KOMPETENSKRISEN

Var femte arbetsgivare nobbar arbetssökande med utomeuropeiskt namn − ”Stort slöseri”

Svenska företag behöver kompetens mer än någonsin. Trots det sorterar var femte arbetsgivare bort utomeuropeiska kandidater. En ny rapport från Järvaveckan Research visar hur gamla fördomar bromsar både mångfalden och arbetsmarknaden. ”Fördomar får inte tillåtas stå i vägen för samhällsekonomin”, säger vd:n Ahmed Abdirahman.

Utbildning och meriter är grundläggande vid en rekrytering. Men ett namn som skvallrar om ett påbrå i Mellanöstern eller Afrika påverkar möjligheterna negativt: Var femte arbetsgivare, 21 procent, backar när den sökande har en sådan bakgrund, även om det gått till en intervjusituation.

Det visar en undersökning, ” Näringslivet: Mångfald och inkludering” som Järvaveckan Research gjort i samarbete med PwC Sverige efter intervjuer med 501 företag runt om i landet.

− Det innebär ett stort slöseri med de kompetenser som finns men som näringslivet helt enkelt inte tar till vara, säger Ahmed Abdirahman, vd och grundare av stiftelsen Järvaveckan.

”Tillgång till kompetent arbetskraft handlar om vår samhällsekonomi och samhällsbygge, och i förlängningen om Sveriges välstånd och demokrati.”

Rapporten är nu en del den satsning som görs under årets upplaga av Järvaveckan den 11 - 14 juni där just arbetsmarknad, rekrytering och möten med arbetsgivare och organisationer är en viktig del.

− Tyvärr ser vi att många gamla dåliga ”sanningar” fortfarande spelar roll när människor med utomeuropeisk bakgrund söker jobb, att de är dåligt utbildade och inte kan svenska. Men idag har allt fler utrikes födda en akademisk utbildning och de som är födda i Sverige har inga som helst problem med språket även om det har ett annorlunda namn, säger Ahmed Abdirahman.

Sverige bland de sämsta i Europa

Men arbetsmarknadsstatistiken är tydlig: Sverige har tredje störst skillnad i sysselsättningsgrad mellan inrikes och utrikes födda i Europa, enligt siffror från Ekonomifakta.

− Då har vi inte råd att alla dras över en kam med fördomar om människors kompetenser. De får inte tillåtas stå i vägen för samhällsekonomin här i Sverige, säger Ahmed Abdirahman.

Nyligen lanserades Stiftelsen Järvaveckan initiativet#DinNästaKollega, tillsammans med Canucci, som är ett företag som är delägt av Wallenbergstiftelserna. Ambitionen att lyssna till arbetsmarknadens behov och framför allt finna vägar för hur den kompetens som finns i Sverige hos de utrikes födda bättre ska värderas och användas. Via kontakter, sociala nätverk och media kontaktas nu arbetsgivare över hela landet och svaren blir sedan en del av samtalen under Järvaveckan.

− Vi hoppas att det ska skapa bra diskussioner med politiker, näringsliv och organisationer om det framtida svenska arbetslivet, säger Ahmed Abdirahman.

De svenska företagen skriker efter arbetskraft samtidigt som arbetslösheten är rekordhög. Enligt Arbetsförmedlingen låg arbetslösheten på 7,1 procent under mars månad medan SCB (AKU) hade en högre siffra, 8,5 procent.

− I det läget är det tragiskt att matchningen inte fungerar och att vi har så stora grupper utrikes födda som skulle kunna tillföra kompetens men ställs utanför. Det är dessutom en grupp som växer. En tredjedel av Sveriges befolkning har utländsk bakgrund och de utrikes födda kommer inom ett decennium att utgöra 1,8 miljoner av den arbetsföra befolkningen.

Bristande svenska största hindret

Den främsta orsaken till att människor med utomeuropeisk härkomst till stor del återfinns i gruppen arbetslösa beror på bristande språkkunskaper. I undersökningen från Järvaveckan Research konstateras att 86 procent av de tillfrågade arbetsgivarna ser knapphändiga kunskaper i svenska som ett hinder för en rekrytering.

− Att kunna tala svenska är avgörande, alldeles oavsett vilka meriter som personen i fråga har. Utan språkkunskaper kan du inte heller komma vidare med ny utbildning eller komplettera med efterfrågade kompetenser. Det blir en ond cirkel, säger Ahmed Abdirahman.

Han lyfter därför tanken på att eftertraktade yrkesutbildningar med stor efterfrågan från företagen genomförs på olika språk. En sådan modell skulle kunna bryta det kostsamma utanförskapet, menar han.

− Vi vet ju att när människor födda utanför Sverige kommer in på en arbetsplats så kommer språkkunskaperna nästan automatiskt. Varje människa har kompetenser som kan tillföras en arbetsplats, mer än det som står i ett CV. Det är vad vi måste fokusera på.

Det är ett förslag som även har stöd ute i näringslivet. Enligt undersökningen menar fyra av tio företag att näringslivet har ett ansvar för ökad mångfald och inkludering på arbetsmarknaden men att det behövs ett ökat politiskt stöd för språkutbildning för anställda som inte kan svenska. De efterlyser även ytterligare lagstiftning för att komma vidare när det gäller mångfalden i arbetslivet.

− Näringslivet är otroligt viktigt i det här arbetet. Människor kommer i jobb, de betalar skatt och kan börja bygga upp ett bra liv. Det är ren matematik.

På en punkt är dock Ahmed Abdirahman tydlig: han vill inte vrida diskussionen till att mångfald och inkludering på arbetsmarknaden enbart ses som en integrationsfråga.

− Nej, det är ett misslyckande. Frågan är mycket större än så. Tillgång till kompetent arbetskraft handlar om vår samhällsekonomi och samhällsbygge, och i förlängningen om Sveriges välstånd och demokrati.

Läs undersökningen.