DEN SVENSKA ARBETSMARKNADEN

Företagare varnar för arbetstidsförkortning − ”Dåligt för medarbetarna”

Sju av tio företag menar att det är omöjligt att upprätthålla nuvarande produktion med en generell arbetstidsförkortning. Av dessa företag uppger 89 procent att lönsamheten skulle försämras, enligt en ny undersökning. Samtidigt visar beräkningar att BNP skulle sjunka med 500 miljarder kronor per år. ”Matematiskt omöjligt”, säger företagaren Andreas Olofsson till TN.

− Det är ju helt befängt, hål i huvudet. Det är dåligt för Sverige, det är dåligt för företagen och det är dåligt för medarbetarna. Går det igenom då är det bara att sälja maskinerna, sätta hänglås på dörren och slå igen butiken.

Det säger Roger Fransson, som driver tryckeriet Skeprint i Skellefteå, angående debatten om en lagstadgad arbetstidsförkortning, som bland annat LO lyft nyligen. Och han är inte ensam över att vara orolig för vad ett minskat arbetstidsuttag kan föra med sig.

En ny undersökning från Svenskt Näringsliv visar att sju av tio företag menar att det är omöjligt att upprätthålla nuvarande produktion med en generell arbetstidsförkortning. Av dessa företag uppger 89 procent att de tror att lönsamheten försämras om arbetstiden minskar till 35 timmar. 69 procent tror att produktiviteten går ner och 82 procent att de tvingas höja priserna på produkter och tjänster.

− Sverige har nog med utmaningar och vi ska inte behöva ägna oss åt såna här dumheter. Det är helt orealistiskt. De resurser och de pengar som krävs finns helt enkelt inte i systemet. Det är ett romantiskt och helt ofinansierat förslag, säger Andreas Olofsson, vd för Skellefteå Taxi med ett hundratal taxibilar och bussar som ska bemannas varje dag.

Många företag i nästan alla branscher brottas med stora rekryteringsproblem. Minskas arbetstiden måste den uteblivna produktiviteten kompenseras, särskilt i personalkrävande verksamheter där teknik inte kan ta över arbetsuppgifterna.

Treskift måste bli fyrskift

Inte minst gäller det vården. När medarbetare är på jobbet kortare tid behöver de ersättas av andra eftersom patienten fortfarande ska ha vård och de äldre få omvårdnad. I princip innebär den föreslagna arbetstidsförkortningen att dagens treskift måste ökas till fyrskift för att hålla verksamheten igång. Ett helt nytt arbetslag måste anställas.

− Vi behöver redan nu fler händer i vården samtidigt som vi har en extrem kompetensbrist. Tyvärr, arbetstidsförkortning är inte möjligt i nuläget, tajmningen är fel och förslaget är knas, säger Per Östlund, förhandlingschef på Almega.

”Hela samhället kommer att belastas med stora ekonomiska kostnader.”

Ett argument för sex timmars arbetsdag är att det skulle minska stressen, trots att varje person ska göra mer på kortare tid.

− Det skulle jag vilja se någon leda i bevis. Som jag ser det blir det tvärtom när alla måste springa lite fortare för att hinna med alla arbetsuppgifter. Är vi på jobbet mer räcker tiden till och då minskar stressen, säger Per Östlund.

Mer övertid

Ytterligare ett argument för en generell arbetstidsförkortning är att det skulle skapa fler arbetstillfällen eftersom arbetsgivare måste anställa fler som ska dela på jobben. När Konjunkturinstitutet utredde saken 2002 fanns inget stöd för att kortare arbetstid skulle öka sysselsättningen. Istället jobbade fler övertid.

− Det säger sig självt. För det första finns det inga att anställa och om det gjorde det så har vi inte råd. Vi lever med marginaler på tre till fem procent så det är matematiskt omöjligt, säger Andreas Olofsson.

Skellefteå Taxi har flera stora kontrakt via region och kommuner. Med förkortad arbetstid måste priserna ut till kunderna höjas. För de samhällsfinansierade transporterna ger det ännu en ökad utgiftspost vid sidan av de egna ökade personalkostnaderna.

− Är de villiga för att stå också för den notan? Är det över huvud taget så att vi företag ska betala för ännu ett försök av politikerna att flörta med folket? säger Andreas Olofsson.

Sämre tillgänglighet i vård, skola och omsorg

Det är inte enbart enskilda företag och branscher som kommer att påverkas av en arbetstidsförkortning. Enligt Svenskt Näringslivs beräkningar uppstår ett årligt produktionsbortfall på åtta procent vilket skulle sänka BNP med drygt 500 miljarder per år. Effekten blir mycket kännbar inte minst i den offentliga sektorn. I praktiken skulle tillgängligheten i sjukvård, äldreomsorg, barnomsorg och skola behöva minska med åtta procent. Detsamma gäller försvarsanslagen, rättsväsendets resurser, investeringarna i infrastruktur och liknande offentliga verksamheter.

− Hela samhället kommer att belastas med stora ekonomiska kostnader. Enligt de beräkningar vi har gjort nyligen behöver de i så fall finansieras med en ökad skattekvot. Skatterna måste ökas från dagens 40,7 procent till 44,9 procent om den föreslagna sänkningen ska finansieras. Men framför allt: Vi måste jobba mer, inte mindre, säger Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv.

”Är det över huvud taget så att vi företag ska betala för ännu ett försök av politikerna att flörta med folket?”

Redan idag ligger antalet arbetade timmar per anställd i Sverige lågt i förhållande till omvärlden, något som understryks av siffror från Konjunkturrådets senaste rapport om näringslivets produktivitetsutveckling. Sverige ligger fyra från slutet bland de 37 länderna inom OECD.

− Att i det läget ytterligare minska antalet arbetade timmar kommer att ställa till oerhört mycket problem för Sveriges produktivitet. Redan idag har vi stora utmaningar i och med att vi är mitt i den gröna omställningen, infrastrukturen är eftersatt, det saknas arbetskraft nästan överallt och Sveriges tillväxt och konkurrenskraft ligger i botten i EU, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Brott mot svenska modellen

Många av de som TN har talat med pekar även på det faktum att de politiker som föreslår en arbetstidsförkortning tar ytterligare ett steg in på det område där arbetsmarknadens parter har huvudansvaret.

− Jag skulle säga att det är ett brott mot den svenska modellen. Det är inte politikerna som ska bestämma på arbetsmarknaden. Så jobbar vi faktiskt inte i Sverige, säger Roger Fransson.

Sven-Olov Daunfeldt håller med.

− Det är en klassisk höger-vänster-fråga som är tacksam att driva och som man tror ska mobilisera medlemmarna. Dessutom är det ett lockande förslag att presentera om man väljer att inte berätta vem som ska betala och att all relevant forskning visar att det inte ger de effekter som utmålas.

Tror du att det, trots kritiken, kommer att införas en generell arbetstidsförkortning?

− Jag tror inte det. Men vi måste ändå påtala det här, släcka brasan redan när den pyr. Dels är arbetsnormen är stark i Sverige, dels inser alla som kan räkna att det helt enkelt inte går att finansiera ett så dåligt förslag, säger Sven-Olov Daunfeldt.