ARBETSKRAFTSINVANDRING

Nya lönegolvet kostar hotellet 360 000 – i månaden

”Redan idag upplever vi rekryteringssvårigheter här hemma i Sverige. Nu blir det närmast omöjligt att rekrytera nya medarbetare från länder utanför Europa, något som tidigare har varit ett sätt att fylla luckorna och berika vår kompetens”, säger Nellie Elmér. Bild: Pressbild

Hotel At Six i Stockholm är beroende av arbetskraftsinvandring för att hålla verksamheten i gång. Men regeringens nya krav på ett höjt lönegolv kan bli förödande. ”Risken är att kompetensbristen går från svår till katastrofal”, säger HR-chefen Nellie Elmér till TN.

– Vi behöver och vill ha arbetskraftsinvandringen. Dels för att vi upplever rekryteringssvårigheter i Sverige men framför allt för att det tillför språkkunskaper och berikar vår kultur. Två framgångsfaktorer för oss och vår verksamhet.

– Nu ställs vi däremot inför stora utmaningar och kommer kunna anställa människor från tredjepartsländer i mycket begränsad utsträckning.

Det säger Nellie Elmér, HR-chef på Hotel At Six i Stockholm som kommentar till förslaget från regeringen att ytterligare höja lönegolvet för arbetskraftsinvandrare. Nyligen höjdes lönegolvet vid arbetskraftsinvandring till 27 300 kronor per månad. Det motsvarar 80 procent av medianlönen på den svenska arbetsmarknaden och innebär en lön långt över kollektivavtalade löner i många branscher med kompetensbrist. Men det stannar inte där. Nu vill regeringen och Sverigedemokraterna pressa upp det till 100 procent av medianlönen, vilket omräknat i kronor i dagsläget innebär en månadslön på 34 200 kronor.

Inte lösningen på kompetensbristen

Kritiken mot lönegolvet har varit massiv.

– Här finns en okänslighet för hur lönebildningsmodellen fungerar, sa Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo nyligen på ett seminarium arrangerat av Svenskt Näringsliv.

Liksom många andra menar Irene Wennemo att det är arbetsmarknadens parter, inte politikerna, som ska sätta lönerna på svensk arbetsmarknad och att det även ska gälla löner för arbetskraftsinvandrare.

– Vi tror inte detta är lösningen till kompetensbristen och problematiken på arbetsmarknaden. Vår största oro är ringarna på vattnet orsakat av beslutet och vi önskar att politikerna lyssnar in till företagen och dess behov, säger Nellie Elmér.

Än mer drastiskt uttrycker sig Jens Lyckman, hotellchef på Clarion Hotel Malmö Live, som liksom At Six är en del av Strawberry-koncernen.

– Redan den första höjningen var ganska maffig och högre än det kollektivavtal vi följer. Att nu höja till 34 200 är hål i huvudet för mig, säger han i en intervju med tidningen Sydsvenskan.

Inte heller branschorganisationen Visita spar på krutet i betygsättningen av förslaget: ”En utraderad arbetskraftsinvandring” var titeln på ett seminarium i mitten av februari.

Besöksnäringen har, liksom en lång rad andra branscher stora svårigheter, att hitta nya medarbetare. Det gäller generellt men blev än mer akut när pandemin klingade av.

– Många lämnade branschen helt och hållet och sökte sig till andra jobb. En tuff situation blev ännu tuffare, säger Nellie Elmér.

Omfattande administration

Alternativet till att rekrytera nya medarbetare med inhemsk bakgrund var redan innan pandemin att vända sig till de som har kommit till Sverige, från Europa eller längre bort. Att anställa människor från tredje land, alltså länder utanför Europa, kräver att arbetsgivaren drar igång en omfattande administrativ process. I ett första steg ska Migrationsverket ha långtgående information om yrke, arbetsuppgifter, lön och liknande som underlag i ansökan om arbetstillstånd. Samtidigt skickas dokument över till det aktuella fackförbundet, i det här fallet HRF, berättar Nellie Elmér.

– De brukar svara snabbt och ge grönt ljus när de ser att lönen ligger inom kollektivavtalet.

”Det är diskriminering och rubbar vår lönestruktur i företaget.”

Men sedan tar det stopp. Den avtalsenliga minimilönen är från den 1 april i år 25 006 kronor, alltså långt under lönegolvet.

– I grund och botten är det lönlöst att skicka in en ansökan till Migrationsverket med lön enligt kollektivavtalet. Det blir garanterat ett avslag så vi drar inte i gång några nya ansökningar i nuläget trots att det behövs mer personal. Och de 20 ansökningar som har skickats in till Migrationsverket lär få avslag, säger Nellie Elmér.

Lönebildningen i Sverige har sedan Saltsjöbadsavtalet 1938 varit en uppgift för arbetsmarknadens parter, arbetsgivare och fackförbund. Det har i stor utsträckning hållit politikerna utanför löneprocesserna vilket enligt de flesta bedömare har gagnat Sverige. Men nu bryter regeringen det systemet och tar på sig ansvaret att lägga lönerna på nivåer som ligger en bra bit över de som parterna kommit överens om och skrivit in i kollektivavtalen. Det sätter arbetsgivarna i en närmast omöjlig sits.

– Vi har anställda som ligger på miniminivån enligt kollektivavtalet och de som har avancerat uppåt och tjänar mer men inte upp mot 34 000 kronor som är en mycket hög lön i vår bransch. Om vi nu skulle anställa enligt de nivåerna, vad händer då med de som redan jobbar här? Ska de utföra samma arbetsuppgifter, som de dessutom har erfarenhet av men till en lägre lön? Det är ju diskriminering och rubbar vår lönestruktur i företaget, säger Nellie Elmér.

Alternativet är att höja alla lönerna upp till det nya lönegolvet. På Hotel At Six i Stockholm finns i dag cirka 240 anställda på heltid och deltid, bland annat 40 hotellstäderskor, den yrkesgrupp som är extra svår att rekrytera. De har idag lönen reglerad i kollektivavtal som från den 1 april alltså ligger på 25 006 kronor. Att anpassa bara den yrkesgruppen på hotellet till de föreslagna lönenivåerna på 34 200 kronor, drygt 9 000 kronor mer i månaden, ger en ökad arbetskostnad på 360 000 kronor varje månad. Och då är inte de sociala avgifterna inräknade. Det är en rejäl kostnadsökning i en bransch som lever med lövtunna vinstmarginaler.

Hur tror du att det påverkar verksamheten på hotellet om förslaget går igenom?

– Redan idag upplever vi rekryteringssvårigheter här hemma i Sverige. Nu blir det närmast omöjligt att rekrytera nya medarbetare från länder utanför Europa, något som tidigare har varit ett sätt att fylla luckorna och berika vår kompetens, säger Nellie Elmér och fortsätter:

– Risken är att kompetensbristen går från svår till katastrofal. Vi kommer att få anpassa verksamheten till en helt ny verklighet. På sikt kommer priserna i branschen att pressas uppåt. Som jag sa tidigare: politikerna har inte lyssnat på oss i branschen utan gått tvärs emot det som vi behöver. Det slår mot oss, mot våra anställda och alla de som vi skulle kunna anställa.