DEN SVENSKA UTBILDNINGEN

Nu får företagen vara med och styra yrkesutbildningen

Elin Kebert, expert på kompetensförsörjning på Byggföretagen, Johan Olsson, expert på kompetensförsörjning, och Anders Håkansson, enhetschef på Skolverket. Bild: Pressbild, Stefan Tell, Privat

För första gången på länge finns det nu en reell chans att arbetsmarknadens behov styr utformningen av gymnasieskolan och vuxenutbildningen. ”Det är nu det ska bli verkstad”, säger Johan Olsson, expert på kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv.

Underkänt. Den bistra betygsättningen ger landets företagare möjligheten att rekrytera nya medarbetare med rätt kompetens. Det är ett allt större problem för landets företag och det visar sig varje gång som Svenskt Näringsliv mäter det lokala företagsklimatet runt om i landet.

– Det är det område som får lägst betyg varje år: 2,78 poäng på en sex-gradig skala där 3,0 är godkänt, konstaterar Johan Olsson, expert på kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv.

En del av problemet är att utbildningarna inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen inte förmår möta arbetsmarknadens behov. Tillgången på elever med examen från främst de olika yrkesprogrammen matchar helt enkelt inte efterfrågan.

Men nu kan en förändring vara på gång.

I somras sjösattes den så kallade planerings- och dimensioneringsreformen. I korthet innebär den att utbildningar inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen inte enbart ska utgå från vad eleverna vill läsa utan också från arbetsmarknadens behov. Från och med 2025 ska reformen vara fullt utbyggd.

För att nå dit krävs bland annat att företagens arbetskraftsbehov synliggörs och utgör grunden i det så kallade planeringsunderlag som Skolverket tar fram och där antalet utbildningsplatser bestäms. Konkret innebär det att statistik från olika myndigheter, bland andra Arbetsförmedlingen och SCB, om arbetsmarknadens behov kompletteras med verklighetsbilder från olika branscher, företag och landets regioner.

Över lag är gensvaret och engagemanget över det nya sättet att arbeta positivt, menar Anders Håkansson, enhetschef på Skolverket.

– Vi fick väldigt mycket underlag och det är vi glada för. Det berikar planeringsunderlagen, sa han på ett seminarium anordnat av Svenskt Näringsliv.

Stora skillnader i landet

Skillnaden i efterfrågan på medarbetare skiljer sig mycket på olika håll i landet. Men det har varit svårt att se det i de underlag som Skolverket har arbetat med hittills eftersom utgångspunkten har varit en riksöversikt. I till exempel Norrbotten och Västerbotten, de just nu hetaste regionerna i landet, är bristen på medarbetare närmast kronisk. Enbart Skellefteå räknar med att öka från 75 000 invånare till 90 000 innan 2030, vilket kräver stora satsningar inom nästan alla yrkesområden och skapar en växande arbetsmarknad som måste matchas med rätt utbildningar.

– Därför är det viktigt att underlagen visar på den här expansionen och att vi pratar med regionen, med branschen och med företagen. Då ser vi vad som verkligen händer i Sverige, det blir inte bara ett excelark, säger Elin Kebert, expert på kompetensförsörjning på Byggföretagen.

Amanda Raffer Ekenman, regional utbildningsutvecklare på Visita, håller med:

– Turismen i Dalarna gör att där finns det största antalet hotellnätter per invånare. Men där finns också det lägsta antalet utbildningsplatser inom hotell- och turism. Och nu vill man minska antalet utbildningsplatser och då blir situationen märklig, säger hon.

Just svårigheten att från centralt håll analysera de framtida utbildningsbehoven, inom såväl olika branscher som regionalt i landet, är det många som har larmat om länge. Tidningen Näringslivet har tidigare rapporterat om hur Skolverket och Transportföretagen har helt olika uppfattning om hur många fordonsförare det finns i landet. De siffror som Skolverket använder sig av riskerar att drastiskt minska antalet utbildningsplatser.

I och med de nya reglerna tvingas Skolverket på ett helt nytt sätt samverka med de olika regionerna i landet så väl som med branscherna. På så vis blir det tydligare hur antalet utbildningsplatser ska dimensioneras.

Oroande utveckling

En lika viktig fråga är hur elever ska välja de yrkesinriktade utbildningarna i större utsträckning. Antalet sökande till de praktiska linjerna på gymnasiet minskar kontinuerligt och har sedan 2011 gått ner från 41 till 37 procent. Det kan jämföras med de högskoleförberedande gymnasieutbildningarna som under samma tid har ökat från 59 procent till 63 procent. Allt enligt siffror från Skolverket.

Utvecklingen späs på ytterligare av att många skolor väljer att lägga ner en del av de praktiska utbildningarna som en följd av vikande elevunderlag.

Mats Andersson, expert på näringspolitik på Teknikföretagen. Bild: Pressbild

Det är en utveckling som oroar Mats Andersson, expert på näringspolitik på Teknikföretagen.

– Det är inte hållbart som det är nu. Våra företag skriker efter arbetskraft och vi måste bredda och synliggöra vägarna in mot industrin och de samhällsviktiga utbildningarna, säger han.

Kort sagt handlar det om att höja statusen på yrkesprogrammen och visa på de karriärvägar som finns, ett arbete som måste börja långt innan valet ska ske i slutet av högstadiet, helst redan i låg- och mellanstadiet.

En faktor som kan avgöra är var skolan med yrkesprogrammet ligger. Enligt en undersökning från Ungdomsbarometern har yrkeseleverna dubbelt så lång skolväg som de som väljer ett högskoleförberedande program, där skolan oftast ligger centralt. En inte obetydlig statusmarkör i de olika programmens attraktionskraft.

– Ett annat argument är att många elever som väljer ett yrkesprogram får jobb enklare och tjänar betydligt mer än elever som läser ett högskoleförberedande program utan att läsa vidare. Etableringschansen på arbetsmarknaden ökar med upp till 21 procentenheter, säger Johan Olsson.

”Vi ska vara rädda om branscherna”

Mottagandet av reformen och de positiva signalerna som har kommit från regionerna och branscherna bäddar för att arbetsmarknadens behov får en större påverkan när utbildningsplatserna ska dimensioneras. På längre sikt ger det ett bättre utbud av utbildningar och stärkt kompetensförsörjning för hela arbetslivet.

– Vi ska vara rädda om branscherna och ta fasta på de enskilda regionernas behov. Det säkrar kvaliteten i underlagen så att huvudmännen vågar utveckla utbudet av utbildningsplatser, säger Malin Thunborg, enhetschef på region Östergötland.

Redan nu innebär reformen att samhällsdiskussionen om yrkesutbildningen och arbetsmarknadens behov fått ny energi och aktualitet. Utbildning och anställningsbarhet har kommit i fokus tillsammans med samverkan mellan regionen, skolan och näringslivet.

– Det är nu det ska bli verkstad. Planeringsunderlagen är en sak men det finns ju ingen arbetsgivare, offentlig eller privat, som kan anställa enligt ett planeringsunderlag utan de måste omsättas i utbildningsplatser med individer som tar examen. Att företag, elever och samhället i stort har mycket att vinna på att utbildningarna i högre grad anpassas efter arbetsmarknadens efterfrågan är självklart, säger Johan Olsson.

Fem punkter för en bättre yrkesutbildning

  • Branscherna ska ha makt och inflytande över yrkesutbildningen.
  • Utbudet ska matcha arbetsmarknadens efterfrågan.
  • Fler ska vilja gå en yrkesutbildning.
  • Fler ska kunna gå en yrkesutbildning.
  • Fler ska ta examen.

Källa: Svenskt Näringsliv