ARBETSKRAFTSINVANDRING

Wennemo sågar regeringens lönegolv – ”Ger stora problem”

Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo. Bild: Janerik Henriksson/TT

Lönegolvet vid arbetskraftsinvandring skapar stora rekryteringsproblem och inkräktar på den svenska partsmodellen, varnar Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo. ”Regeringen underskattar de problem som uppstår”, säger hon till TN.

Regeringen i samarbete med Sverigedemokraterna föreslår att lönegolvet vid arbetskraftsinvandring ska höjas till 26 560 kronor. Det är ett förslag som inte möts med blida ögon från särskilt många håll.

En av dem som är kritisk till förslaget är Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

– Vi har inga synpunkter på att de vill reglera arbetskraftsinvandringen. Men det är sättet det görs på som vi tycker är problematiskt, säger hon till TN.

Hon menar att det är fel av Tidöpartierna att fokusera på att de som arbetskraftsinvandrar ska ha ”god försörjning”.

– Det är arbetsmarknadens parter som sätter löner. Självklart tycker de att jobb ska ge god försörjning. Att då regeringen pekar ut att vissa jobb inte skulle ge god försörjning blir en inblandning i lönebildningsprocessen som vi tycker är olycklig, säger hon.

Gör tvärtom

De senaste åren har Sverige arbetat aktivt för att stoppa EU:s minimilöner. Kritiken mot minimilönerna har varit massiv från såväl arbetsmarknadens parter som från de svenska politiska partierna. Därför tycker Irene Wennemo att det är märkligt att Tidöpartierna nu gör tvärtom när det gäller lönegolvet vid arbetskraftsinvandring.

– Vi har varit väldigt noga med att hävda att vår kollektivavtalade modell är fungerande och tillräckligt bra. Att vi kan låta parterna förhandla fram löner och att alla jobb ger en tillräckligt bra försörjning i Sverige.

I frågan om minimilönerna var väl alla partierna överens?

– Ja, precis. Jag tror att regeringen fortfarande tycker så.

Golvet är högre än kollektivavtalen i flera branscher med bristyrken. Vad tänker du om det?

– Det är väl antagligen det regeringen vill uppnå. Men problemet blir att man säger att vissa jobb inte ger god försörjning, säger Irene Wennemo.

Migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M), Camilla Mårtensen, arbetsmarknadspolitisk talesperson (L), Magnus Persson, arbetsmarknadsutskottets ordförande (SD) och Ingemar Kihlström, migrationspolitisk talesperson (KD) vid en pressträff i regeringskansliet om arbetskraftsinvandring tidigare i år. Bild: Jessica Gow/TT

Men det är inte bara principfrågan om lönebildningen som är viktig enligt Medlingsinstitutets generaldirektör. Hon poängterar också att det – till skillnad från vad Tidöpartierna hävdar – inte går att rekrytera till alla jobb som ligger under lönegolvet inom Sverige.

– Med en bättre arbetsmarknads- och utbildningspolitik, då kanske det skulle vara så, men där är vi inte. Det kan ta väldigt lång tid att få det att fungera bättre än i dag, säger hon och fortsätter:

– Det finns många yrken som ligger under lönegolvet som kräver utbildning. Inte en lång högskoleutbildning, men ändå en yrkesutbildning som är viktig.

Regionala obalanser

Irene Wennemo pekar också på de regionala obalanser som finns kring rekrytering i Sverige idag. Hon konstaterar att det just nu finns ett mycket stort rekryteringsbehov till jobb i norra Sverige – även till jobb där den kollektivavtalade lönen ligger under det föreslagna lönegolvet.

– De kraftfulla åtgärder som behövs finns ju inte på plats. Det tar ju alltid lång tid att förändra arbetsmarknads- och utbildningspolitik, även om man har höga ambitioner, säger hon.

– Jag tror att det finns en risk att det här kan skapa problem. Inte överallt, men i vissa sektorer och i vissa regioner.

Hur menar du mer konkret?

– Det kommer ju att leda till rekryteringsproblem. Speciellt i vissa branscher, som de gröna näringarna, besöksnäringen och så den sektor som vanligtvis har varit offentlig, men som nu delvis också är en del av tjänstesektorn.

– Undersköterska är ett typiskt exempel. Där är det väldigt stor brist och där behöver man rekrytera många, säger Irene Wennemo.

Tror inte det hindrar arbetslivskriminalitet

Enligt regeringen är lönegolvet ett sätt att stävja arbetslivskriminaliteten. Det är en inställning som har fått kritik från flera håll. Och även Irene Wennemo ställer sig tveksam till att det höjda lönegolvet skulle ha någon effekt, eftersom den åtgärden enbart påverkar seriösa arbetsgivare som har kollektivavtal.

– Men hos dem som inte har kollektivavtal finns det stora möjligheter att fuska på samma sätt som tidigare. På pappret får man en högre lön, men i praktiken får man den inte, säger hon.

Tror du att arbetslivskriminaliteten kommer att minska genom lönegolvet?

– Nej.

– Regeringen har gjort det lite enkelt för sig. Det här blir ett enkelt regelverk för Migrationsverket att tillämpa, men det ger stora problem för partssystemet och företag som är seriösa, säger Irene Wennemo.

”Det tar ju alltid lång tid att förändra arbetsmarknads- och utbildningspolitik, även om man har höga ambitioner.”

Medlingsinstitutet har framfört sitt ifrågasättande av lönegolvet genom att svara på regeringens remiss. Men i övrigt har det inte förekommit någon dialog mellan regeringen och myndigheten i frågan. Regeringen har inte kontaktat myndigheten och enligt Irene Wennemo beror det sannolikt på att migrationsfrågorna ligger under justitiedepartementet och inte under arbetsmarknadsdepartementet. Det skapade diskussioner redan när hon själv arbetade på arbetsmarknadsdepartementet.

– Arbetsmarknadsperspektivet har ibland fått en lite för undanskymd roll när det gäller de här frågorna, säger hon.

Varför vill regeringen och deras samarbetsparti ändå vill driva igenom lönegolvet – trots protesterna, tror du?

– Det här är en viktig fråga för Sverigedemokraterna framför allt. Och så underskattar man nog de problem som uppstår genom det här, säger Irene Wennemo.