DEN SVENSKA UTBILDNINGEN

Näringslivet positivt till satsningen på yrkesutbildning

Politik (TT)

Regeringen utökar antalet platser i yrkesutbildning med 8 350 nya platser för att fler ska komma i jobb. Näringslivet ställer sig positivt men efterlyser samtidigt mer långsiktiga satsningar.

– Vi har ett läge där många arbetsgivare skriker efter nya medarbetare. Det här är en god chans att skapa förutsättningar för fler kockar, undersköterskor och batteribyggare, säger arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L) på en pressträff.

Regeringen skjuter till 719 miljoner kronor för satsningen.

Pehrson konstaterar att många arbetssökande är dåligt rustade. Yrkesplatserna ses som ett sätt att möta lågkonjunkturen.

– Att minska "mismatchen" på den svenska arbetsmarknaden leder till att man dämpar inflationen akut och på sikt, säger Pehrson.

Regeringen vill också se 950 fler platser i yrkeshögskolan.

Industriarbetsgivarna menar att det är viktigt med vuxenutbildning men det är också viktigt att medlen går till rätt utbildningar och att inte industrin glöms bort.

– Sverige är en drivande kraft för den gröna omställningen. För att svensk industri ska kunna möta ökad efterfrågan, fortsatt vara globalt konkurrenskraftig och kunna bidra och vara ledande med den gröna omställningen är kompetensförsörjning en utmaning som måste hanteras skyndsamt. Det är viktigt att industrins utbildningar prioriteras, säger Per Hidesten, vd Industriarbetsgivarna, till TN.

Han hänvisar till beräkningar från Industriekonomerna visar på ett stort kompetensunderskott som måste pareras. Planerade industrisatsningar i norra Sverige innebär ett behov av ytterligare cirka 25 000 anställda.

– Industrins kompetensförsörjning är en fråga för AB Sverige. Vid sidan av att satsa på utbildning och fler utbildningsplatser, är vårt främsta medskick till politiken just nu att stärka attraktiviteten, att fler ska vilja och kunna få jobba inom svensk industri. Exempelvis är arbetskraftsinvandring en viktig väg in till industrin, säger Per Hidesten.

Transportföretagen menar att det i grunden är bra med fler utbildningsplatser, men fortfarande lämnas frågan om branschskolor i luften.

– Vi välkomnar regeringens satsningar på fler utbildningsplatser. Inte minst i ljuset av att transportsektorn har ett stort behov av kompetent personer – ett behov som i nuläget bara tillfredsställs till cirka 60 procent, säger Caj Lioma, chef kompetensförsörjning på Transportföretagen, till TN.

Enligt regeringen ska satsningen ske i samråd med näringslivet och riktas mot yrkesroller där det saknas personal.

– Nu är vi intresserade av hur samarbetet med näringslivet kommer att äga rum och vilka yrkesroller som kan komma ifråga. Noterbart i sammanhanget är att fördelningen av vuxenutbildningsmedel historiskt har kommit den offentliga sektorn till del. Vi hoppas att det inte blir fallet även denna gång, säger Caj Luoma.

Transportföretagen oroar sig också för frågan om branschskolor.

– Regeringen har fortfarande inte återkommit med ett besked, vilket innebär att skolorna hotas med att läggas ned redan till hösten. Det innebär att viktig kompetens för den gröna omställningen är på väg att försvinna. Här måste regeringen tänka om, säger Caj Luoma till TN.

Svenskt Näringsliv anser att det är mycket glädjande att regeringen satsar på yrkesutbildning med stark koppling till näringslivets behov.

– Efterfrågan på arbetskraft med yrkesutbildning och yrkeserfarenhet är enorm inom näringslivet. Lågkonjunkturen kan leda till en större rörelse på arbetsmarknaden och då är det viktigt att det finns tillgång till bra utbildningar som leder till jobb, säger Hanna Cederqvist, policyexpert kompetensförsörjning, till TN.

Svenskt Näringsliv ser dock behov av mer långsiktiga satsningar och en fortsatt expansion av yrkeshögskolan.

– Yrkeshögskolan behöver långsiktigt få fortsätta växa med fokus på bibehållen kvalitet. Få utbildningsformer visar på samma kvalitet och utfall, 9 av 10 studenter har jobb inom ett år efter avslutad yrkeshögskoleutbildning, säger Hanna Cederqvist.