KOMPETENSKRISEN

Tareq Taylor om utanförskapet: Människor måste vilja jobba

Ett utanförskap på 1,3 miljoner personer. Ändå kan inte kändiskrögaren Tareq Taylor hitta personal. ”För en vecka sedan så kunde vi anställa tre personer på stående fot. Vi letar hela tiden efter nya personer att anställa”, säger han till TN.

En ny rapport från Svenskt Näringsliv pekar på ett strukturellt problem som ingen hittills lyckats råda bot på. Det handlar om 1,3 miljoner svenskar som inte kan försörja sig själva. Och många av dem är fast i utanförskapet: Nästan två tredjedelar av de personer som 2020 inte hade en tillräckligt stor inkomst att de kunde försörja sig själva har inte haft det under ett endaste år sedan 2016.

Tareq Taylor ser utanförskapets effekter i sin egen bransch, men också paradoxen i sammanhanget: Trots att så många inte har ett arbete – eller kan försörja sig – så hittar han, och hans kollegor i besöksnäringen, inte personal till sina verksamheter.

Problemet har funnits länge, men har accentuerats efter pandemin då restriktionerna som hade hållit tillbaka utvecklingen i branschen hävdes. Plötsligt kom kunderna tillbaka och många krögare måste anställa snabbt för att möta efterfrågan. Detta i en situation då många av dem som tidigare arbetade i branschen hade hittat nya jobb eller utbildningar i andra branscher.

Rekrytering av kockar är en av de största utmaningarna:

– Det är en enorm brist på kockar, många har lämnat branschen och har hittat nya branscher att verka i. Även om jag har restauranger med högt anseende, så är det fortfarande inte så att det står 20 kockar som väntar på att bli anställda hos oss.

Tareq Taylor driver restaurangen Kockeriet i Malmö och har med åren blivit ett välbekant namn i olika tv-sammanhang. Han har även blivit känd för sitt samhällsengagemang, inte minst under pandemin då han stod upp för företagare som inte fick sina krispengar och fastnade i Tillväxtverkets krångelmaskineri.

Kändiskockens eget företag drabbades också under krisen, vilket fick till följd att han var tvungen att permittera personal för att övervintra.

Kan anställa genast

Men sedan restriktionerna hävdes har kampen mycket handlat om att hitta folk till verksamheten. För Tareq Taylor kan anställa här och nu. Punkt slut.

– För en vecka sedan så kunde vi anställa tre personer på stående fot. Vi letar hela tiden efter nya personer att anställa, säger han och lägger till att personalomsättningen ofta är stor.

”Det får inte vara ännu en arbetsmarknadsåtgärd som leder till en statistiksiffra.”

Samtidigt som konjunkturen bidrog till att förvärra arbetskraftsbristen, så är det ett strukturellt problem. Restaurangnäringen har under många år varnat för kompetenskrisen.

För att råda bort på problemen måste politiken reformera utbildningssystemet, menar Tareq Taylor. De kommunala skolorna med inriktning mot restaurangnäringen är för få och håller ofta inte tillräckligt bra kvalitet.

– De praktiska yrkena inom servicenäringen är lågt prioriterade trots att det finns en enorm efterfrågan, säger han.

En väg framåt är ett svenskt lärlingssystem, menar han, med inspiration från länder som Tyskland.

– Ett annat sätt är att kommunerna på ett bra sätt upprättar de här utbildningsplatserna. De behöver dock vara så effektiva att de som går utbildningen faktiskt ska arbeta i branschen. Det får inte vara ännu en arbetsmarknadsåtgärd som leder till en statistiksiffra. Samarbetet med oss i branschen är mycket viktigt för att åstadkomma detta.

Alla vill inte ha akademisk examen

Tareq Taylors huvudpoänger är två. För det första trycker han på att alla människor inte traktar efter akademiska utbildningar – det gäller att utforma utbildningar som passar också för praktiskt inriktade människor. Han tar sig själv som ett exempel – han har inte gått en akademisk utbildning, utan har i stället gjort blixtkarriär i en praktisk bransch.

För det andra så måste de personer som kommer till branschen verkligen vilja jobba där. Det är ett tufft yrke, och du ska leverera från dag ett.

– På de arbetsmarknadspolitiska programmen fastnar många. Där finns många som befinner sig ganska långt från arbetsmarknaden och som inte är direkt intresserade av yrket. Då hamnar de ofta tokigt, säger Tareq Taylor.

Eftersom utbildningssystemet inte håller måttet, enligt honom, har arbetsplatserna förvandlats till utbildningsplatser. Det är inte heller helt lyckat, menar Tareq Taylor, eftersom kraven på leverans är likartad för den nyrekryterade som för den anställde som har jobbat länge på arbetsplatsen. Dessutom blir det svårt att hinna med en bra handledning.

Risken är överhängande att den outbildade personen ger upp tidigt.

Tareq Taylor vidgar perspektivet och menar att det också är en fråga om tempo. När näringslivet rusar fram, så har Sverige ett utbildningssystem som är stelbent och inte hänger med i svängarna.

– Dessutom satsas det för mycket på högre utbildning och då blir de praktiska yrkena nedprioriterade, säger han.

”Varken skurkar eller hjältar”

I debatten kan det ibland framstå som om företagen inte tar ansvar för att minska utanförskapet när de själva verket anställer personer från alla möjliga sociala förhållanden, och det precis hela tiden.

Tareq Taylor är kritisk mot inställningen, men vill också göra skillnad på de företag som har vettiga arbetsvillkor och de som inte sköter sig. De som konkurrerar genom att bryta mot lagar och regler, de tar inte sitt ansvar.

Men företagare är också just företagare, betonar han, det handlar om att bedriva en verksamhet som ska gå runt.

– Företagare är varken skurkar eller hjältar. Ett företag är en plats där man kan förverkliga sina visioner, en plats där man tillverkar en produkt eller säljer en tjänst. Men nog tycker jag också att vi tar vårt ansvar som en del av det totala samhällsansvaret vi alla delar, säger Tareq Taylor.