DE SVENSKA LÖNERNA

Nordeas chefsekonom: Inflationen ska inte påverka lönerna

"Att facken ligger på i nuläget, då efterfrågan är hög och bristtalen på rekordnivåer, är inte särskilt överraskande utan snarare deras uppgift, men avmattning lär ge avtryck i takt med att tiden går”, säger Annika Winsth. Bild: Tomas Oneborg/TT

Inflation och löneökningar dämpar konjunkturen och det minskar löneutrymmet. Det menar Nordeas chefsekonom Annika Winsth. ”En anställd får inte löneökningar efter hur räntorna utvecklas utan utifrån sin arbetsinsats”, säger hon till TN.

Upptakten till avtalsrörelsen 2023 är i gång. Flera LO-förbund har gjort utspel med krav på extra höga löneökningar för sina medlemmar som kompensation för pandemin, ökande inflation och aviserade räntehöjningar.

Men Annika Winsth, chefekonom på Nordea, menar att inflation och räntehöjningar dämpar konjunkturen, vilket minskar löneutrymmet på lite sikt och att facken lär ta hänsyn till det våren 2023. Om företagens kostnader ökar och efterfrågan viker kan det påverka arbetsmarknaden negativt.

Västvärldens centralbanker har signalerat att de ämnar kyla av överhettade ekonomier genom åtstramningar för att dämpa inflationen och nå en mer hållbar tillväxttakt. Bland annat har amerikanska Fed och europeiska EBC aviserat räntehöjningar. Svenska Riksbanken lär göra det samma, tror Annika Winsth.

Vid ingången till avtalsrörelsen 2023 är risken därför stor att konjunkturen är svagare och då måste det vägas mot krav på löneökningar på grund av höga priser och inflation, menar hon.

– Behöver räntan höjas så mycket att konjunkturen stramas åt allvarligt ökar risken för negativa konsekvenser på arbetsmarknaden och risken att bli av med jobbet ökar. Fackens tonläge lär då vara betydligt mjukare än idag.

Bra att ekonomin kyls av

Eftersom det har funnits överhettningstendenser – bland annat hittar företag inte den kompetens de behöver och bostadspriserna rusar i höjden – är det bra att ekonomin kyls av så att efterfrågan dämpas och konjunkturen mattas av, enligt Annika Winsth.

Hur mycket den mildras beror på hur hårt centralbankerna behöver ta i för att få bukt med inflationen. Får räntehöjningarna snabbt önskad effekt och inflationen faller tillbaka blir det mer av en ”mjuklandning”.

– Att facken ligger på i nuläget, då efterfrågan är hög och bristtalen på rekordnivåer, är inte särskilt överraskande utan snarare deras uppgift, men avmattning lär ge avtryck i takt med att tiden går.

Behöver räntan höjas så mycket att konjunkturen stramas åt allvarligt ökar risken för negativa konsekvenser på arbetsmarknaden och risken att bli av med jobbet ökar.

Eftersom Sverige under många år har haft stabil och mycket låg inflation har den inte påverkat avtalsrörelsen nämnvärt, konstaterar Annika Winsth. Men med högre inflation får hushållen och löntagarna mindre kvar i plånboken, vilket facken kommer att betona, poängterar hon.

– Är läget så allvarligt att företag riskerar att behöva säga upp personal tror jag att facken blir mer försiktiga. Annars kan kompensationskraven slå tillbaka.

Reallöneökningar under många år

Det är samtidigt viktigt att påminna om att det under många år har varit stora reallöneökningar, betonar hon. Majoriteten av svenskarna har ett arbete och många har dessutom fått en stor förmögenhetsökning när pensionssparande, fondsparande och bostäder stigit i värde.

– Nu har vi negativa reallöner och det vill ju naturligtvis ingen löntagare ha, men rent krasst är det inte särskilt synd om hushållen. Vi har haft en fantastisk resa i många år – inte minst med låga räntor.

Även företagen möter högre priser, räntor och kostnader. Marginalerna krymper även för dem, vilket behöver beaktas. Att löntagare ska kompenseras för höjda räntor är ett märkligt resonemang, anser Annika Winsth. Svenska hushåll har alltför länge, även i goda tider, levt och vant sig vid låga räntor vilket har drivit upp skulderna och därmed risktagandet. Det är dock inget arbetsgivaren kan ta ansvar för och hör inte hemma i avtalsrörelsen, menar hon.

Det vore olyckligt om den svenska modellen inte består. Det skapar en osäkerhet som även försämrar för långsiktighet.

– En anställd får inte löneökningar efter hur räntorna utvecklas utan utifrån sin arbetsinsats och hur företaget går. Den som har tagit på sig en skuld måste vara medveten om att räntor kan gå upp. Det betyder inte att du kan gå till din arbetsgivare och begära högre lön, även om förvånansvärt många verkar tänka så idag.

Det finns även de som resonerar att det är märkligt att boräntor höjs när priserna gått upp, men det är helt rimligt då Riksbanken dämpar prisökningarna genom att höja räntan, konstaterar Annika Winsth.

– Räntan höjs när priserna stiger och inflationen blir för hög. Det verkar som att vi varit förskonade från inflation så länge att folk inte längre minns hur strukturen ser ut, säger hon och fortsätter:

– I den bästa av världar höjs räntan så mycket att vi får bukt med inflationen utan att dra undan mattan fullständigt för konjunkturen. Då kommer facken att driva på för kompensation. I den sämsta av världar måste Riksbanken fortsätta att höja räntan mer än vad svensk ekonomi och bostadsmarknad tål och då lär lönekraven vara betydligt beskedligare trots hög inflation.

Industriavtalet har skapat stabilitet

Före industriavtalet, som kom till 1997, var den svenska arbetsmarknaden mycket stökigare än idag, bland annat med stora strejker, något som är betydligt vanligare i andra länder. Efter att industriavtalet kom till har reallönerna ökat med ungefär 60 procent.

– Samarbetet mellan arbetsgivare och fack har skapat en stabilitet och trygghet som har tjänat svensk ekonomi och därmed svenska folket väl. Jag tror att de stora facken kommer att ta ansvar även i nästa avtalsrörelse.

Däremot kan det finnas mindre fackförbund som fortsätter att kräva kompensation för pandemi, inflation och höjda räntor, och som inte tar ansvar för helheten, tillägger hon.

– Det vore olyckligt om den svenska modellen inte består. Det skapar en osäkerhet som även försämrar för långsiktighet, vilket är centralt för en liten och öppen ekonomi som vår, säger Annika Winsth.

Normalt brukar den tyska industrins märke bli ett riktmärke även för den svenska lönenormeringen, industrimärket. När tyskarna efter årsskiftet gick in i sina förhandlingar var efterfrågan stark och det var stor brist på kompetens i flertalet branscher. Med andra ord var förutsättningarna för att begära löneökningar mycket bra, konstaterar hon.

– Men sedan kom kriget i Ukraina. Det har påverkat Tyskland stort eftersom landet är beroende av Ryssland, och förutsättningarna i avtalsrörelsen har ändrades radikalt. Det gick snabbt från att löntagarna hade ett mycket bra utgångsläge till att det nu är betydligt mer komplicerat och förmodligen leder till ett lägre märke.