ARBETSMARKNADEN I EUROPA

Hetsig debatt om EU:s lönedirektiv – avgörande omröstning väntar

”Direktivet har ett uttryckligt mål om att fler diskrimineringsärenden ska upp i domstol. Detta strider mot vår svenska arbetsmarknadstradition”, menar Sara Skyttedal (KD). Bild: Fredrik Persson / TT

Debatten om lönetransparensdirektivet hettar till. Sara Skyttedal (KD) är en stark motståndare. ”Det är ett hot såväl mot arbetsmarknadens parters autonomi som vår utbredda individuella lönesättning och lokalt bestämda löner”, menar hon och har nu fått till stånd en omröstning i Europaparlamentet.

Om lönetransparensdirektivet blir lagstiftning i EU skulle det få långtgående konsekvenser för svensk arbetsmarknad, enligt Europaparlamentarikern Sara Skyttedal (KD).

”För det första kräver direktivet att medlemsstaterna inför särskilda planer som, utifrån vissa kriterier i direktivet (utbud och efterfrågan finns inte bland dem), stadgar hur arbeten ska värderas och löner sättas. Det är ett hot såväl mot arbetsmarknadens parters autonomi som vår utbredda individuella lönesättning och lokalt bestämda löner”, kommenterar hon på mejl till TN.

För det andra innebär direktivet väsentligt mer och dyrare byråkrati även för mindre företag, även jämfört med diskrimineringslagens nuvarande regler om lönekartläggningar, påpekar Sara Skyttedal.

”För det tredje har direktivet ett uttryckligt mål om att fler diskrimineringsärenden ska upp i domstol. Detta strider mot vår svenska arbetsmarknadstradition, och skulle därtill vara ödesdigert för vår konkurrenskraft, inte minst mot bakgrund av att direktivet föreslår en omvänd bevisbörda till arbetsgivarens nackdel.”

Startade namninsamling

Europaparlamentets jämställdhetsutskott FEMM och arbetsmarknadsutskott, EMPL, blev nyligen klara med sitt förslag till hur lönetransparensdirektivet kan utformas. De vill att förslaget ska vara hela Europaparlamentets hållning, genom att anta ett så kallat trilog-mandat.

För att få till stånd en omröstning i hela Europaparlamentet och därmed en överprövning av beslutet i utskotten, startade Sara Skyttedal en namninsamling. Om minst 71 ledamöter så kräver räcker det inte med ett beslut i utskotten FEMM och EMPL för att få trilog-mandat. Då krävs det i stället att beslutet fattas av hela parlamentet.

Efter knappt en vecka hade Sara Skyttedal samlat in 109 underskrifter. Det blir därmed en omröstning, som kommer att ske i Europaparlamentet inom kort.

Sara Skyttedal framhåller samtidigt att slutprodukten tas fram i förhandlingar mellan Europaparlamentet och rådet, och att rådets position är mer rimlig än Europaparlamentets nuvarande position.

”Mitt arbete just nu fokuserar alltså på att skademinimera i Europaparlamentets förhandlingsposition”, skriver Sara Skyttedal.

Alice Bah Kuhnke (MP). Bild: Jonas Ekströmer/TT

Alice Bah Kuhnke (MP) är en av de Europaparlamentariker som röstade för förslaget i FEMM-utskottet. Hon menar att direktivet är ”ett nödvändigt steg” för att förändra det genomsnittliga lönegapet mellan kvinnor och män på 14 procent som finns idag i EU.

”I nuläget finns det inget i detta direktiv som är ett direkt hot mot den svenska modellen men vi kommer självklart följa ärendet noga för att säkerställa att så inte är fallet när förhandlingarna med rådet och kommissionen är klara”, skriver hon i ett mejl.

Hot mot den svenska modellen

Den gemensamma ståndpunkten för parterna i Arbetsmarknadens EU-råd är att delar av direktivförslaget är ett direkt hot mot den svenska modellen. Karolina Löf, processchef och arbetsrättsjurist på Svenskt Näringsliv, förklarar att förslaget som utskotten har röstat igenom är mer långtgående än EU-kommissionens, vilket gör det till ett ännu större hot.

– Bland annat innehåller förslaget mer långtgående skrivningar kring kriterier för själva lönesättningen och hur lönejämförelser kan komma att utsträckas mellan sektorer – ett näst intill planekonomiskt tänk, säger hon till TN.

Karolina Löf Bild: Ernst Henry Photography

Europaparlamentets förslag innehåller också regler som kommer att få påverkan på alla förhandlingsordningar och tvistelösningsmodellen på svensk arbetsmarknad, konstaterar Karolina Löf.

– Det undergräver vår modell att lösa tvister genom i första hand förhandlingar mellan parterna, som har gällt sedan Saltsjöbadsavtalet. Svensk Näringsliv är överens med facken – LO och PTK – om att vi inte vill ha ett direktiv som påverkar den svenska lönebildningen eller vårt sätt att lösa tvister.