ARBETSMARKNADEN I EUROPA

IMF varnar för AI-chock i Sverige – 70 procent av jobben berörs

AI kan ge Europas ekonomi ett rejält lyft – men också skaka om arbetsmarknaden i grunden. I Sverige berörs redan sju av tio jobb, enligt IMF, som varnar för att fyra områden påverkas kraftigt.

Artificiell intelligens beräknas öka produktionen med en procent per år i fem års tid i Europa, enligt en studie från Internationella valutafonden, IMF. På längre sikt bör vinsterna bli större, men osäkerheten stiger också ju längre framåt man blickar.

Högt utvecklade länder, som Sverige, väntas gynnas mer. Sverige ligger efter USA i AI-användning nu, men lika med Storbritannien och Nederländerna.

Samtidigt varnar IMF för social oro, konflikter och kriser när AI hotar att slå ut rutinjobb och löneskillnaderna ökar inom länderna. Skattebaser förändras och måste göras om för att inte mänsklig arbetskraft ska bli för dyr i många fall.

När osäkerheten är hög gäller det att vara snabbfotad mot både goda möjligheter och farliga risker, är IMF:s slutsats.

Fyra områden påverkas kraftigt: arbetsmarknad, energipriser, skattesystemen och geopolitiken.

1. Arbetsmarknaden förändras

Efterfrågan kommer att minska på rutinarbete och öka på avancerad kompetens. Lönerna anpassas därefter.

Nu arbetar 70 procent av svenskar i yrken med hög exponering mot AI. Snittet i världen är 40 procent. Efterfrågan på nya kompetenser väntas bli hög i Sverige jämfört med andra europeiska länder. Men Sverige är väl förberett, enligt IMF. Vi ligger i balans med personaltillförsel inom it och andra förmågor som kommer att behövas.

Olika yrkens exponering mot AI kan betyda helt olika saker. För kontorsjobb med enformiga uppgifter och för viss detaljhandel är risken stor att de ersätts av AI. Kvinnor är generellt överexponerade i dessa branscher. För högutbildade, som domare och folk i ansvariga befattningar, kommer AI att komplettera arbetet och höja deras produktivitet.

– Den centrala frågan är om AI på sikt främst kommer att komplettera arbetskraften eller ersätta den i ekonomin, säger chefen för Europeiska centralbanken, Christine Lagarde.

ECB har gjort en egen analys som liknar IMF:s.

– Företag som använder AI för att stödja forskning, innovation och nya produkter tenderar för närvarande att anställa mer personal netto, medan de som främst använder tekniken för att sänka personalkostnaderna minskar antalet anställda. Detta kan i sin tur påverka inkomster och efterfrågan. Hur vinsterna från AI fördelas kommer att spela roll, säger Christine Lagarde.

Omskolning och livslångt lärande blir viktigt, påpekar IMF. Utbildningssystemen bör utrusta elever med kreativitet och problemlösning som kompletterar AI.

2. Energipriser pressas

Efterfrågan på energi kommer att öka för att driva de många nya datacentren som AI behöver för beräkningskraft, träning och lagring. Frågan är om det nuvarande energisystemet kan leverera tillräckligt med kraft. Redan nu använder europeiska datacenter tre procent av elektricitetsförbrukningen i Europa.

Datacentren byggs ofta på fel plats. De placeras inte nödvändigtvis på platser med låga energikostnader, utan ofta i närheten av stora användare av AI-teknik. De flesta koncentreras nu till Frankfurt, London, Amsterdam, Paris och Dublin, även om allt fler sprids till södra Europa och Norden. De mest gynnsamma platserna borde vara nära billig sol- och vindkraft och långt från stora städer, skriver valutafonden.

Redan nu är elledningarna inom Europa ansträngda. Två svenska förbindelser kvalar in på Europas topp tio för mest överbelastade elförbindelser, den till Litauen (plats fyra) och den till Tyskland (plats åtta).

För att hantera prisuppgången som drivs av AI-relaterad efterfrågan är lösningen stora investeringar i att integrera Europas energinät och i ny förnybar energi, enligt IMF.

3. Behövs ett nytt skattesystem?

IMF varnar för att skattesystemen kan behöva justeras i europeiska länder för att inte gynna kapital framför arbetskraft. Hur beskattningen är utformad kan avgöra om företag inför AI som ersätter medarbetarna eller om AI tvärtom bidrar till fler jobb.

Beskattas arbete för hårt ökar incitamenten att investera i AI som tar bort arbetstillfällen. Å andra sidan får beskattning inte motverka innovation.

För staten kan AI betyda att inhämtningen av skatt förbättras. AI underlättar att identifiera risker, förstå beteenden och upptäcka bedrägerier. Men det blir fortsatt avgörande att använda mänskligt omdöme, påpekar IMF. AI får bara bli ett komplement till etablerade riskmodeller som har tagits fram av experter.

4. Råbarkad global konkurrens

AI väntas öka ojämlikheterna i världen. Avancerade ekonomier gynnas betydligt mer. Kanske kommer de att växa dubbelt så mycket som låginkomstländer.

”Att hitta sätt att dela på AI:s fördelar inom länder och regioner kommer att hjälpa till att undvika konflikter och upprätthålla ekonomiska framsteg”, skriver IMF.

AI:s intåg är ännu ett skäl att snabbt genomföra nationella strukturreformer och förbättra EU:s inre marknad, inte minst för att skaffa kapital till investeringar. Reglering av AI blir en balansgång mellan säker användning och att upprätthålla incitament för innovation, enligt IMF. Riskerna ökar när digitala infrastrukturer som mjukvara, molntjänster kopplas samman med nätverk för data, som betalningar. Finansmarknadens rörelser kan accelerera när AI-modeller används.

AI är också en del i det globala maktspelet. USA och Kina leder utvecklingen. Båda har på andra områden visat att de är villiga att använda strategiska fördelar för utpressning.

Europa måste överväga hur beroende det är acceptabelt att vara av omvärlden. Om Europa skulle utestängas från ledande AI-modeller ökar kostnaderna kraftigt, varnar IMF. Då skulle inhemska alternativ bli mycket värdefulla. Men samtidigt har inte europeiska företag incitament att investera i egna dyra alternativ i god tid före en kris.

IMF:s råd är att Europa måste samordna sin politik för att stärka sitt ekosystem, alltså datacenterskapacitet, energiinfrastruktur och diversifierade leveranskedjor för halvledare. Ekonomiskt stöd bör riktas mot sårbarheter och marknadsmisslyckanden.

Mot bakgrund av studien varnar EU:s ekonomikommissionär Valdis Dombrovskis för att Europa ska missa ännu ett tåg.

– Europa kom efter i internetrevolutionen. Det var USA som skapade de digitala jättarna, inte vi. Bland annat därför har EU släpat efter i produktivitet de senaste 20 åren. På andra områden, som tillverkningsindustrin, är vi på USA:s nivå, säger han.

– Europa får inte missa AI-revolutionen, framhåller Valdis Dombrovskis.