KLIMATOMSTÄLLNINGEN
”En avgörande höst för EU:s klimatpolitik”
Höstens förhandlingar om EU:s utsläppshandel kommer att få stå betydelse för industrins investeringar, konkurrenskraft och klimatomställning, skriver Stefan Kvarfordt.
Hösten är i gång med en rivstart efter en intensiv valrörelse och allmänna val. Även i Bryssel har hösten börjat i högt tempo. Redan i somras lade EU-kommissionen fram sitt förslag till revidering av EU:s utsläppshandelssystem EU ETS. Översynen av EU:s främsta och viktigaste klimatpolitiska styrmedel var planerad att läggas fram i juli i år, och våren och vintern innan förslaget presenterades kantades av uttalanden från stats- och regeringschefer runt om Europa.
Året inleddes med industrimötet i Antwerpen i februari, där flera europeiska toppolitiker riktade kritik mot ETS. Tysklands förbundskansler Fredrich Merz sade att EU borde vara berett att”revise it, or at least postpone it”, samtidigt som även bland annat Frankrikes Emanuel Macron och Italiens Georgia Meloni efterlyste förändringar. Uttalandena i februari fick omedelbara marknadsreaktioner: priset på utsläppsrätter föll omkring 7 procent på en dag och fortsatte sedan nedåt under några efterföljande dagar.
”Ett förutsägbart ETS behövs för att skapa incitament och investeringssignaler för industrins omställning”
Utspelen mötte samtidigt en motreaktion, i synnerhet från de nordiska länderna, som betonade behovet av en stabil och trovärdig koldioxidprissättning. Även företag och organisationer, däribland Svenskt Näringsliv och dess nordiska motsvarigheter, argumenterade för att ett förutsägbart ETS behövs för att skapa incitament och investeringssignaler för industrins omställning.
Förslag till reviderad ETS
ETS blev därmed en del av en bredare europeisk debatt om energipriser, konkurrenskraft och Europas industriella motståndskraft – en debatt som nådde ända upp till Europeiska rådet i våras. Denna första del av den politiska processen kulminerade den 17 juli, när kommissionen alltså presenterade sitt förslag till en reviderad ETS. Förslaget innebär bland annat en lägre utsläppsminskningstakt i ETS under 2030-talet än under senare delen av 2020-talet, fortsatt fri tilldelning till utsatt industri (men förknippade med villkor om investeringar i EU) och betydligt större fokus på att använda ETS-intäkter för industrins omställning.
Såväl det irländska ordförandeskapet som Europaparlamentet har visat tydligt att ETS kommer bli en prioriterad lagstiftningsakt och ett högt tempo i förhandlingarna väntas under hösten. Ansvarig föredragande i EU-parlamentet, tyske CDU-politikern Peter Liese, har börjat i ett rasande tempo. Redan den i mitten av september presenterade han sitt utkast till betänkande. EU-parlamentet som helhet har även en ambitiös tidplan med förväntad omröstning i plenum redan i december. Även EU:s ministerråd, med det irländska ordförandeskapet i spetsen, har satt ut ett tufft tidschema för att föröka nå en så kallad allmän inriktning mellan EU:s medlemsstater redan i innan årsskiftet.
Nya initiativ väntas
I december är det dock inte bara ETS-lagstiftningen som kommer stå på högkant i Bryssel, utan då väntas även EU-kommissionen presentera resterande delar av EU:s klimatpolitiska ramverk efter 2030. Kommissionen kallar initiativet för översyn av nationella mål och flexibiliteter i sitt arbetsprogram. De mål och flexibiliteter de bland annat hänvisar till är framförallt EU:s mål för ESR-sektorerna (utsläpp från vägtransporter, byggnader och jordbruk), samt LULUCF (kolinlagring i skog och mark).
”Hösten kommer med andra ord att i ett rasande tempo avgöra fundamenten Unionens klimatpolitiska ramverk och styrmedel för 2030-talet”
Det är alltså bäst att decemberförslagen som den andra stora delen av lagstiftningen för att operationalisera EU:s nya klimatmål, om nettominskningar av växthusgasutsläpp på 90 procent till år 2040. Hösten kommer med andra ord att i ett rasande tempo avgöra fundamenten Unionens klimatpolitiska ramverk och styrmedel för 2030-talet. Detta är något hela det svenska näringslivet behöver vara väl medvetet om.
