KÄRNKRAFTENS FRAMTID

Kärnkraftsföretagen varnar efter politiska utspelen: ”Risk att Sverige tappar mark”

Efter politiska krav om att pausa kärnkraftsutbyggnaden varnar nu flera av bolagen bakom de nya satsningarna för konsekvenserna av att låta arbetet stanna av. ”Väldigt många industrier är oroliga för vad som skulle kunna hända om inte den inslagna vägen fullföljs", säger Christian Sjölander, vd för Kärnfull Next, till TN.

Med bara dagar kvar till valet har den politiska diskussionen om ny kärnkraft blossat upp på nytt. Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén har ifrågasatt kärnkraftssatsningen i sin helhet och Centerpartiets partiledare Elisabeth Thand Ringqvist tycker att projektet ska sättas på paus i syfte att utreda kostnaden. Beskeden har mötts av kraftfulla reaktioner från regeringen såväl som akademin och näringslivet.

Christian Sjölander är chef för nybyggnation hos Studsvik och vd för Kärnfull Next, som hittills lämnat in ansökningar om att etablera kärnkraft i Valdemarsvik och i Nyköping. Just nu väntar företaget på klartecken från Länsstyrelsen i Östergötland respektive Södermanland för att kunna gå vidare med sin satsning.

– Om jag inte missminner mig så har Regeringskansliet bett dem att vara klara med det till årsskiftet på båda ställena, säger han till TN.

Elförbrukningen väntas öka

Christian Sjölanders bedömning är att Sverige har tagit stora kliv mot ny kärnkraft under de senaste fyra åren. Lagstiftning har setts över, risker har fördelats och nya aktörer har anmält intresse för att bygga på nya platser. Inställningen till ny kärnkraft har gått från begränsande till möjliggörande.

Mycket positivt, menar Christian Sjölander, som ser ett tydligt behov av den kärnkraft som nu är på gång i Sverige – inte minst eftersom behovet av el väntas öka framöver. Riksdagen har beslutat att Sveriges elsystem ska planeras för att möta ett behov på minst 300 terawattimmar fram till år 2045.

– Skulle man bara behålla den kärnkraft som vi har i dag så hade den som andel av energisystemet minskat avsevärt och det är samma sak med vattenkraften, som är vår andra baskraft. Man kan lätt säga att baskraften nästan hade halverat sin andel av energisystemet, vilket hade skapat ett energisystem som har helt andra egenskaper än det energisystemet som vi är vana vid.

– Så för att behålla samma andel av baskraft i systemet så behöver vi en väsentlig kärnkraftsutbyggnad i Sverige.

”Energisystemet kommer att behöva baskraft, så vad finns det då för alternativ för att få baskraft i framtiden?”

Även om behovet av el inte skulle öka lika mycket som förväntat, kommer det att behövas ny baskraft för att ersätta de befintliga reaktorerna eftersom de förr eller senare kommer att behöva tas ur drift på grund av ålder.

Utifrån det, vad tänker du om krav på att dra tillbaka eller pausa kärnkraftsprojektet?

– Jag skulle vilja säga att från ett rent ekonomiskt perspektiv så behöver man nog utvärdera ett antal olika saker om det så att man ställer sig helt negativ till att fortsätta på den inslagna vägen. Energisystemet kommer att behöva baskraft, så vad finns det då för alternativ för att få baskraft i framtiden? Hur mycket kostar de alternativen? Finns det en reell väg mot de alternativen i dagsläget?

Oro för vad som ska hända efter valet

Det utbyggda energisystemet ska enligt Christian Sjölander också vara både konkurrenskraftigt och leveranssäkert, och dessutom säkerställa att Sveriges energiförsörjning inte blir beroende av andra länder.

– Det är svårt att tänka sig ett energisystem som kan skala upp i den omfattningen utan att vi också bygger mer kärnkraft. Nu hör vi från väldigt många industrier som är oroliga för vad som skulle kunna hända efter ett val om inte den här inslagna vägen fullföljs.

Ser du någon risk för att man ändå inte kommer att fortsätta på den inslagna vägen efter valet?

– Självklart är ju ett val alltid en punkt där saker och ting kan förändras. Här har vi under en relativt lång period nu levt under förhållanden som har varit klara, vi vet vart det är på väg. Och det är ju någonting som alltid stör när det kommer till ytterligare investeringar, att du inte har en klar utsikt över vad som kommer att hända i framtiden. För oss medför det att vi kontinuerligt utvärderar våra investeringar i projektet.

Kärnfull Nexts branschkollega Blykalla har också lämnat in två kärnkraftsansökningar, som just nu väntar på beslut hos Länsstyrelsen. I deras fall handlar det om Tierp och Norrsundet.

– Det är ansökningar om att få platserna i fråga godkända som lämpliga för att bygga ny kärnkraft. Så vi har ännu inte lämnat in en ansökan om att till exempel få börja bygga några reaktorer utan det kommer vi att göra senare om vi får tillstånd, säger Janne Wallenius, medgrundare och teknisk chef för Blykalla.

Förseningar leder till ökade kostnader

Även om inga reaktorer har börjat byggas än, bedömer han precis som Christian Sjölander att Sverige vid det här laget har kommit en bra bit på vägen till ny kärnkraft.

– Sverige har tagit fram ett ramverk för tillståndsgivning av ny kärnkraft som är väldigt modernt. Man vill underlätta processen för att vi ska kunna ha möjlighet att bygga kärnkraft i Sverige och det har varit ett målinriktat och medvetet arbete för att åstadkomma detta.

– Sverige har i dag, tack vare det här, en av de mest moderna processerna för tillståndsgivning av kärnkraft i Europa.

Hur viktigt är det att Sverige får den nya kärnkraften på plats?

– Det är viktigt på det viset att det finns flera olika oberoende studier som har visat att det billigaste energisystemet får man genom att ha en kombination av vindkraft, vattenkraft och kärnkraft. Så det här innebär ju att vi får möjlighet att optimera vårt framtida elproduktionssystem i Sverige.

– Utan kärnkraft så kan man på pappret klara sig, men då blir kostnaderna för att hantera instabilitet och överföringskapacitet till andra länder så pass stora att det blir ett dyrare system. Så det här är viktigt för Sverige att kunna behålla sin konkurrenskraft och till exempel fortsätta kunna locka till sig nya typer av industrier.

Vad vill du säga till de som tycker att det är för dyrt med ny kärnkraft?

– Då tittar man på projekt i andra länder som har blivit väldigt dyra och som har tagit väldigt lång tid, och de har ju blivit dyra just för att de har tagit väldigt lång tid att bygga. Så en konsekvens av fördröjningar är att de leder till ökade kostnader.

”Utan kärnkraft så kan man på pappret klara sig, men då blir kostnaderna för att hantera instabilitet och överföringskapacitet till andra länder så pass stora att det blir ett dyrare system.”

Janne Wallenius, som i flera decennier har följt kärnkraftsfrågan på nära håll, konstaterar att det nu ser ut att bli ett ”väldigt spännande val”.

– Resultatet kommer möjligen att få konsekvenser för framtida beslut om kärnkraft och stöd till kärnkraft. Det blir väldigt spännande särskilt för oss att följa detta förstås.

– Men jag har varit med från den tiden då det var straffbart att planera för ny kärnkraft i Sverige till nu när det är ett av de hetaste ämnena och det finns ett jättestort stöd bland beslutsfattare för ny kärnkraft. Det här kommer och går i vågor. Blir det ett minskat stöd för ny kärnkraft från en eventuell ny regering, så får vi helt enkelt hantera den situationen och se till att vi jobbar inom de ramar som kommer att ges.

Du verkar inte så orolig?

– Jag tror själv, och det är förstås min privata åsikt, att det kommer att bli möjligt att fortsätta bygga ut ny kärnkraft i Sverige även med ny regering.

Långsiktiga processer

Janne Wallenius upplever att det inte bara finns ett starkt stöd bland beslutsfattarna, utan även från allmänheten, för att få ny kärnkraft på plats.

– Jag var ju med på den tiden när man var något som katten hade släpat in. Nu är det en helt annan tid att agera inom det här området och det känns fantastiskt positivt att få den här möjligheten efter att ha jobbat så länge med att komma hit.

Tror du att den positiva tongången från allmänheten kan påverka politiken?

– Ja, jag tror att det finns en positiv återkopplingsloop här. Politiker har ju i uppgift att lyssna på vad deras väljare tänker och tycker och vill, och vi har också sett att det sker förflyttningar inom politiken. Som exempel säger Socialdemokraterna i dag att de är för att vi ska kunna bygga ny kärnkraft i Sverige och så var det ju inte bara för några år sedan.

Christian Sjölander konstaterar att kärnkraftsprojekt generellt är förknippade med en rad risker som måste hanteras under processens gång.

– Ett kärnkraftsprojekt sträcker sig inte över bara en eller två mandatperioder utan många fler. Ju mer överens man kan vara desto säkrare blir projektet. Men samtidigt kan vi inte helt avstanna i utbyggnaden just för att det är så långa projekt. Sätter man punkt nu så finns det en risk att Sverige tappar mark jämfört med övriga Europa som ämnar att bygga ut.

”Man ska hela tiden ha i bakhuvudet att vi bygger ett energisystem för kunden, inte för att uppnå något annat.”

Han påminner om att alla trots allt är överens om grundförutsättningarna – det vill säga att det kommer att behövas mycket energi och att den energin måste vara fossilfri.

– Man får inte glömma bort att ett energisystem är fysiskt i grunden. De investerare som tittar på etablering eller expandering i Sverige, de tittar på Sveriges energisystem och hur det byggs ut på lång sikt.

Ska Sverige lyckas attrahera och behålla företag så måste det med andra ord till ett energisystem som de kan stå bakom och känna sig trygga med, framhåller han.

– Vi vet redan i dag att industrin kräver ett energisystem som kan leverera dygnets alla timmar på ett leveranssäkert sätt. Man ska hela tiden ha i bakhuvudet att vi bygger ett energisystem för kunden, inte för att uppnå något annat. Det är kunden som måste definiera vad det är den behöver.