VALET 2026

Statsvetarna: Avgörande valfrågan ingen vill prata om – ”Spel på en annan nivå”

Med bara dagar kvar av valrörelsen menar flera statsvetare att en av Sveriges viktigaste frågor har hamnat helt i skymundan. ”Det handlar om vår identitet, vilka vi vill vara i världen och vilka värden vi vill företräda”, säger Douglas Brommesson, professor i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet, till TN.

Karensavdrag, ISK-skatt och mer pengar i plånboken. Valrörelsen bubblar av utspel och politiska vallöften, men vad vill partierna göra i utrikespolitiken? Om det är det betydligt tystare, och det trots att den nuvarande mandatperioden till stor del har präglats av såväl handelspolitik som geopolitisk turbulens.

– Det beror på att partierna inte vill bråka om utrikes- och säkerhetspolitik. Det är för viktigt att bråka om.

Det säger Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. När TN når honom på telefon konstaterar han att det redan under Kalla kriget ansågs viktigt att Sverige förde en tydlig och enad linje utåt, och att utrikespolitiken därför inte var något man ville göra till föremål för politisk träta i samband med val.

– Och sen har det ju fortsatt så även efter Kalla kriget och på senare tid. Det var nära att Nato-frågan blev en del av 2022 års valrörelse, men det undveks eftersom man agerade snabbt för att lämna in Sveriges Nato-ansökan.

– Så länge det inte finns något parti som vill politisera frågan, som vill föra in den i valrörelsen och hitta någon konflikt med andra partier kring Sveriges utrikespolitik, så händer det ju inte riktigt. Det saknas den viljan, helt enkelt.

Rangordnas som mindre viktigt

Enligt Douglas Brommesson, professor vid institutionen för statsvetenskap vid Linnéuniversitetet, kom till exempel Vietnamkriget och Irakkriget i viss mån att synas i de valrörelser som ägde rum då. Men på det stora hela är det svårt att hitta exempel på utrikesfrågor som har haft betydelse i svenska val, menar han.

Han tar också upp att Nato-frågan höll på att bli ett undantag, men att den ”desarmerades” genom politikernas agerande.

– Så i huvudsak är det här frågor som spelar ganska liten roll i valrörelserna. Ytterst kan man väl diskutera vad som är hönan och ägget, men det finns i alla fall en samvariation här med att väljarna också anser att de frågorna är mindre viktiga för deras partival. När de får rangordna vilka frågor som har varit avgörande för hur de röstar så kommer ofta utrikespolitik långt ner på den listan och det ser ut så i väldigt många länder. Det är det normala att det ser ut så, säger Douglas Brommesson.

– De länder där vi ser att utrikes- och samhällspolitik kommer högt upp bland väljarnas prioriteringar är ofta i länder som är i konflikt.

”Utrikespolitiken förväntas drivas med en ganska enad röst för det kan det bli problem i internationella relationer om man får en väldig ryckighet.”

Att utrikespolitik inte har särskilt hög prioritet i valrörelser skriver även Li Bennich-Björkman, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet, under på. Studier som gjorts både i Sverige och internationellt visar på samma övergripande trend, förklarar hon.

Det väljarna fokuserar på i valrörelser är snarare vardagsfrågor som sysselsättning, välfärd, vård och skola.

– Sen är det också en aspekt att utrikespolitik i någon form av idealvärld i varje fall inte ska vara partiskiljande på det sättet som många andra frågor kanske till och med bör vara för att man ska ha något att välja på. Utrikespolitiken förväntas drivas med en ganska enad röst för det kan det bli problem i internationella relationer om man får en väldig ryckighet.

Bland svenska partier finns det med andra ord en tradition av att både hålla en gemensam linje i utrikespolitiken och att inte göra den till ett stort nummer när det är dags för valrörelse.

Dels beror strategin på att man ofta tycker lika. I stora frågor som handelspolitiken, stödet till Ukraina eller för den delen Nato-medlemskapet finns det ett brett stöd bland partierna. Dels handlar det alltså om en närhetsprincip i väljarnas engagemang. Många är i första hand intresserade av hur deras personliga ekonomi och livssituation kan påverkas av valets utgång och då känns utrikespolitiken lätt långt borta.

”Den man röstar på måste kunna företräda Sverige när det är oroliga tider i närområdet.”

Men samtidigt smyger sig utrikespolitiken till viss del in i inrikespolitiken. Det märks exempelvis i säkerhets-, migrations- eller kompetensförsörjningsfrågor, menar de statsvetare som TN har pratat med.

– Väldigt mycket som sägs nu motiveras med att vi lever i en tid där vi måste öka samhällsberedskapen, vi måste hitta nya allierande, vi måste rusta upp försvaret, säger Henrik Ekengren Oscarsson.

– En dimension som ändå spelar roll för väljarna är regeringsdugligheten, att man har förtroende för partier som man röstar på och att de faktiskt kan få saker gjorda och stå upp för Sverige i oroliga tider. Invävt i den dimensionen finns en utrikes- och säkerhetspolitisk dimension också, tänker jag. Den man röstar på måste kunna företräda Sverige när det är oroliga tider i närområdet genom att hålla sig kylig och agera klokt och så vidare, instämmer Douglas Brommesson.

Li Bennich-Björkman konstaterar att mycket av säkerhetspolitiken numera ligger i Natos händer och att inget politiskt parti för närvarande driver på för ett utträde.

Däremot kan det kopplat till Nato-medlemskapet uppstå diskussioner kring hur Sverige ska agera i olika frågor, tror hon.

– Frågan om kärnvapen på svensk mark kommer ju att aktualiseras genom Nato-medlemskapet och det är en fråga som skulle kunna drivas upp till en nivå som kanske kan påverka i en valrörelse. Det har den ju inte gjort hittills men det betyder inte att den inte kan komma i exempelvis nästa valrörelse i stället.

Får representera Sverige i EU

Samstämmigheten i frågor som rör utrikespolitik handlar också om att andra länder tittar på hur Sverige agerar, påminner hon.

– Ser man att det finns en stor oenighet så kan man börja exploatera det på olika sätt. Sverige är ju inte ensamt på något sätt längre. Dels är vi med i Nato, dels har vi ögonen på oss till exempel från rysk sida men även andra håll.

Samtidigt är det ett faktum att de partier som får bilda regering i Sverige också får representera Sverige på den internationella arenan. Det får stor betydelse inte minst på EU-nivå där de svenska ministrarna exempelvis får ta plats i Europeiska unionens råd, som har en lika viktig roll för lagstiftningsprocessen i EU som Europaparlamentet. Det svenska valet kommer alltså att avgöra vilka partier som får föra fram Sveriges röst i de här sammanhangen.

Och även om valresultatet kanske inte förändrar Sveriges stora strategiska vägval i utrikespolitiken, så kan det få betydelse för vilka värderingar som genomsyrar arbetet, hur mycket pengar som ska delas ut till olika ändamål och hur Sverige samtalar med andra länder.

”Finns nyansskillnader”

Att det trots allt finns olika uppfattningar blev tydligt till exempel när den nuvarande regeringen lade om biståndet eller när regeringen Löfven lanserade sin feministiska utrikespolitik.

– Vi tenderar att se lite mer fokus på FN när det är socialdemokratiskt ledda regeringar och vi tenderar att se lite större fokus på Europa, egentligen EU och NATO, när det är moderatledda regeringar. Så jag skulle säga att det finns nyansskillnader, säger Douglas Brommesson.

Ett annat sätt att uttrycka det är att borgerliga regeringar historiskt lagt lite större vikt vid närområdet, medan socialdemokratiska koncentrerat sig på globala frågor.

– Men det betyder ju inte att de borgerliga regeringarna skulle vara motståndare till FN eller att Socialdemokraterna skulle vara motståndare till EU, utan det är lite mer av en tyngdpunktsdiskussion i hur man balanserar mellan de här båda dimensionerna.

”Det är inte givet hur man väljer i det här. Från Tidöpartierna har det här skiftet utgjort en viktig ideologisk markering.”

Eftersom Nato-medlemskapet såväl som andra internationella åtaganden ligger fast, menar Li Bennich-Björkman att det inte kommer att bli någon större skillnad för utrikespolitiken vilken sida som vinner valet.

– Men en sak som jag har funderat på är att den nuvarande regeringen har ställt om en del av politiken gentemot att prioritera Sveriges närområde, vi kan säga Östersjöregionen. Det har varit ganska tydligt. I utbildningar på UD som jag har varit lite inblandad i så lägger de sådana saker högt nu, vilket inte var fallet förut. Likaså har man dragit ner på utvecklingsforskning och utvecklingsbistånd till länder i Afrika och Asien. Det är svårt att säga om en rödgrön regering kommer att börja svänga tillbaka mot den här gamla linjen.

Samtidigt finns det i dag en hotbild mot Sverige som har en tydlig koppling österut, konstaterar Li Bennich-Björkman.

– Vi samarbetar nu med Finland men också Baltikum i försvarsfrågor på ett helt annat sätt än tidigare och då behövs det ju ett politiskt understöd för det och inte bara på operativ nivå.

– Men det är inte givet hur man väljer i det här. Från Tidöpartierna har det här skiftet utgjort en viktig ideologisk markering.

Inbäddad vägvalsfråga

Det finns områden med koppling till både inrikes- och utrikesfrågor som fått stort medialt utrymme under den gångna mandatperioden. Li Bennich-Björkman pekar på de så kallade tonårsutvisningarna och de åtstramade reglerna för arbetskraftsinvandring.

– Det är kanske inte direkt utrikespolitik, men det handlar ju om Sveriges relation till världen och plats i världen och vilket samhälle man ska vara. Det uppfattar jag spelar en roll i den här valrörelsen.

– Vi får ju se efter valet hur det ser ut när man kollar på vad väljarna egentligen röstade på och varför. Men jag tror att den större vägvalsfrågan ligger inbäddad i den här valrörelsen.

Henrik Ekengren Oscarssons tips är att tyngdpunkten i utrikespolitiken kan skifta något beroende på vilka som bildar regering efter valet, men att det fortsatt kommer att finnas stabil samsyn ”i de stora linjerna”.

”Det gynnar inte ett land att hålla på och byta utrikespolitisk linje varje gång man byter regering.”

Han liknar utrikespolitiken vid en stafettpinne som lämnas över från en regering till nästa.

– Man får ju mer inflytande som land om man är att räkna med och är stabil och långsiktig i sina positionstaganden. Det gynnar inte ett land att hålla på och byta utrikespolitisk linje varje gång man byter regering utan det här är en annan typ av spel på en annan nivå.

Att hålla en tydlig linje i internationella sammanhang är viktigt inte minst för ett litet land som Sverige, konstaterar Douglas Brommesson.

– Utrikes- och säkerhetspolitik styrs av grundläggande intressen som handlar om säkerhetsläget i vår geopolitiska kontext. Det handlar om vilka resurser vi har och inte har. Det handlar om stormaktsmotsättningar. Det handlar för all del också om vår identitet, vilka vi vill vara i världen och vilka värden vi vill företräda. Väldigt mycket av det där är ju saker som är om inte evigt beständiga, så i alla fall långsiktiga.