Rapport: Så kan trösklarna till arbetsmarknaden sänkas

Sverige har i dag lägst andel jobb med låga utbildningskrav i hela EU – runt 4 procent, mot ett EU-snitt på 8 procent. Lågtröskeljobb kan vara en väg framåt för att lösa problemen på svensk arbetsmarknad, enligt en rapport från Ratio.

De höga trösklarna drabbar en växande grupp – långtidsarbetslösa utan gymnasieutbildning, utrikes födda, äldre och personer med funktionsnedsättning. Nästan 90 procent av dem som varit arbetslösa i mer än två år tillhör dessa grupper. Samtidigt rapporterar arbetsgivare brist i nästan vart tredje yrke.

I en ny rapport från forskningsinstitutet Ratio pekar Lotta Stern, vd och professor i sociologi, och utredaren Edward Hamilton ut tre konkreta vägar för att skapa fler så kallade lågtröskeljobb: trepartslösningar som etableringsjobben, branschvisa kollektivavtal med lägre ingångslöner, och politiska reformer i stil med Tysklands mini-jobb.

Fallstudien av Tyskland visar att mini-jobben bidragit till att landet gått från 12 procents arbetslöshet i slutet av 1990-talet till 3,8 procent i dag. Men den viktigaste lärdomen är inte lönenivån, menar Lotta Stern.

– Den viktigaste lärdomen från Tyskland är inte de låga lönerna, utan den administrativa enkelheten – något som svenska subventionerade anställningar sällan är, säger hon i ett pressmeddelande.

– Den svenska modellen riskerar att permanent stänga ute dem som står utanför. Det är dags att också prata om behovet av fler riktiga arbeten med låga trösklar, säger Lotta Stern.

Ratio: Hur kan trösklarna in på den svenska arbetsmarknaden sänkas?