HOTEN MOT SKOGSBRUKET

När aktivisterna slog till raserades hans försörjning - ”Jag mår fysiskt illa”

Myndigheterna förbjöd avverkning av Kurt Hyttstens skog efter att aktivister hittat spår av en hackspett. Nyligen föll domen som gjorde Kurts skog värdelös över en natt. Idag mår han psykiskt dåligt. ”Tiden rinner ut för mig och min fru”, säger han till TN.

I över tre år har skogsägaren Kurt Hyttsten och hans familj kämpat för att få bruka sin skog. Tidningen Näringslivet har tidigare rapporterat om hur Skogsstyrelsen förbjudit familjen från att avverka 78 procent av den totala skogsmarken efter att fynd kopplade till tretåig hackspett rapporterats in i Artportalen. Några aktivister hade märkt ut märken av så kallade ringhack från en tretåig hackspett.

– De smyger runt i skogen i det tysta. Det var en överraskning när vi skulle lämna in avverkningsanmälan att det varit aktivister här ett halvår innan, sa Kurt Hyttsten till Tidningen Näringslivet då.

Kurt Hyttsten och hans familj överklagade beslutet till Mark- och miljödomstolen, som valde att gå på Skogsstyrelsens linje. Därefter överklagade familjen till högsta instansen Mark- och miljööverdomstolen.

Men nyligen kom beskedet att även familjen förlorade där. ”Domstolen delar Skogsstyrelsens bedömning att den anmälda avverkningen innebär en sådan risk för arten tretåig hackspett att det finns skäl för förbud”, stod det i beslutet.

”Det är fruktansvärt”

När Tidningen Näringslivet kommer i kontakt med Kurt Hyttsten efter beskedet är han ledsen och bekymrad.

– Det är fruktansvärt, och en sak man kan nämna är ju hur psykiskt illa man mår. Dålig sömn och det ena med det andra. Känslan är att du har förlorat säkerheten. Jag kan inte fatta hur en myndighet kan göra så här, säger han och fortsätter:

– Hur kan man göra på det viset mot en enskild näringsidkare? Det kan jag inte förstå. Men det verkar som att man kan göra precis hur som helst när det gäller artskyddet och framför allt hackspett. Handlar det om en hackspett så kan du ju förlora i princip allting.

Kurt Hyttsten berättar att familjen bedriver ett certifierat skogsbruk och sedan tidigare har avsatt sex procent av den produktiva skogen för miljöhänsyn och miljöåtgärder.

Han beskriver stora konsekvenser för honom och hans familj till följd av domen. Enligt honom är skogen en viktig ekonomisk förutsättning för lantbruket. När marken inte längre kan brukas på det sätt som varit avsett försvinner en stor del av värdet.

Skogsstyrelsen säger att man är medveten om att beslut av den här typen kan få stora konsekvenser för enskilda markägare.

– Det är självfallet tufft att fatta ett beslut som får stora konsekvenser för den enskilde. Men för att vi ska behålla ett demokratiskt, rättssäkert och objektivt samhälle är det viktigt att vi som myndighet följer lagen och inte fattar beslut baserade på känslor, säger Helena Eriksson, distriktschef på Skogsstyrelsen i Norra Jämtlands distrikt.

Han förlorar sin pension

Kurt Hyttsten beskriver att familjen inte längre kan använda skogen som säkerhet för att ta lån. Dessutom är skogen en form av pensionsförsäkring som kraftigt minskar i värde då, eftersom ingen kommer vilja köpa skogsmark som inte får brukas.

– Du kan ju inte betala någonting för värden som inte finns, utan jag kanske får skänka bort alltihop, säger Kurt Hyttsten och fortsätter:

– För det här området som är totalt förbud på, det blir ju noll där. Det blir ju noll värde, åtminstone av skogssynpunkt.

Familjen har tidigare beskrivit att den planerade avverkningen var en viktig del i det generationsskifte som de förberett på gården. När skogen inte längre kan brukas som planerat försämras förutsättningarna för att lämna över verksamheten till nästa generation kraftigt.

– Tiden rinner ut för mig och min fru. Vi kan ju knappast fortsätta jobba något mycket längre, och finns det då inga förutsättningar för nästa generation som det var tänkt blir det ju en avveckling av lantbruket. Det är ju svårt att sälja vidare någonting som inte har något värde längre.

Skogsstyrelsen kunde ha inväntat nya regler

Frågan om eventuell ersättning har inte prövats i målet. Enligt Skogsstyrelsen behöver familjen Hyttsten väcka talan mot staten för att få den frågan prövad.

– Skogsägarna – familjen Hyttsten – behöver stämma staten för att få sin rätt till ersättning prövad. Om och hur lång tid det tar att få ersättning är svårt att säga, säger Helena Eriksson.

Vilka möjligheter till ersättning finns för markägare som drabbas av avverkningsförbud på grund av artskydd?

– En markägare som har lämnat in en anmälan och fått den nekad för avverkning på grund av artskyddsförordningen behöver överklaga beslutet och få det prövat och även söka dispens från artskyddsförordningen hos Länsstyrelsen innan de kan stämma staten och eventuellt få ersättning, säger Helena Eriksson.

I juni beslutade riksdagen om nya regler som innebär att markägare ska kunna få ersättning när artskydd begränsar möjligheten att använda sin mark. Däremot är det fortfarande oklart om reglerna kommer att omfatta markägare vars ärenden redan har avgjorts i domstol, däribland Kurt Hyttsten, menar Helena Eriksson. Reglerna börjar att gälla i oktober, alltså efter valet.

– Vi vet inte om det kommer att gälla ärenden retroaktivt eller inte. För att markägare ska vara säkra behöver markägare stämma staten om de vill få sin rätt till ersättning prövad.

Kurt Hyttstens största kritik mot domstolarnas hantering av ärendet är att de inte tagit hänsyn till konsekvenserna för familjen.

– Den största kritiken till domstolen är att dom inte tagit upp i princip något av vad vi yrkat på. Däremot anser domstolen att det är okej att vi förlorar 70 procent av våra tillgångar, men struntar i vilka konsekvenser det får för vårt jordbruk och generationsväxling, säger Kurt Hyttsten och fortsätter:

– Det är väldigt tråkigt att det inte överhuvudtaget går att ha en rimlig dialog med Skogsstyrelsen utan att man automatiskt ska fösas in i domstolarna.