DEN SVENSKA UTBILDNINGEN

Svenska läskrisen sprider sig till högskolan – ”Väntar ett jättearbete”

Fyra av tio högskolelärare ser att studenternas läs- och skrivförmåga har försämrats de senaste fem åren. Nu vänder skolan tillbaka till grunderna – men experter varnar för att AI kan rasera inlärningsförmågan. ”Samhället riskerar allvarliga problem om vi lämnar bort lärandet och tänkandet till en maskin”, säger Per Kornhall på Läromedelsförfattarna till TN.

Förra året fick Universitetskanslersämbetet och SCB i uppdrag att kartlägga högskolestudenters läsförståelse och hur studenter använder kurslitteratur. SCB:s rapport visar att fyra av tio av lärare på högskolan upplever att det har skett en försämring av studenternas läs- och skrivkompetens i svenska de senaste fem åren. En betydande andel lärare uppger att de har anpassat sin undervisning efter studenternas svårigheter att tillgodogöra sig information.

– Även bland högskolestudenter blir läskrisen allt tydligare, vilket många lärare vittnar om. Det är en oroväckande utveckling eftersom det riskerar påverka studenternas kunskapsutveckling och förmåga att använda kurslitteratur. Sammantaget kan jag konstatera att vi behöver möta denna utveckling tidigt, redan i förskolan och grundskolan, för att säkerställa att framtidens studenter kan tillgodogöra sig sin utbildning på ett bra sätt. Skolan måste tillbaka till grunderna, sa gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) i våras i ett uttalande.

Tidningen Näringslivet har vid flera tillfällen berättat om att läs- och skrivförmågan bland svenska elever i grundskolan och gymnasiet har försämrats. Internationella undersökningar visar att Sverige för 20 år sedan tillhörde toppländerna när det gäller elevers kunskaper i naturvetenskap, matematik och läsförståelse. Men sedan dess har utvecklingen varit negativ. Idag kan nästan var fjärde elev inte läsa tillräckligt bra för att klara mellanstadiet.

Experter menar att detta handlar om viktiga år i livet för lärande. Det är från lågstadiet till mellanstadiet som skiftet mellan att lära sig att läsa, till att läsa för att lära sker.

– Läsning är oerhört viktigt för alla ämnen, inte bara svenskämnet. Brister det här riskerar eleverna att halka efter och det blir svårt att komma ifatt senare under skolgången. Jag välkomnar att skolundervisningen ska ske på en mer vetenskaplig grund, säger Linda Fälth, professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet, till TN.

Nya kursplaner ska uppmärksamma elever i behov av stöd

Just nu är nya kursplaner genom hela grundskolan där läs- och skrivinlärning står i fokus ute på remiss. De beräknas vara på plats år 2028, då även den nya lärarutbildningen drar i gång.

– Det har hittills varit väldigt lätt att bli godkänd i de bedömningsstöd och nationella prov som finns på lågstadiet. Därför har elever fallit mellan stolarna och deras svårigheter har inte upptäckts i tid. Nu går undervisningen tillbaka till grunderna för att bättre uppmärksamma elever i behov av stöd och kunna ge dem rätt insatser. De nya kursplanerna sätter fingret på att elever behöver undervisning av lärare och innebär en helt annan syn på lärarens betydelse i klassrummet, säger Linda Fälth.

Forskning visar att ju tidigare insatser för att rätta till brister desto bättre utfall i slutändan.

– Läsning handlar också om mängdträning. Elever behöver ett visst antal tusen timmar för att bli duktiga läsare. De nya kursplanerna sätter också ljuset på elevens egen läsning som har blivit eftersatt i den svenska skolan. I förlängningen är det ju dessa elever som går vidare till de högre lärosätena och förhoppningsvis är mer kompetenta när det gäller att läsa och skriva, säger Linda Fälth.

Gustav Blix, expert på grundskolefrågor vid Svenskt Näringsliv, menar att den svenska skolan är på väg att bli bättre men att förbättringarna döljs av den stora förändringen av elevsammansättningen i Sverige under senare decennier.

– Vi vet att elevernas bakgrund tyvärr spelar rätt stor roll för kunskapsresultaten, där barn till föräldrar med mer utbildning ofta klarar sig bättre än elever med lågutbildade föräldrar. Här har elevsammansättningen också ändrats kraftigt de senaste decennierna, inte minst till följd av invandringen, säger han och fortsätter:

– Så medan elever med svensk bakgrund idag har mer välutbildade föräldrar så har vi fått en stor grupp elever med utländsk bakgrund som ofta har föräldrar med svagare utbildningsbakgrund. Det är detta som huvudsakligen förklarar både den minskade likvärdigheten och att genomsnittsresultaten inte har förbättrats ytterligare i svensk skola, säger Gustav Blix till TN.

45 procent har inte tillräcklig läsförmåga

Enligt statistik från Pisa-undersökningen har drygt 45 procent av eleverna med utländsk bakgrund inte tillräcklig läsförmåga. För elever med svensk bakgrund är motsvarande siffra drygt 15 procent, enligt Gustav Blix.

– Det är för dåligt för båda grupperna. Bristerna i läsförmåga gör att eleverna får svårt att klara gymnasiet. Även om vi kan se vissa förbättringar hos båda grupperna finns mycket kvar att jobba med, säger han.

Gustav Blix delar Linda Fälths syn på att det är avgörande att fånga upp elever med lässvårigheter redan tidigt under skolgången och att undervisningen sker forskningsbaserat.

– Därför välkomnar vi det som regeringen föreslår nu med skärpta kursplaner, tydligare bedömningsstöd och andra insatser för att säkerställa att alla tioåringar i Sverige kan läsa på åldersadekvat nivå. Nu väntar ett jättearbete för skolor, kommuner och lärosäten att implementera de nya reformerna när de väl har klubbats i riksdagen, säger han.

Universitetskanslersämbetet lyfter i sin rapport fram att kurslitteraturens ställning i högskolan genomgår en större förändring när studenterna använder fler alternativa kunskapskällor som AI och att det ersätter den traditionella läsningen. Lotta Edholm menar att kartläggningen pekar på att studenternas vana att läsa längre texter minskar och att den obligatoriska kurslitteraturen läses i mindre utsträckning. Rapporten visar att kurslitteraturen fortfarande är viktig för att studenterna ska kunna nå en djup förståelse av ämnet.

– Omsättningen av kurslitteratur har halverats de senaste 4–5 åren. Det beror inte på att studenterna inte läser kurslitteraturen utan på att de skaffar sig den gratis på olika sätt. Det skapar ju problem för hela produktionen av kurslitteratur, säger Per Kornhall, förbundsordförande för Läromedelsförfattarna, till TN.

AI ett allt större bekymmer

Intresseorganisationen ser med oro på utvecklingen av AI som blivit ett allt större bekymmer för författare och förlag.

– Om man tar den genvägen så kopplar man bort hela det system som producerar kunskapen. En student kan låta en AI-robot läsa kurslitteratur, studenten skriver sedan via AI en uppsats om ämnet och läraren kan låta AI läsa och betygsätta uppsatsen. Detta exempel är inte science fiction utan är något som vem som helst kan göra redan idag.

– I praktiken innebär det att ingenstans har de här texterna passerat den mänskliga hjärnan eller inneburit något som helst mänskligt lärande. Samhället riskerar allvarliga problem om vi lämnar bort lärandet och tänkandet till en maskin, säger Per Kornhall.

Vissa forskare menar att AI kan innebära samma existentiella utmaning som Gutenbergs tryckpress som tvingade de dåvarande lärosätena att helt tänka om i sin undervisning.

– AI kan mycket väl vara det mest kraftfulla tekniksprång som har setts av människor och därför måste vi tänka till kring vilka fördelar men också vilka risker som finns med utvecklingen. Det är positivt att regeringen lyfter fram läsningens betydelse och ser till att det finns läromedel och fler skolbibliotek. Skolans mest grundläggande uppgift är ju att lära våra barn att läsa, säger Per Kornhall.