DEN SVENSKA UTBILDNINGEN
Drygt fem sökande per plats – så lyckades Karlstad få fler att välja industrin
När Karlstads kommun tillsammans med lokala företag startade en ny utbildning inom CNC- och verkstadsteknik blev intresset en överraskning: 103 sökande till 18 platser. En av dem är Lina Svalstedt, som efter flera år i restaurangbranschen nu utbildar sig till verkstadstekniker och CNC-operatör.
Bristen på industriteknisk kompetens har länge varit ett problem på arbetsmarknaden, både regionalt och nationellt. Samtidigt har intresset för vissa yrkesutbildningar varit svagt. Så även i Karlstad, där tidigare utbildningslösningar inte höll den kvalitet som företagen efterfrågar. Efter ett politiskt uppdrag tog Karlstads kommun därför initiativ till en ny modell i nära samarbete med näringslivet.
– Vi såg att vi behövde ta ett helhetsgrepp och driva utbildningen i egen regi, tillsammans med företagen, säger Ove Johansson, projektledare för satsningen i Karlstads kommun, till TN.
Ett första steg blev en ettårig utbildning inom CNC- och verkstadsteknik inom Yrkesvux, som startade i januari. Tillströmningen av sökande trotsade alla förväntningar: 103 ansökningar till 18 platser.
Från restaurang till verkstad
För de antagna eleverna innebär utbildningen en möjlighet att byta bana till en bransch med stort behov av arbetskraft. En av eleverna är Lina Svalstedt, som nyligen lämnade sitt restaurangjobb för att utbilda sig inom verkstadsteknik.
– Jag hade länge känt att jag ville göra något annat. När jag fick höra om den här utbildningen kändes det rätt direkt, säger hon till TN.
Hon beskriver sig som praktiskt lagd och lockades av möjligheten att arbeta med händerna i ett yrke där efterfrågan på arbetskraft är stor. Även bredden i utbildningen var viktig.
– Jag gillar att det finns olika vägar att gå, antingen att bli väldigt duktig på en viss maskin eller att jobba bredare i verkstadsmiljö.
Utbildningen har precis startat, och mycket är nytt.
– Det är mycket att lära sig i början, men när man börjar förstå hur saker hänger ihop är det väldigt roligt.
Praktiken börjar tidigt i utbildningen, vilket Lina Svalstedt tycker är positivt.
– Våra lärare har berättat att många får jobberbjudanden tidigt. Det säger en del om behovet, säger hon.
Svar på ett växande kompetensgap
Lina Svalstedts bild delas av Ove Johansson. Efterfrågan på industriteknisk kompetens är stor och kommer enligt Karlstads kommun att växa ytterligare:
– Inom några år kommer det att saknas runt 2 000 personer inom industrin i Värmland, säger han.
Den nya utbildningen är ett konkret första svar på kompetensbehovet. Den genomförs två gånger per år och ska utbilda totalt 36 elever årligen.
Samarbete på många fronter
Det stora intresset för utbildningsplatserna var överraskande och glädjande, enligt projektledaren som tror att flera faktorer bidragit till framgången.
– Dels finns det en tydlig efterfrågan på arbetskraft, och många ser möjligheten till en bra anställning efter utbildningen. Men jag tror också att bilden av industrijobb håller på att förändras, säger Ove Johansson.
Det nära samarbetet med näringslivet är ytterligare en nyckel. Industriföretagen har haft ett starkt inflytande över utbildningens innehåll och även medverkat i marknadsföringen av den.
– Vi såg tidigt att vi behövde hjälpas åt för att få genomslag. Företagen har varit med och spridit information i sina kanaler, och vi har också haft nytta av material från Teknikcollege, som har tagits fram inom deras bredare arbete med att väcka intresse för teknikutbildningar, säger Ove Johansson.
Ett yrkescenter är målet
Med utbildningen på plats riktar Karlstads kommun nu blicken mot nästa mål: ett industritekniskt utbildningscenter som samlar utbildningar från gymnasie- till universitetsnivå. Målsättningen är att centret ska vara i gång 2028.
– Målet är att bygga en långsiktig samverkan kring tekniska utbildningar, där kommunen, näringslivet och akademin tar ett gemensamt ansvar. Ambitionen är att ett sådant yrkescenter kan fungera som en tillväxtmotor för regionen, säger Ove Johansson.
