EU:S FRAMTID
Hela listan: Ja eller nej till EU-skatter – så röstade de svenska parlamentarikerna
En av de hetaste frågorna om EU:s långtidsbudget är att EU vill kunna utöka intäkterna genom att införa olika skatter och avgifter. När förslaget till budget avhandlades i EU-parlamentet var motståndet massivt från svenskt håll, men ett fåtal personer valde att rösta för.
Med 370 röster för, 201 röster emot och 84 nedlagda röster antog Europaparlamentet sin ståndpunkt inför de fortsatta förhandlingarna om EU:s långtidsbudget för åren 2028–2034. Förslaget innebär i korta drag att budgeten ska motsvara 1,27 procent av EU:s bruttonationalinkomst, vilket innebär en ökning på 10 procent jämfört med det förslag som EU-kommissionen tidigare lagt fram.
Europaparlamentet har antagit sin ståndpunkt för långtidsbudgeten 2028–2034.
Budgeten motsvarar 1,27 procent av EU:s BNI, vilket innebär en ökning på 10 procent.
Försvar och konkurrenskraft prioriteras, med fortsatt stöd till sammanhållningspolitik och jordbruk.
Nya intäktskällor på EU-nivå föreslås, inklusive skatter på utsläppsrätter och digitala tjänster.
Flera svenska partier, inklusive Moderaterna och Socialdemokraterna, röstade emot förslaget.
Förslaget kommer nu förhandlas vidare, där enhällighet krävs för nya intäktsförslag.
Enligt förslaget ska försvar och konkurrenskraft prioriteras i budgeten, dock utan att ge avkall på sammanhållningspolitik och jordbruk.
60 miljarder euro om året
Den del av budgeten som kanske fått mest uppmärksamhet hittills är att EU vill hitta nya intäktskällor, varför man har lagt förslag om olika skatter och avgifter på EU-nivå. I det förslag som EU-parlamentet nu har sagt ja till ska de nya intäkterna ge inkomster på runt 60 miljarder euro om året. Då handlar det om utsläppsrätter och klimattullar, men det finns också förslag om avgifter för till exempel elektronikavfall, digitala tjänster och onlinespel.
Hittills har det varit upp till medlemsländerna själva att bestämma över skattepolitiken, så om det nu blir möjligt för EU att ta ut skatter på en mer övergripande nivå skulle det innebära ett stort skifte. Sverige hör tillsammans med framför allt Tyskland till de länder som ställt sig mest negativa till en sådan utveckling.
”Kan inte ställa oss bakom”
Därför kom det kanske inte som någon överraskning att de flesta av de 21 svenska ledamöterna i Bryssel valde att rösta emot förslaget vid omröstningen i parlamentet. Moderaterna, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna är partier som i många frågor står en bit ifrån varandra, men i den här omröstningen gjorde de allihop gemensam sak och tryckte på nej-knappen.
”Vi röstade emot förslaget eftersom den föreslagna budgetens storlek, tillsammans med kraven på nya EU-skatter, gör att vi inte kan ställa oss bakom det”, skriver Tomas Tobé (M) i en kommentar till Tidningen Näringslivet.
”Stolt över att ha säkrat 10 miljarder euro”
De enda som röstade för var Miljöpartiet – Isabella Lövin var dock frånvarande – och Liberalerna.
”EU står inför större utmaningar än någonsin, på flera nivåer. Därför är det en självklarhet att EU måste investera sig ur dessa kriser. För att klara av den omställning alla vet att vi måste göra, samtidigt som vi ska se till att Putin backar bort från Ukraina och alla andra världsherravälde-ambitioner, kommer att kosta. Att tro något annat är naivt”, skriver Alice Bah Kuhnke (MP) till TN.
”Jag är personligen oerhört stolt över att ha säkrat över 10 miljarder euro i den kommande budgeten för satsningar på Europas fria medier, civilsamhälle och kultur - vilket är kärnan i Europas totalförsvar”, fortsätter hon.
”Skeptiska till nya egna resurser”
Centerpartiet, som också hade en frånvarande ledamot i form av Emma Wiesner, valde att lägga ner sina röster.
I en kommentar till Tidningen Näringslivet skriver partiets andra Europaparlamentariker Abir Al-Sahlani att Centerpartiet valde att lägga ner sin röst eftersom det både fanns sådant partiet ställde sig positiva till och annat som de ville markera emot.
”Rapporten innehöll många viktiga delar om EU:s självbestämmande i en orolig omvärld, vikten av att stärka jordbruket och böndernas lönsamhet, värna biståndet och konkurrenskraften och stärka försvaret, och stöd till Ukraina etcetera. Det finns också bra delar om vikten av att inte fragmentera EU:s marknad genom alltför stor uppluckring av de gemensamma reglerna kring allt från fiske, jordbruk och klimat”, skriver hon.
Men den del som handlar om nya inkomster till EU bidrog till att partiet valde att avstå, förklarar hon.
”Också vi är skeptiska till nya egna resurser, framför allt om de skulle vara i form av europeiska skatter. Den sammanlagda bedömningen gjorde att vi valde att lägga ner vår röst.”
Att det trots allt fanns en majoritet som var för budgetförslaget innebär att Europaparlamentet nu har godkänt den förordning som stakar ut huvuddragen i långtidsbudgeten. I nästa steg ska förslaget bland annat förhandlas med ministerrådet, där ministrar från alla medlemsländer ingår. Beslut om nya egna medel till EU måste fattas genom enhällighet av medlemsstaterna och kräver även nationell ratificering.
Tidningen Näringslivet har sökt Liberalerna.
Hela listan: Så röstade svenska parlamentarikerna
Socialdemokraterna
Heléne Fritzon – Emot
Johan Danielsson - Emot
Evin Incir - Emot
Adnan Dibrani - Emot
Sofie Eriksson – Emot
Moderaterna
Tomas Tobé - Emot
Jessica Polfjärd - Emot
Jörgen Warborn - Emot
Arba Kokalari – Emot
Miljöpartiet
Alice Bah Kuhnke - För
Pär Holmgren - För
Isabella Lövin – Frånvarande
Sverigedemokraterna
Dick Erixon - Emot
Beatrice Timgren - Emot
Charlie Weimers – Emot
Vänsterpartiet
Jonas Sjöstedt - Emot
Hanna Gedin – Emot
Centerpartiet
Emma Wiesner - Frånvarande
Abir Al-Sahlani – Nedlagd röst
Kristdemokraterna
Alice Teodorescu Måwe – Emot
Liberalerna
Karin Karlsbro - För