DEN SVENSKA ARBETSMARKNADEN
”Rätt att ifrågasätta forskningsinstitutets utvärdering”
Rusta och matcha-debatten visar varför en reform behöver fler än ett effektmått, skriver krönikören Georgios Sideras.
Den 16 april riktade Svenskt Näringsliv kritik mot IFAU:s utvärdering av den tidigare versionen av Rusta och matcha (RoM). På ytan handlar konflikten om metod: hur ska effekterna av en arbetsmarknadsinsats skattas? Men bakom metodfrågan finns något viktigare: IFAU och Svenskt Näringsliv belyser olika delar av samma reform – och för att förstå RoM behövs båda perspektiven.
RoM infördes som en del av reformeringen av Arbetsförmedlingen efter Januariavtalet. Tanken var att fristående leverantörer skulle hjälpa arbetslösa till jobb eller utbildning, och tjänsten utformades för att kunna utvärderas som ett randomiserat experiment.
”Vad händer med dem som faktiskt genomgår insatsen?”
När IFAU publicerade sin utvärdering i slutet av 2024 var slutsatsen att RoM var dyrare än jämförelseinsatserna och inte tydligt mer effektiv. IFAU skattar den genomsnittliga effekten av att tilldelas programmet, alltså vad som händer när reformen genomförs i verkligheten, med bortfall och brister i genomförandet.
Svenskt Näringsliv angriper både slutsatsen och metoden bakom den. De invänder att IFAU:s metod inte fångar vad programmet gör för dem som faktiskt genomgår det. När bara omkring 55 procent följde tilldelningen säger IFAU:s mått mindre om effekten för deltagarna, menar de. I deras ansats framträder fler positiva effekter.
IFAU:s fråga är förstås viktig: hur fungerade reformen när den genomfördes i praktiken? En sådan bred skattning fångar hela policykedjan, inte bara effekten av själva insatsen. Men att veta att reformen inte levererade tydligt bättre resultat i genomsnitt är inte samma sak som att förstå på vilket sätt den inte gjorde det. Där blir Svenskt Näringslivs kritik relevant: vad händer med dem som faktiskt genomgår insatsen?
”Det är inte bara ett metodproblem, utan tyder på brister i reformens faktiska funktionssätt.”
IFAU beskriver att många som tilldelades programmet aldrig gick in i det som avsett, bland annat därför att de redan hade jobb eller utbildning på gång. Men rapporten pekar också på att arbetsförmedlare i vissa fall avvek från rekommendationen att anvisa till programmet. När verktyget rekommenderade Rusta och matcha men förmedlaren inte följde rekommendationen skulle skälet anges. Dessa skäl redovisas dock endast översiktligt och analyseras inte närmare. Det är inte bara ett metodproblem, utan tyder på brister i reformens faktiska funktionssätt.
Svenskt Näringslivs analys ersätter därför inte IFAU:s utvärdering. Den svarar på en annan fråga, och det är just därför den är viktig. Samtidigt hade kritiken kunnat gå ett steg längre: om den låga följsamheten gör IFAU:s resultat svårare att tolka, borde själva fullföljningen av programmet analyseras mer systematiskt. Om problemet ligger i reformens genomförande snarare än i insatsens effekt för deltagarna, borde inte det stå tydligare i centrum för utvärderingen?
I det läget finns det också skäl för IFAU att inte enbart försvara sin metod, utan att välkomna en bredare diskussion om hur reformer bör utvärderas.
”Svenskt Näringsliv visar varför svaret behöver följas upp av fler frågor.”
Det är först när de två resultaten läggs bredvid varandra som reformens egentliga utvärderingsfrågor framträder. Tar tillräckligt många del av reformen för att den ska vara effektiv? Om inte, vad hindrar människor från att gå in i eller fullfölja insatsen? Hade reformen kunnat vara mer effektiv om följsamheten varit högre, och i så fall till vilken kostnad?
Poängen är därför inte att IFAU:s utvärdering saknar värde. Tvärtom. Men Svenskt Näringsliv visar varför svaret behöver följas upp av fler frågor. Det räcker inte att veta att reformen inte fungerade i genomsnitt, eller att den kan ha fungerat bättre för dem som deltog. En utvärdering som ska hjälpa oss att förstå RoM måste också förklara varför klyftan mellan dessa två bilder uppstår – annars förstår vi inte vad vi bör göra bättre nästa gång.
Om krönikören
Georgios Sideras är doktorand i teknik och samhälle på Ratio och SoeTech vid Lunds universitet.
Mer läsning:
Svenskt Näringsliv: https://www.svensktnaringsliv.se/sakomraden/arbetsmarknadspolitik/effektutvardering-av-fristaende-leverantorers-matchningsinsatser_1253172.html
