DEN SVENSKA KONJUNKTUREN

Kaos inför räntebeskedet – så slår kriget mot ekonomin: “Vore ett misstag”

Krisen i omvärlden skakar förutsättningarna inför Riksbankens räntebesked. Tillväxten vacklar och oron växer för nya prischocker i och med kriget i Mellanöstern. Nu varnar flera ekonomer för konsekvenserna om Sverige väljer fel väg. ”Det vore allvarligt för alla”, säger Jens Magnusson, chefsekonom på SEB, till TN.

På torsdag meddelar Riksbanken sitt räntebesked, vilket sker samtidigt som Sverige tvingas tackla spridningseffekter från Mellanösternkrisen. Läget är osäkert och ingen vet riktigt vad som väntar härnäst. Vad som däremot är klart är att både BNP och inflationen har överraskat på nedsidan i början av året, konstaterar Erik Spector, chefsekonom på Teknikföretagen.

– Det skulle tala för en sänkt ränta från Riksbanken. Samtidigt finns det en klar risk att inflationen ökar på sikt till följd av konflikten i Mellanöstern. I det här läget tror jag Riksbanken kommer att lämna räntan oförändrad. Jag tycker att det är rimligt, säger han men flaggar för att det kommer en ny inflationssiffra på onsdagen den 6 maj som kan förändra läget.

Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar, är inne på samma linje när det gäller inflationsriskerna.

– Det gäller att komma ihåg att det underliggande inflationstrycket i Sverige är lågt. Rensat för energipriser handlar det om ungefär en halv procent (nya siffror på onsdag). Så även om oljeprischocken skulle addera en hel procentenhet sker det ifrån en mycket låg nivå. Det är alltså ett motsatt läge om vi jämför med 2022 när den dåvarande energikrisen hamnade ovanpå ett tilltagande brett inflationstryck, säger hon.

Dömer ut räntehöjning

Nationalekonomen Fredrik N G Andersson trycker på att det råder stor osäkerhet i omvärlden och att det är svårt att bedöma vart en svensk eller global ekonomi är på väg. Det finns inflationsrisker, men de är modesta i nuläget.

– Kraftigt stigande energipriser får så klart inflationen att öka något, men samtidigt så faller matpriserna efter momssänkningen. Viktigt här är att ta med sig att detta i grunden är relativprisförändringar som inte har någon större långsiktig påverkan på inflationen. Det underliggande inflationstrycket som skapas av penningpolitiken är relativt svagt, säger han.

– Det är rimligt att Riksbanken håller räntan oförändrad och ser tiden an, säger han.

En räntehöjning borde vara utesluten, menar Jens Magnusson, chefsekonom på SEB.

– Det underliggande inflationstrycket är lågt och arbetsmarknaden svag. Det vore ett misstag att höja nu, vi har ännu inte sett några tydliga tecken på att oljeprisuppgången sprider sig i resten av ekonomin.

– I ett läge där ekonomi och tillväxt tvekar och många företag avvaktar investeringsbeslut på grund av geopolitisk oro, så är förstås inte en räntehöjning vad de behöver i nuläget.

Radar upp risker på sikt

Susanne Spector, chefsekonom på Danske Bank, håller med övriga ekonomer om att det är rimligt att vänta in mer information, men flaggar för att Riksbanken bör vara beredd agera om inflationsutsikterna försämras.

– Även om den svenska inflationen är mycket låg just nu beror en stor del på tillfälliga skatteförändringar. Låga inflationstal ska därför inte misstas för ett garanterat lågt pristryck framöver, säger hon.

Hon radar upp risker.

– Oljepriserna har stigit markant och även den så kallade terminspriskurvan har skiftat utåt, det vill säga marknaderna räknar nu med en mer långdragen utbudsstörning och högre oljepris under hela året. Dessutom är det inte bara oljepriset som har stigit utan vi står inför breda utbudsstörningar – exempelvis rusade inputpriserna i industrins inköpsindex och ligger nu på de högsta nivåerna sedan senvåren 2022.

Mellanösternkrisen stora orosmolnet

Den stora frågan för hur Sveriges ekonomi klarar krisen handlar i mångt och mycket om hur långvarigt kriget i Mellanöstern blir, och om utvecklingen eskalerar, menar ekonomerna som TN talat med. Det är såklart svårt att sia om, men ett sådant scenario skulle kunna drabba Sverige hårt.

– Det kan potentiell vara mycket allvarligt för den ekonomiska utvecklingen. En del svenska företag påverkas naturligtvis direkt via högre priser på insatsvaror, men antagligen skulle vi framför allt drabbas av att global efterfrågan på svensk export sjunker, säger Erik Spector.

Får vi räkna med lägre tillväxt på grund av kriget?

– Det blir troligtvis en viss sådan effekt. Ökade kostnader påverkar produktionen och osäkerheten hämmar både företagens investeringar och hushållens konsumtion, säger han.

Samtidigt gäller det att politiken inte fastnar i kortsiktiga stimulanser.

– Det är viktigt att regeringen genomför reformer som skapar tillväxt på lång sikt och inte kortsiktiga stimulanser. Särskilt i ett läge där vi förr eller senare måste sluta underskottet i de offentliga finanserna, säger han.

På sikt pratas det om stagflationsrisker i debatten, det vill säga att vi får hög inflation samtidigt som tillväxten är låg och arbetslösheten hög. Hur orolig ska man vara för ett sådant scenario?

– Om oljepriset skulle öka dramatiskt, vilket tyvärr inte kan uteslutas vid en långvarig konflikt, så finns det tyvärr en risk att vi hamnar i ett sånt scenario, säger Erik Spector.

Alexandra Stråberg håller med om att tidsaspekten är avgörande.

– Kortvariga prischocker på energi kan hanteras och i viss mån mildras. Men om krisen skulle dra ut mot hösten, så är vi i ett annat läge. Ju längre priserna ligger kvar på nuvarande nivåer eller om de stiger ytterligare, desto mer kommer det att spilla över på andra priser, säger hon.

Hur hårt den svenska ekonomin och företagen drabbas återstår att se.

– Det går dessvärre inte att sia om hur snabbt riskerna kan eskalera eftersom det ligger i händerna på två förhållandevis oberäkneliga aktörer, och i grund och botten är det inte en ekonomisk fråga utan en militärstrategisk sådan, säger hon.

Sverige är långt från stagflation, men däremot talas det om stagflationstendenser, menar Susanne Spector.

– Det vi nu ser nu är att tillväxten revideras ner och inflationen kan revideras upp på sikt. Men det innebär inte att vi är i en stagflationsekonomi, säger hon.

”En ekonomisk kris i Asien kan lätt sprida sig vidare till Europa.”

Fredrik N G Andersson varnar för att en ekonomisk kris i Asien snabbt kan sprida sig till Europa och Sverige.

– Sverige har fortsatt relativt god tillgång till olja. Däremot kan vi drabbas hårt om de asiatiska ekonomierna som är mer beroende av olja från Mellanöstern får en ekonomisk kris. Även om Kina har oljelager som räcker ett tag så kan de inte övervintra energikrisen hur länge som helst. En ekonomisk kris i Asien kan lätt sprida sig vidare till Europa, säger han.

Spår svagare tillväxt än väntat

Trots att många ekonomer och bedömare räknat med att Sverige nu ska lämna lågkonjunkturen, så börjar fler och fler att skruva på sig. Alexandra Stråberg varnar för att det inte kommer att gå så snabbt som önskat.

– Prognoserna skrivs ned med anledning av kriget och i synnerhet påverkan av det högre oljepriset. Därutöver har vi ett svagt utfall i början av året – som inte beror på energipriser utan otillräcklig inhemsk efterfrågan.

– Vi räknar fortfarande med att tillväxten ökar i år jämfört med i fjol, men ökningen blir mer blygsam än vi trodde i början av året.

Vilka åtgärder är viktigast i nuläget för att få fart på ekonomin här och nu?

– I och med att vi har både tillväxt- och inflationsrisker – det vill säga stagflationsrisker – så är det mycket svårt för regeringen och Riksbanken att hitta rätt balans i den ekonomiska politiken. Jag tror att det är klokt att avstå större åtgärder i det här läget tills vi vet mer om det är stag- eller -flationsriskerna som blir störst, säger Alexandra Stråberg.

Fredrik N G Andersson är inne på samma linje.

– Trumps handelskrig har fördröjt uppgången något men den ekonomiska aktiviteten har ökat. Hur energikrisen slår får vi se. Idag skulle jag rekommendera att den ekonomiska politiken inte gör mer. Att försöka subventionerna hushållen så de inte drabbas av högre energipriser är att göra om 1970-talets misstag. Svensk ekonomisk politik kan inte upphäva vare sig handelskriget eller kriget i Iran, säger han.

Blir krisen i Mellanöstern långvarig kan det blir riktigt illa, menar Jens Magnusson.

– Det vore allvarligt för alla, inklusive Sverige. Andra länder, till exempel Tyskland och flera andra kontinentaleuropeiska länder, är mer beroende av olja och gas än vad Sverige är men när de drabbas kan det också påverka svensk export till dessa länder, säger han.

Men vi är inte där än, påpekar han.

– Vi har i nuläget hyfsade tillväxtchanser, runt 2,5 procent i år, om kriget snart tar slut. Det man bör jobba med nu är långsiktig produktivitet, avregleringar, utbildnings- och innovationsreformer. Inte direkt för att stötta konjunkturen här och nu utan för att bygga en bättre ekonomisk utveckling på sikt, säger Jens Magnusson.

– Den nya regeringen bör rikta större fokus på långsiktighet i den ekonomiska politiken och satsa mer på att bygga Sverige starkt på sikt relativt tillfälliga åtgärder för att stimulera konjunkturen, säger Susanne Spector.

Företagen har inte hunnit återhämta sig

Det har varit pandemi, krig i Ukraina och massa oroligheter i världen, och nu Irankriget. I vanliga fall hinner företagen återhämta sig efter en kris och komma igen. Men så har inte varit fallet denna gång, konstaterar Erik Spector.

– Man kan ju konstatera att vi inte kommer från ett starkt konjunkturläge. Det är ju snarare så att vi tidigare hoppats på en konjunkturåterhämtning under 2026 som nu ser ut att bli långsammare än förväntat. I värsta fall fördjupas lågkonjunkturen som följd av krisen.

Alexandra Stråberg menar att vissa företag och branscher aldrig riktigt fick upp näsan över vattenytan.

– Att sysselsättningen med nöd och näppe kommit upp på nivån från före senaste krisen skvallrar ju om att näringslivet i sin helhet inte har återhämtat sig. Bland bolag som har varit särskilt utsatta för prisökningar och som dessutom nu får höga tullar på exporten till USA kan det vara extra kännbart.