DEN GLOBALA KONJUNKTUREN

Därför väntar nya prischocker på mat – så snabbt äts momssänkningen upp

”Vi säljer en färsk produkt. Ingenting kan produceras utan energi och inget kan transporteras utan drivmedel”, säger Pågens vd Anders Carlsson Jerndal. Nu varnar företagare, forskare och experter för att momssänkningens effekter riskerar att gå förlorade när kaoset i Mellanöstern driver upp kostnaderna i hela livsmedelskedjan.

Hur effekterna av den tillfälliga sänkningen av matmomsen ser ut är ännu för tidigt att säga. När SCB presenterar KPI-siffrorna för april nästa månad kan en första indikation ges. Men det är tydligt att de fortsatta konflikterna i Mellanöstern sätter press på hela livsmedelskedjan.

Hos bagerijätten Pågen och dagligvarukedjan Ica syns kostnadsökningarna direkt.

– Vi säljer en färsk produkt, så det är klart att det här kommer slå igenom på våra varor. Ingenting kan produceras utan energi och inget kan transporteras utan drivmedel, säger vd Anders Carlsson Jerndal.

– Det som påverkas först är varor med långa transportvägar och kort hållbarhet, som exotiska frukter. Vi ser också stigande priser på kaffe och kryddor. Därefter påverkas energiintensiva produkter som bröd, socker och pasta. Kostnadsökningarna kan slå igenom i vissa produktkategorier nu och fortsätta påverka priserna även nästa år, säger säger Jenny Eriksson, sortiments- och inköpsdirektör på Ica Sverige.

En positiv utgångspunkt är att konsumentpriserna (KPI) låg stilla i mars jämfört med året innan, menar hon.

– Att vi har noll inflation är en väldigt bra startpunkt. Vi väntar oss också att den sjunker något nästa månad, bland annat till följd av momssänkningen, säger Jenny Eriksson.

Samtidigt utgör handelsstörningarna i Hormuzsundet en fortsatt risk.

– Varje dygn före konflikten passerade omkring 130 fartyg genom sundet. Där transporteras runt 20 procent av världens olja, 20 procent av den flytande naturgasen och stora volymer insatsvaror som urea och konstgödsel. Det är en pulsåder i världsekonomin, säger Kristian Åström, frilansekonom och tidigare utrikeskorrespondent på Sveriges Radio.

Kompensationsåtgärder kan dämpa priseffekterna på sikt, som att använda Saudiarabiens öst-västliga oljeledning via Röda havet och att utnyttja OECD-ländernas oljelager. Men tiden är en avgörande faktor.

”Fullt möjligt att inflationen i Sverige når omkring 4 procent”

Om störningarna förvärras, exempelvis genom blockader eller att Iran aktiverar huthirebeller i Jemen och ytterligare påverkar trafiken genom Suezkanalen, kan oljepriset stiga från dagens 90–95 dollar per fat till 130–150 dollar, menar Kristian Åström.

– Drar situationen ut på tiden och energileveranserna påverkas fram till årsskiftet kan konsekvenserna bli betydande. Enligt beräkningar, exempelvis från Konjunkturinstitutet, är det då fullt möjligt att inflationen i Sverige når omkring 4 procent, säger han.

Utvecklingen i Mellanöstern är avgörande för att förstå prisdynamiken i branschen framöver, menar Karin Brynell vd för Svensk Dagligvaruhandel.

– Det finns många faktorer som påverkar priserna som är betydligt större än momsen, säger hon.

Hos lantbrukarna kan effekterna komma långt efter att de ursprungliga kostnadsökningarna inträffat, menar Helena Hansson, professor i jordbrukssektorns ekonomi vid Sveriges lantbruksuniversitet.

– Långa produktionscykler leder till stora tidsförskjutningar. Höstvete sås på hösten, växer till under våren när mineralgödsel tillförs och skördas först i augusti eller september, säger hon.

Timglasfomad kedja

Hon beskriver livsmedelskedjan som timglasformad, med många jordbrukare och konsumenter i varsin ände och en smalare mitt bestående av processindustri och handel. Den strukturen påverkar hur prisförändringar sprids genom kedjan.

– Det innebär ett tryck på högre intäkter för lantbrukarna, vilket i sin tur slår igenom i hela livsmedelskedjan och till slut leder till högre priser för konsumenterna, säger Helena Hansson.

Hans Ramel, lantbrukare i Skåne och ledamot i LRF:s riksförbundsstyrelse, tillägger att osäkerhet i kalkylerna, särskilt kring insatsvaror som konstgödsel, kan leda till lägre skördar och i sin tur högre livsmedelspriser.

– När lantbrukare ska fatta beslut framåt utgår de från sina kalkyler, och då finns en risk för en slags ketchupeffekt där många samtidigt väljer att lägga om eller sluta med vissa grödor. Det gäller inte bara för oss utan våra kolleger runtom i världen, säger han.

Det finns visserligen alternativ till fossila insatsvaror. Mineralgödsel kan delvis ersättas av stallgödsel, rötrest från biogas och växtföljder som binder kväve. Även diesel kan ersättas av exempelvis HVO, biogas och etanol. Men omställningen tar tid, påpekar Helena Hansson.

– Det finns definitivt alternativ, det tar tid att ställa om, utveckla teknikerna och få igång marknaderna. Vi är inte där ännu, säger hon.

Ica, som utgör den smalare delen av timglasmidjan i livsmedelskedjan, har möjlighet att sprida risker genom att använda leverantörer i olika delar av världen.

– När det gäller import kan vi arbeta med flera leverantörer för att hantera störningar i enskilda regioner. Det har vi gjort under lång tid, säger Jenny Eriksson.

Samtidigt är handlingsutrymmet mer begränsat på den svenska marknaden, där Ica har en uttalad strategi att prioritera inhemska varor.

– Vi vill köpa så mycket som möjligt från Sverige. Då kan det bli problematiskt om vi hamnar i ett läge där lantbrukare väljer att inte fortsätta med sina skördar eller drar ner på den animaliska produktionen, säger hon.

”Jag hoppas att vi kan fortsätta ha den dialogen, så att man förstår hur viktigt det är att skicka rätt signaler, säger han”

Såväl lantbrukare som handlare hoppas i dessa kristider på en öppen och ärlig dialog mellan alla aktörer i livsmedelskedjan. Hans Ramel lyfter samarbetet under kostnadsökningarna 2022, då priserna tilläts stiga för att stödja lantbrukarna.

– Det var väldigt avgörande. Jag hoppas att vi kan fortsätta ha den dialogen, så att man förstår hur viktigt det är att skicka rätt signaler, säger han.

Bör absorbera kostnader

Jenny Eriksson på Ica Sverige, menar att hela kedjan, från lantbrukare till butik, bör försöka absorbera kostnadsökningar i den mån det går, genom effektiviseringar och marginaler. Annars riskerar högre priser mot konsument att slå mot efterfrågan.

– Om konsumenterna inte har råd köper de färre varor. Då minskar volymerna i hela kedjan, samtidigt som de fasta kostnaderna ska slås ut på en mindre bas, vilket driver upp kostnaderna ytterligare, säger hon.

Hans Ramel håller med, men betonar att ansvaret inte kan ligga ensidigt på lantbrukarna.

– Vi behöver ha möjlighet att föra vidare kostnadsökningar på ett rättvist sätt. Det uppfattar jag att vi är ganska överens om.