DEBATTEN OM SJUKSKRIVNINGARNA

Så hårt drabbar avskaffat karensavdrag hennes företag – ”Största kostnaden inte lönen”

Hundratusentals kronor per år i ökade kostnader – och risk för både förseningar och sämre säkerhet. Det är vad som skulle hända det lilla byggföretaget SJB om karensavdraget togs bort. ”Det handlar inte bara om ekonomi utan om att kunna bedriva en säker och stabil verksamhet”, säger vd Annika Andersson till TN.

Förslaget om att slopa karensavdraget väcker oro på många håll i näringslivet. En av dem som oroas är Annika Andersson, vd på byggföretaget SJB i Dalsland. Hon ser en risk för både ökade kostnader och större störningar i produktionen – effekter som kan bli svåra att överblicka i en bransch där varje arbetsmoment hänger tätt samman.

– På årsbasis handlar det om hundratusentals kronor för ett företag i vår storlek. Exakt hur mycket det blir beror såklart på sjukfrånvaron, säger hon till TN.

SJB, som har funnits i omkring 60 år och i dag har runt 60 anställda, arbetar likt många byggföretag i lag där varje individ fyller en specifik funktion. När en person saknas påverkas hela kedjan.

– När en person faller bort påverkas arbetsflödet direkt. Det kan leda till omplanering, väntetider och i vissa fall stillestånd. Det skapar också en ökad stress i arbetslagen, säger Annika Andersson.

Svårare räkna på störningarna

Den direkta kostnaden för sjukfrånvaro är i sig betydande. Att betala karensdagen för en snickare kostar omkring 2 500 kronor, och om en ersättare behöver tas in tillkommer ytterligare cirka 3 000 kronor per dag. I praktiken kan kostnaden därmed nästan fördubblas.

– Men den största kostnaden är egentligen inte den direkta lönen, utan störningen i produktionen. Den är mycket svårare att sätta en prislapp på.

I byggprojekt, där olika yrkesgrupper och underentreprenörer är beroende av varandra, kan frånvaro snabbt få följdeffekter. En försening i ett led riskerar att påverka hela tidsplanen.

– Saknas en person kan det innebära att andra moment måste bokas om. Rörmokaren kanske inte kan komma som planerat, leveranser behöver flyttas eller utrustning blir stående. Kostnaderna kan dessutom hamna hos någon annan i projektkedjan, säger Annika Andersson.

”Det handlar inte bara om ekonomi utan om att kunna bedriva en säker och stabil verksamhet.”

Det är heller inte alltid möjligt att snabbt ersätta en frånvarande medarbetare.

– Många arbetsmoment är så specialiserade att vi inte bara kan sätta in en vikarie mitt i ett pågående arbete. Då blir det i stället förseningar eller att de som är kvar får arbeta över.

Det får i sin tur konsekvenser för arbetsmiljön. En mer ryckig produktion, med förändringar i bemanning och tempo, kan öka risken för misstag – något som i byggbranschen kan få allvarliga följder.

– Säkerheten är helt central för oss. När arbetssituationen blir mer pressad och oförutsägbar ökar risken för olyckor. Det handlar inte bara om ekonomi utan om att kunna bedriva en säker och stabil verksamhet, säger hon.

Bygger på delat ansvar

Annika Andersson betonar att sjukförsäkringssystemet bygger på ett delat ansvar mellan olika parter – anställda, arbetsgivare och staten.

– Den anställde bidrar genom karensavdraget, företagen genom sjuklön dag två till fjorton och staten genom resten. Det är ett system som syftar till att vara långsiktigt hållbart, säger hon.

Ett slopat karensavdrag skulle, enligt henne, kunna sänka tröskeln för korttidsfrånvaro, även om hon inte tror att människor medvetet utnyttjar systemet.

– Jag tror inte att folk missbrukar det här. Men om tröskeln sänks finns alltid en risk att man känner efter lite mer om man ska stanna hemma eller inte, säger hon.

”Kan det bli väldigt tungt”

Annika Andersson menar att små företag kan bli särskilt utsatta. För en verksamhet med få anställda kan redan en enstaka sjukdag få stora konsekvenser.

– Har du fem anställda och en är sjuk påverkar det hela verksamheten. Ska företaget dessutom bära hela kostnaden från dag ett kan det bli väldigt tungt, säger hon.

Hon ser också en risk att ökade kostnader påverkar företagsklimatet mer generellt.

– Vi behöver fler företag i Sverige. Då är det inte rätt väg att lägga ytterligare kostnader på företagen när de redan tar ett stort ansvar, säger Annika Andersson.

I debatten höjs också allt fler krav på kortare arbetstid. Kombinationen skulle förvärra problemen, menar hon.

– Redan i dag är det svårt att hitta rätt kompetens i branschen. Om arbetstiden minskar samtidigt som kostnaderna ökar blir det en dubbel effekt.

I förlängningen riskerar det att påverka både produktivitet och priser.

– Ökar kostnaden per arbetad timme måste någon betala för det. I slutänden blir det ofta kunden, säger Annika Andersson.