BROTTSBEKÄMPNINGEN

Toppolitikerna: Så ska vi stoppa brottsvågen – efter valet

Mängdbrotten har skjutit i höjden och den kriminella ekonomin breder ut sig. Samtidigt tvingas drabbade företag se på när utredningar läggs ner på löpande band. Nu lovar både S och M krafttag. ”Min uppfattning är att polisen har fattat signalen”, säger Mikael Damsgaard (M), gruppledare i justitieutskottet, till TN.

Stölder, skadegörelse och bedrägerier – de så kallade mängdbrotten har blivit vardag för många företag. Som Tidningen Näringslivet har rapporterat vid ett flertal tillfällen har problemet blivit så omfattande att många företag inte längre anser att det är värt att anmäla eftersom utredningarna ändå bara läggs ner.

Men efter valet i höst kan företagen se fram emot en ny ordning där mängdbrotten tas på större allvar. Det menar i alla fall Mikael Damsgaard, gruppledare för Moderaterna i justitieutskottet, och Theresa Carvalho, rättspolitisk talesperson för Socialdemokraterna och även hon gruppledare i justitieutskottet. De anser båda att mängdbrotten har fått stå tillbaka när polisen har tvingats lägga både fokus och resurser på att hantera den grova och organiserade våldsbrottsligheten.

– Det är ett problem för det handlar i grund och botten om samhällskontraktet, att människor ska kunna lita på att staten står upp för dem när de drabbas av brott, säger Mikael Damsgaard till TN.

Men att mängdbrotten har fått en något undanskymd roll handlar också om politiska prioriteringar, menar han.

– Man har inte sett tillräckligt allvarligt på den här typen av brott. Det handlar ju inte bara om polisens resurser utan också om lagstiftning och andra regelverk.

”Polisen börjar förstå att det här är någonting som behöver prioriteras.”

Mikael Damsgaard tar som exempel upp att det i många år har varit relativt lätt för internationella stöldligor att röra sig in i och ut ur Sverige, men att det nu sker ett systematiskt arbete för att komma åt den typen av brottslighet. Exempelvis har myndigheter fått större möjligheter att dela information med varandra, vilket han menar har gett positiva resultat.

– Min uppfattning är att polisen har fattat signalen från regeringen och politiken att vi måste ta även den här typen av brottslighet på större allvar. Det finns väldigt mycket kvar att göra men det börjar röra sig och polisen börjar förstå att det här är någonting som behöver prioriteras.

Theresa Carvalho från Socialdemokraterna menar att Sverige sticker ut på ”ett helt horribelt sätt” när det gäller till exempel skjutningar och sprängningar och att det därför inte är så konstigt att den typen av brottslighet har fått mycket fokus de senaste åren.

– Men med det sagt så måste vi såklart ha en polismyndighet och ett rättsväsende som orkar och klarar av att bekämpa all typ av brottslighet. Jag tror inte att det är någon som vill att det ska vara så att det här arbetet tar resurser från annan brottsbekämpning, säger hon till TN.

Vill slopa mängdrabatt

Faktum är att den grova brottsligheten och mängdbrotten flyter ihop alltmer eftersom mängdbrott ofta fungerar som en intäktskälla för organiserade kriminella nätverk. Många gånger utgör de klassiska mängdbrotten dessutom en väg in i grövre kriminalitet.

– Vi vill fortsätta satsa och bygga ut rättsväsendet för att man ska ha muskler nog att klara av alla delar.

Vad tänker du om att Sverige har hamnat i ett läge där många företagare inte längre tycker att det är lönt att anmäla brott de drabbas av?

– Jag känner verkligen igen den bilden. Det är den frustrationen jag väldigt ofta möter när jag träffar både enskilda personer och företag som har utsatts för brott. Jag brukar ändå säga till dem att jag tycker att det är viktigt att man anmäler även om jag har stor förståelse för den frustrationen de ger uttryck för.

Både Moderaterna och Socialdemokraterna menar att det är ett problem att personer som regelbundet begår brott i praktiken får ett slags mängdrabatt i den händelse att brotten resulterar i en fällande dom. Det innebär att flera brott inte nödvändigtvis tillför ett ytterligare straffvärde.

– Den som begår många brott kan alltså i praktiken utgå från att en del av brotten inte kommer att medföra någon påföljd. Det är en ordning vi inte kan ha, säger Mikael Damsgaard.

”Många gånger hör vi att man som enskilt företag eller brottsoffer inte ens har fått information om varför förundersökningen har lagts ner. Så kan vi inte ha det.”

I sommar planerar regeringen enligt Mikael Damsgaard att lägga fram en proposition för att förändra upplägget kring mängdrabatterna, så att det ”blir lönt” för polis och åklagare att driva de aktuella fallen till åtal. Förhoppningen är också att en mer kännbar påföljd ska ha en avskräckande effekt.

Även Theresa Carvalho är inne på att det i dag inte är ovanligt att förundersökningar läggs ner, helt enkelt för att brotten de avser inte kommer att ha någon påverkan på straffet. Hon instämmer i att reglerna måste ses över.

– Jag förstår att det finns en logik för polisen, inte minst utifrån ett effektivitetstänk och resursoptimering. Men det som händer då är att man missar upprättelsen för brottsoffret. Många gånger hör vi att man som enskilt företag eller brottsoffer inte ens har fått information om varför förundersökningen har lagts ner. Så kan vi inte ha det, utan det måste fungera bättre, säger hon.

”Trots de här enorma tillskotten som polisen har fått så har vi flera exempel runt om i landet där man lägger ner polisstationer.”

Sedan den stora omorganisationen av Polismyndigheten år 2015 har kritiken inte varit nådig. Flera rapporter har visat att polisen trots mer resurser har blivit sämre på att lösa brott, och en rad experter har kritiserat bland annat myndighetens svällande administration och bristande lokala närvaro.

När den nuvarande rikspolischefen Petra Lundh tillträdde fick Polismyndigheten ett förändringsuppdrag av regeringen som gick ut på att uppnå en högre effektivitet och att öka antalet lokala poliser. Enligt Mikael Damsgaard har vissa förbättringar uppnåtts, men samtidigt konstaterar han att det finns mer att göra.

– Jag kan hålla med om att det har tagit allt för lång tid att få ordning på polisen efter den stora polisreformen som skedde 2015 där allt för mycket fokus blev på den centrala organisationen. De har haft en tendens att centralisera väldigt mycket resurser. Det finns fortfarande lokala polisområden, men man behöver i större utsträckning trycka ut resurserna och befogenheter längre ut i organisationen för att den ska vara effektiv, säger han.

Fortsatt utbyggnad av Polismyndigheten

Regeringen har byggt ut polisutbildningarna och ställt krav på att tillväxten av nya poliser ska resultera i ökad lokal polisnärvaro. Även Socialdemokraterna vill att Polismyndigheten ska fortsätta att växa med fokus på lokal närvaro. Partiets mål är att myndigheten ska ha 50 000 anställda till år 2032 och att 34 000 av dem ska vara poliser.

– Vi måste säkerställa att resurserna verkligen hamnar där de behövs som allra mest. Vi accepterar inte att polisstationer i dag faktiskt läggs ner runt om i vårt land. Trots de här enorma tillskotten som polisen har fått så har vi flera exempel runt om i landet där man lägger ner polisstationer. Där har vi föreslagit ett stopp, helt enkelt ett stopp för polisstationsdöden.

Med tanke på resultatet hittills, hjälper det att ge polisen mer resurser?

– Det finns verkligen en berättigad kritik mot utfallet av den här stora omorganisationen. Samtidigt tror jag inte att någon inbillar sig att en ny omorganisation skulle göra saken bättre utan nu behöver nog myndigheten förutsättningar att kunna ta nästa steg. Det är framför allt den lokala närvaron som jag ser har brustit allra mest och det får ju verkligen konsekvenser när det kommer till mängdbrotten.

”Att förlänga alla de fängelsestraffen kostar väldigt mycket pengar.”

Oavsett vilken sida som vinner valet väntas både Moderaterna och Socialdemokraterna behöva söka stöd hos andra partier för att kunna bilda regering.

Så även om S och M på det stora hela är överens vad gäller kriminalpolitiken så är alltså utfallet i slutändan beroende av vilka övriga partier som får vara med och bestämma.

En fråga där åsikterna går isär är dock den om villkorlig frigivning. I dag är praxis att fängelsedömda släpps ut efter två tredjedelar av straffet, vilket Moderaterna vill ändra till tre fjärdedelar. Socialdemokraterna anser dock att den nya linjen ska gälla enbart för grövre brott.

– För de allra grövsta brotten tycker vi också att det är rätt, för det handlar om väldigt farliga personer. Men för den som till exempel har kört rattfull eller hamnat i krogslagsmål så är det klart att de också ska få sina straff men att förlänga alla de fängelsestraffen kostar väldigt mycket pengar. Pengar som vi tror gör större nytta både i andra delar av rättsväsendet och i andra delar av samhället.

”Allt svårare förutsättningar” för seriösa bolag

Både Mikael Damsgaard och Theresa Cavalho lovar att väljare som lägger sina röster på just deras parti kan räkna med att arbetet mot mängdbrott men också den grova och organiserade kriminaliteten kommer att fortsätta.

Utöver mängdbrotten har nämligen företagen allt oftare tvingats hantera att kriminella tar sig in i näringslivet, vilket TN har rapporterat om vid flera tillfällen.

– Det är en mycket farlig utveckling, inte bara utifrån kriminaliteten utan också utifrån att vi vill värna ett ekonomiskt system som fungerar och som bär upp vårt samhälle där näringslivet är en viktig ryggrad. Varje jobb som skapas och varje affär som görs på rimliga, sunda grunder är något väldigt viktigt för vår tillväxt och välståndet i vårt land men där ser vi att förutsättningarna blir allt svårare, avslutar Theresa Carvalho.