Trots ökade anslag har andelen polisärenden som leder till åtal minskat med flera procentenheter jämfört med för 15 år sedan, visar DN:s granskning.

Förbered dig på en käftsmäll. Det säger Krister Gäfvert, säkerhetsexpert och tidigare polis, om företag som drabbats av utpressning. Det rapporterar Di.

”Näringsfrihet är en rättighet. Staten kan inte abdikera från sin uppgift att skydda den”, skriver Expressen i en osignerad ledartext.

”Rättvisa är när kriminella spärras in, poliser patrullerar på gatorna och att den lokala tobakshandlaren är trygg med att hans anmälning av snatteri inte slentrianmässigt skrivs av”, skriver Emil Nilsén på NWT:s ledarsida.

”Antalet nyanställda spelar (...) ingen roll, om resultaten uteblir”, skriver Bean Khalil på Di:s ledarsida.

Polisen har de senaste åren blivit bättre på att bekämpa den grova organiserade brottsligheten men när det gäller mängdbrotten har utvecklingen gått i motsatt riktning – trots att myndigheten har vuxit kraftigt. ”Man borde åtminstone inte ha försämrat resultaten” säger Albin Östervall, utredare på Brå, till TN.

Mängdbrotten har skjutit i höjden och den kriminella ekonomin breder ut sig. Samtidigt tvingas drabbade företag se på när utredningar läggs ner på löpande band. Nu lovar både S och M krafttag. ”Min uppfattning är att polisen har fattat signalen”, säger Mikael Damsgaard (M), gruppledare i justitieutskottet, till TN.

Polisen avvisade under förra året 400 personer som de bedömde var i Sverige för att begå brott, en kraftig ökning.

Runt 4 000 aktivt gängkriminella i Sverige får sin grundförsörjning från olika typer av bidrag, enligt en färsk rapport från Försäkringskassan.

Det är dags att ta mängdbrotten på allvar, skriver företrädare för branschorganisationen Livsmedelshandlarna i ett inlägg på Di Debatt.