TYSKLANDS EKONOMI
Tyska rävsaxen: Så kläms Berlin mellan Washington och Peking
I väst skapar Trump osäkerhet i handels- och säkerhetspolitiken. I öst lockar Kinas marknader samtidigt som den tyska industrin pressas. Och energiberoendet är långtifrån löst. ”Alla tre pelarna har nu försvagats eller fallit bort”, säger Fredrik Sjöholm, professor vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN).
Det var en pressad Friedrich Merz som landade i Peking den 24 februari för sitt första statsbesök i Kina som tysk förbundskansler. Med sig på resan hade han en handelsdelegation bestående av ett trettiotal företrädare från ledande tyska företag.
Kina är återigen Tysklands viktigaste handelspartner. Under 2025 uppgick det samlade värdet av export och import till över 251 miljarder euro, motsvarande 2 714 miljarder kronor. USA tog under 2024 över första platsen, men har halkat ned till tvåa efter Trumps tullutspel.
Samtidigt har den tyska exporten österut minskat med drygt 25 procent sedan 2022. Och i fjol rasade bilförsäljningen med närmare en tredjedel.
AI-sammanfattning
Tyskland försöker balansera mellan ett mer osäkert USA under Trump och ett ekonomiskt lockande men problematiskt Kina.
Kinas betydelse som handelspartner är fortsatt stor, men tysk export och särskilt bilförsäljning till landet har fallit kraftigt. Den tidigare strategin att luta sig mot rysk energi, kinesiska marknader och amerikansk säkerhet har raserats och lämnat Tyskland sårbart.
Kinesiska elbilstillverkare pressar den tyska bilindustrin både på hemmaplan och i Europa, vilket försvårar Berlins Kina-politik.
Tysklands brist på modernisering, svaga investeringar i teknik och tjänster samt misslyckad energipolitik fördjupar den ekonomiska krisen.
Förbundskansler Merz försöker hålla USA nära och samtidigt undvika konfrontation med Kina, men balansakten mellan öst och väst blir allt svårare.
Frysa status quo
Däremot är Kina nu måna om att befästa ett narrativ om att flera västländer vänder sig till Peking som ett stabilare alternativ i en tid då relationen till USA ifrågasätts efter handelskrig och hot om att erövra Grönland.
Innan Merz tog president Xi Jinping emot både Keir Starmer och Mark Carney, Storbritanniens respektive Kanadas premiärminister.
Situationen försvårades för Tyskland när USA i veckan gick ut och varnade för att gasleveranser kan bli dyrare om inte EU säger ja till handelsuppgörelsen mellan Washington och Bryssel från i somras.
Den kinesiska strategin kan däremot beskrivas som tydlig: frysa status quo med länder som annars kanske hade agerat mer kraftfullt mot Kinas exportöverskott, skriver tankesmedjan ECFR i en analys.
– Merz var förhållandevis nöjd med besöket, men är medveten om att Kina sällan är ett land man egentligen förhandlar med. De gör oftast som de vill, oavsett vilka signaler de skickar, säger Hubert Fromlet, ekonomiprofessor och senior rådgivare vid Tysk-svenska handelskammaren, till TN.
Tre raserade grundpelare
För att förstå Tysklands nuvarande situation är det nödvändigt att blicka bakåt till den strategiska kalkyl som länge styrde landet: förlita sig på Ryssland för energi, Kina som exportmarknad och USA för säkerhet.
– Alla tre pelarna har nu försvagats eller fallit bort, säger Fredrik Sjöholm, professor vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN).
Kriget i Ukraina slog undan energipelaren. Beroendet av rysk gas, som länge motiverades ekonomiskt från tyska politiker ur båda lägren, visade sig vara en geopolitisk sårbarhet.
Sedan dess har Tyskland i snabb takt försökt ställa om till flytande naturgas (LNG), och USA är nu den dominerande leverantören med en andel på runt 96 procent av den tyska LNG-importen under 2025. Även om importen ökat utgör LNG totalt sett en liten del av Tysklands totala gasimport, där cirka 8 procent av den totala gasen importeras som LNG.
Elbilar: Kinas starkaste kort
Den tyska bilindustrin – med flaggskeppen Volkswagen, BMW, Mercedes-Benz och Porsche – dominerade länge i Kina. Men maktordningen har omkullkastats. De tyska biltillverkarna missade övergången till elbilar, och kinesiska konkurrenter tar snabbt marknadsandelar, både i Kina och Europa.
– Importen från Kina ökar drastiskt, och den konkurrerar ut tyska produkter. Tyskland drabbas av minskad export och ökad import på samma gång, säger Fredrik Sjöholm.
Det är en situation som är svår att ta sig ur, resonerar han. En för hård linje mot Peking riskerar att försvåra tillgången till den kinesiska marknaden, men passivitet ger Kina fritt spelrum att fortsätta.
– Merz vill se Kina som en partner, men är medveten om att landet också är en konkurrent – och en systemorienterad rival, säger Hubert Fromlet.
Av ekonomiska skäl har partnerskapet fått mer tyngd än under tidigare tyska regeringar, betonar han.
Strukturella sår som länge ignorerades
Kritiken mot den tyska ekonomiska modellen är inte ny, men den har fått ny skärpa. Fredrik NG Andersson, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet, är tydlig:
– Tyskland har misslyckats med att modernisera sin ekonomi. De har investerat för lite i modern teknologi och tjänstesektorn är underutvecklad. Energipolitiken har varit ohållbar och gjort dem beroende av rysk gas.
De senaste strukturella reformerna av verklig tyngd genomfördes under Gerhard Schröders socialdemokratiska ledning i början av 2000-talet. Sedan dess har infrastruktur, kapitalmarknader och energiförsörjning tappat mark. Nu biter sig problemen fast – och industrin betalar priset med höga energipriser som slår hårt mot den tunga tillverkningssektorn.
– Den inhemska konsumtionen måste öka vilket betyder högre löner och minskat hushållssparande för att minska exportberoendet. Annars hamnar man i samma fälla igen, säger Fredrik NG Andersson.
Ett liv efter Trump
Mitt i allt detta försöker Merz navigera utan att trampa fel. Med USA:s krig i Iran har han intagit en hårdare linje och uppvisat ett slags passivt stöd till Washington – men det riskerar att stänga dörrarna för tysk export till länder som väljer sina allianser utifrån geopolitiken.
Till USA signalerar han att relationen förblir prioriterad, oavsett vem som sitter i Vita huset.
– Merz vill inte provocera Washington. Han vet att det finns ett liv efter Trump och vill inte ha konfrontation. Han förstår vad USA betyder för Tyskland ekonomiskt och politiskt. Dock efterlyser Merz en amerikansk strategi för att få ett slut på Irankriget, även med tanke på den känsliga tyska konjunkturplantan säger Hubert Fromlet.
– Omdömet är ändå relativt positivt. Merz har lyckats bättre med att bygga allianser utomlands än hemma, fortsätter han.
Europa, enligt Hubert Fromlet, har ibland en tendens att överdriva Kinas styrka. Delar av den kinesiska ekonomin tyngs av djupa problem – skuldsatt bostadsmarknad, svag inhemsk konsumtion och hög ungdomsarbetslöshet.
Likväl kvarstår Tysklands grundproblem där landet är klämt mellan väst och öst utifrån handelsintressen och säkerhetspolitik, energiförsörjning och diplomatisk pragmatism. Balansgången kräver stor politisk skicklighet och disciplin från förbundskanslern.
