DEN SVENSKA INDUSTRIN

Nu är kopparkrisen här – öppnas ny jättegruva i Sverige: ”Ingår i allt”

En global kopparbrist rycker allt närmare – samtidigt som efterfrågan skjuter i höjden. Nu öppnas en ny gruva i Kiruna som kan bli avgörande för Europas försörjning. ”Världens gruvor orkar inte hänga med”, säger vd:n Jörgen Olsson till TN.

Snart kan Sverige öka sin produktion av koppar – rejält. Det är när Viscariagruvan utanför Kiruna väntas återöppna nästa år. Gruvan stängdes ned 1997 av det finska bolaget Outokumpu, bland annat på grund av det låga kopparpriset. I slutet av 1990-talet låg kopparpriset på runt 2 000 dollar per ton, vilket går att jämföra med cirka 13 000 dollar per ton idag.

”Världens gruvor orkar inte hänga med”.

– Sedan dess har situationen förändrats drastiskt. Vi har fått ett stagnerande utbud av koppar runtom i hela världen samtidigt som efterfrågan på koppar ökat markant. Den stora efterfrågan går att koppla till den stora globala tillväxten av medelklassen, säger Jörgen Olsson, vd på Viscaria.

– Den stadiga efterfrågan har bara ökat hela tiden och världens gruvor orkar inte hänga med.

Han menar att det inte finns några anledningar till att tro att kopparpriset kommer att sjunka framöver.

– Det ingår koppar i princip i allt som finns, alltifrån infrastruktur och maskiner till kläder och möbler.

Eftersom koppar har så många användningsområden blir det heller inga substitutdiskussioner när kopparpriset går upp, konstaterar han.

– Det finns inget direkt substitut. Vi vet att aluminium och silver leder ström, men aluminium är mycket sämre men väldigt mycket billigare och silver leder bättre men är väldigt mycket dyrare.

– Dessutom är koppar antibakteriellt och fungerar i exempelvis vattenrör.

EU har de senaste åren blivit mer varse om behovet av strategiska råvaror och under våren 2024 infördes EU:s förordning om kritiska råmaterial (CRMA), där bland annat koppar lyfts fram som en strategiskt viktig metall.

– Vi importerar 45 procent av all koppar som konsumeras i Europa. Om vi inte börjar bryta mer koppar i Europa så går vi åt fel håll och tvingas importera mer och mer, säger Jörgen Olsson.

Viscaria kan bli Sveriges näst största kopparproducent

Som TN vid flera tillfällen rapporterat om är det Kina som kontrollerar tillgången till många av de mineraler och metaller som är avgörande för den gröna omställningen. Denna dominans skapar betydande försörjningsrisker för den europeiska tillverkningsindustrin, eftersom Kina kan begränsa tillgången på många av dessa råvaror. Men när det gäller koppar finns faktiskt redan Aitikgruvan utanför Gällivare som är en av Europas största koppargruvor.

Och om allt går som planerat kommer Viscaria vara i produktion sent 2027/tidigt 2028 och kommer då att bidra med cirka tre procent av Europas kopparproduktion. Den årliga produktionen väntas landa på 26 000 ton och innebär att Viscaria blir Sveriges näst största kopparproducent. Även om det skulle öppnas nya gruvor i Europa så saknas idag kompetensen att förädla många av de råvaror som ingår i CRMA så att de kan användas i industrin. Men när det gäller koppar så finns faktiskt hela förädlingskedjan i Europa.

– Vi förädlar alltihop till ett kopparkoncentrat och det finns ett antal stora koppar-smältverk i Europa, däribland Aurubis i Hamburg, KGHM i Polen och Boliden driver ett i Skelleftehamn.

– Vi har alltså förädlingsverksamhet hela vägen fram till färdiga eller halvfärdiga produkter som används i konstruktion och byggnation.

Målet för Viscaria är att bli en av världens mest hållbara kopparproducenter.

– Eftersom vi har vattenkraft som producerar vår el så kan man säga att vi får mycket gratis och vi kommer att bli en utav de 5 procent av gruvor med lägst koldioxidavtryck i hela värden. Dessutom har vi en konkurrenskraftig brytkostnad på grund av att vi är aktiva i en gruvstad där det finns flera kunniga underentreprenörer som lämnar konkurrerande pris. Och det är helt unikt.

”Kiruna är ett attraktivt ställe för unga människor”.

Dessutom innebär det faktum att Kiruna är en gruvstad att kompetensfrågan inte har varit en utmaning. I dagsläget jobbar ungefär 300 personer på sajten.

– Vi behöver inte ha folk som flyger in för vi märker att Kiruna är ett attraktivt ställe för unga människor. Vi har kanske mellan 150 och 250 sökande på varje tjänst vi lägger ut på LinkedIn till exempel och vi har anställda från 13 nationaliteter som alla har flyttat till Kiruna.

– Den stora utmaningen är dock att det saknas bostäder i Kiruna, vilket vi jobbar hårt för att lösa tillsammans med både regeringen och kommunen.

Viscaria har i stort säkrat finansiering för återstarten av koppargruvan genom en kombination av lån och aktieägartillskott. Men Northvolt-konkursen och debatten kring Stegra innebar att ”marken gungade lite” investeringsmässigt förra året, menar Jörgen Olsson.

– När vi sökte kapital tidigare var det en tämligen enkel process, men det frös till is under förra året. Nu har vi i princip bara svenska investerare. I dagens geopolitiska situation är 80 procent av alla världens gruvbolag australienska eller kanadensiska och de största investerarna är kineser. Då tycker nog många att det är en styrka att vi lanserar ett svenskt basindustriprojekt för hållbart producerade råvaror i Europa som är helt svenskägt.

Den 30:e mars 2022 lämnade Copperstone Resources in sin ansökan om miljötillstånd för återöppnande av Viscariagruvan. I april 2024 bytte företaget namn till Viscaria och den 16 april 2025 meddelade Högsta domstolen att Viscarias miljötillstånd vunnit laga kraft – drygt tre år efter att ansökan lämnades in.

– Det är väl någon form av rekordtid kan man väl säga. Men vi vill hävda att det till stor del beror på hur vi hanterat vår ansökan om miljötillstånd.

– Vi spenderade 120 miljoner kronor och tog två år på oss att göra vår ansökan. Men det är klart att eftersom det redan funnits en detaljplan för ett industriområde avsatt för gruvdrift så var det lättare att få igenom en ny ansökan.

Efterlyser mer förutsägbara tillståndsprocesser

Även om Viscariagruvan fick tillstånd på bara tre år brukar det i genomsnitt ta mellan 10–20 år att öppna en gruva i Sverige. Precis som många andra aktörer inom både gruvnäringen och industrin efterlyser Jörgen Olsson mer förutsägbara tillståndsprocesser.

– Vi var ju också utsatta för en del frustrationsmoment där olika myndigheterna överklagade varandra. Eller där olika myndighetspersoner från olika avdelningar på samma myndighet överklagade varandra.

– Men jag stör mig på att det finns bolag i Sverige där vi inte faktiskt vet vilka ägarna är. Myndigheterna måste göra en ägarprövning för det kan inte vara så att vem som helst ska kunna öppna en gruva.

Han menar att företaget har satsat stort på att få med sig alla som kan påverkas av gruvan och även lagt all information kring tillståndet öppet på bolagets hemsida.

– Då menar jag inte bara direkta motparter utan även med de som kanske eventuellt skulle kunna vara påverkade i närområdet. Vi har velat prata med alla.

Även om tillståndsprocessen varit långt ifrån en dans på rosor finns det ingen anledning att gå i polemik med myndigheter eller andra intressenter som tyckt till på vägen, konstaterar han.

– Jag tycker att det är både felaktigt och orättvist att hålla en publik debatt. Tänk om jag skulle kritisera Länsstyrelsen i Norrbotten till exempel. Där finns det otroligt många duktiga och ambitiösa personer som gör sig sitt absolut yttersta. Men så får sig alla en släng utav sleven ändå.

Dessutom har företaget satsat stort på att göra en ansökan om miljötillstånd som blir lätt för mottagarna att ta till sig av.

– Det handlar i grunden om hur man respekterar enskilda personer. Att man inte hanterar Länsstyrelsen som Länsstyrelsen, utan hanterar dem som en enskild handläggare hos Länsstyrelsen och försöker sätta sig in i deras skor.

– Det är inte särskilt roligt att få en ansökan om 4 500 sidor. Alltså, var ska man börja läsa någonstans? Därför måste den vara lätt att ta till sig.

”Vi hade byggt för två miljarder innan vi fick tillståndet”.

Koppar bryts främst i stora dagbrott och underjordsgruvor. Men i och med att de flesta grunda, "enkla" kopparfyndigheterna har i flera delar av världen brutits ut, har industrin tvingats att ställa om mot djupare och dyrare gruvdrift – så även Viscariagruvan.

– Det har aldrig någonsin under vår moderna tid varit en sådan dramatisk nedgång i nya kopparfyndigheter. Därför är jag inte orolig för att kopparpriset kommer att gå ned.

Eftersom det gått nästan 30 år sedan gruvan var i drift tidigare har den fyllts med en del vatten som måste pumpas ut.

– Det är klart att det varit en fördel att det funnits gamla gruvgångar som vi kan använda för att ta oss ner snabbare, då det är på djupet som de höga kopparhalterna finns.

Enligt Jörgen Olsson handlar det om drygt sex miljoner kubikliter vatten som varit i kontakt med uppbruten metall.

– Efter att tillståndet vunnit laga kraft fick vi borra djupare, ner till 320 meter, och upptäckte varierande halter av uran, zink, koppar och sulfat.

Nu har Viscaria en ansökan hos mark- och miljödomstolen om att gränsvärdena för utsläppen ska gälla som årsmedelvärden i stället för månadsmedelvärden.

– Det är väldigt viktigt att komma ihåg att vi inte har bett om tillstånd att släppa ut över de lagstadgade nivåerna. Vi har bett på längre medelvärden men ändå under de lagstadgade nivåerna.

– Renings­teknik finns och vi pumpar nu runt 500 kubikmeter vatten i timmen för jämnare halter och effektivare rening.

Trots att den ansökan inte är godkänd är det inget som stoppar bolagets tidsram om att kunna öppna nästa år, berättar Jörgen Olsson.

– Vi har varit optimistiska hela tiden. Vi hade byggt för ungefär två miljarder innan vi fick tillståndet, bland annat i form av broar, vägar och kontor. Antingen kan man tycka att det var dumdristigt eller så var det jättesmart. Vi tycker såklart det senare.