DEN SVENSKA INDUSTRIN

Industritoppens uppmaning: ”Vi måste ge oss på Miljöbalken”

Svensk industri sitter på råvarorna, tekniken och kompetensen – men hålls tillbaka av långsamma tillståndsprocesser och krångliga regler. På Industridagen i Sundsvall riktar Hitachi och SCA skarp kritik mot dagens miljölagstiftning och efterlyser förändringar. ”Vi har världens strängaste miljölagstiftning i Sverige”, säger SCA:s vd Ulf Larsson.

På över 230 meters höjd reser sig Södra berget över staden som en gång byggdes på timmer och pappersmassa, vars hamnar skickade ut produkter till hela världen. I fjärran tornar industrierna upp längs Sundsvallsfjärden.

Industridagen, arrangerat av Industrirådet, samarbetsorganisationen för branschens parter, inleds med en historisk exposé över Sundsvalls näringsliv. Från trävaruhandelns framväxt och 1700-talets skeppsbryggerier, via 1879 års storstrejk till hur SCA växte fram i kölvattnet av Krügerkraschen.

En påminnelse om att svensk industri ständigt har formats av kriser – och oftast tagit sig igenom dem. Men frågan som hänger i luften under dagen är hur det kommer att gå denna gång.

Handeln skadad, men inte bruten

Svensk industri är djupt exportberoende och befinner sig i ett omvärldsläge präglat av osäkerhet – Trumps tullar, geopolitisk fragmentering och ett Europa som söker efter sin roll, konstaterar Pia Sandvik, vd för Teknikföretagen och Industrirådet, när hon intar scenen.

– Sverige behöver EU, men EU behöver än mer ett starkt Sverige.

Lena Sellgren, chefekonom på Business Sweden, beskriver frihandeln som skadad, men inte bruten.

– Stormaktskonflikten mellan USA och Kina är det nya normala. En kapprustning pågår om teknologi, energi och resurser – och värdekedjorna håller på att ritas om. Europa på egen hand? Det är frågan vi måste ställa oss.

Miljölagstiftning i fokus

USA är fortfarande en viktig marknad för Sverige, om än svårmanövrerad. Exporten dit minskade med nio procent förra året. Totalt var det ändå ett starkt exportår för Sverige – 55 procent av exporten gick till EU och 19 procent till övriga Europa.

Skogsindustrin är en av pelarna i svensk ekonomi, och Sundsvall är dess epicentrum. Totalt sett arbetar cirka 70 000 personer i och runt industrin med SCA som en av de största aktörerna och förvaltare av 2,7 miljoner hektar skog.

Ändå upplever SCA att de möter en paradox: bolaget är certifierat enligt två internationella miljösystem, redovisar stor klimatnytta och bidrar till att minska Europas beroende av fossil energi. Men regelverket upplevs som ett hinder snarare än ett stöd.

– Vi har världens strängaste miljölagstiftning i Sverige. Och lika fullt har vi svårt att få trovärdighet eller att kunna nyttja skogen på det sätt vi vill, säger Ulf Larsson, vd på SCA, till TN.

Han får medhåll från sin dito på Hitachi Energy:

– Vi kommer inte undan att vi måste ge oss på Miljöbalken, säger Tobias Hansson.

Efter Industridagen lade regeringen fram förslag för skogspolitiken, med bland annat kortare handläggningstider, ändrade regler för överklaganden och lättnader för markägare.

"Vi måste vara bäst på allt annat"

Hitachi, tidigare Asea och ABB, haft verksamhet i Ludvika i 125 år. På bara några års tid har företag vuxit från 2 000 till 5 000 anställda. Men tillväxten har skapat nya utmaningar, berättar Tobias Hansson.

– Det råder bostadsbrist och vi bygger ut vår fabrik – men transportvägen från Ludvika till Norrköping är inte löst. Här behöver staten kliva in och säkerställa infrastrukturen.

Tobias Hansson motsätter sig rena statsstöd som modell, men tillstår att det kommer att bli svårt för Sverige att konkurrera med andra länder– exempelvis Kina där regimen kastar pengar på industrin.

– Om vi inte ska ha samma statsstödskultur som många andra länder – då måste vi vara världsbäst på allt annat, säger han.

Liksom flertalet andra företagsledare på plats i Sundsvall anser han att Sveriges handläggningstider är för långa.

– Vi började bygga ut fabriken i Ludvika samtidigt som vi drog igång bygget med en fabrik i Vasa i Finland. Det är slående hur mycket längre vi har kommit i Finland.

Kunskap på export

Tunga industriföreträdare återkom till utmaningarnas kärna: Sverige har råvarorna, tekniken och kompetensen – men hindras av processer som ibland tar dubbelt så lång tid som i många jämförbara länder.

Carl Orrling, vice vd på SSAB, betonar hur stålindustrin befinner sig mitt i ett paradigmskifte. Bolaget har beslutat om investeringar på 62 miljarder kronor för att ställa om till fossilfri stålproduktion i Luleå – en av de största industrisatsningarna i svensk historia.

– Industripolitik är geopolitik. Skyddstullar på stål förändrar spelplanen.

Eva-Karin Gidlund, vice vd på life science-bolaget NorthX Biologics, lyfter fram att Sverige i hög grad exporterar kunskap och innovationer snarare än faktisk produktion.

– Vi måste börja våga gräva där vi står. Vi kan inte bara exportera invitation. Inhemsk produktion är som en försäkringspremie – ett sätt att behålla kunskap och kapacitet i landet när det behövs som mest.

Stolthetens förutsättningar

När Industridagen summerades stod en sak klar: det råder bred samsyn om problemen. Tillståndsprocesserna är för långsamma. Regelverken är för komplexa. Myndigheterna kommunicerar för dåligt med varandra. Och politiken pratar mer än den levererar.

Men det finns också en annan ton som löper genom dagen – en stolthet över vad svensk industri faktiskt är och har. Skogen. Malmen. Den fossilfria energin. Kompetensen. Innovationsförmågan.

– Vi har förmodligen mycket bättre förutsättningar än Kina att verka över gränserna och få till de här innovationerna mellan olika delar av samhället, säger Tobias Hansson.

– Men då måste vi bli vassare. Och vi måste ha en färdplan.