REGELKRÅNGLET
Ministern: Därför minskar inte EU-krånglet – ”Vägen till helvetet är belagd med goda intentioner”
Det tog ett år i Singapore och tre år i USA men i EU har det snart gått fyra år och Fazer väntar fortfarande på att få sitt nya livsmedel godkänt. Trots alla löften om att göra upp med regelbördan i EU så lyser resultaten med sin frånvaro, larmar experter från politiken och näringslivet. "Man belönas inte för förenkling", säger Lars Holm Nielsen på Danska Arbetsgivarföreningen.
Felaktiga incitament driver på floden av EU-lagar som sköljer över företagen. Lagstiftningsmaskineriet belönar helt enkelt nya initiativ och extra tillägg till lagförslag. I förhandlingar inom EU är det ofta lättare att låta någon part få igenom sin käpphäst för att nå en uppgörelse än att hålla emot.
Felaktiga incitament driver upp mängden EU-lagstiftning som överbelastar företagen.
Lagstiftningsprocessen i EU belönar nya initiativ och tillägg.
Förhandlingar inom EU leder ofta till kompromisser som ökar regelbördan.
EU arbetar för att bli mer återhållsamma i sin lagstiftning.
Omnibussar introduceras för att förenkla och minska administrativa krav.
Målet är att minska regelbördan och spara miljarder euro årligen.
Själva maskineriet för lagstiftning lutar över mot att producera en allt större regelbörda. Nu brottas EU med att försöka bli mer återhållsam när ny lagstiftning ska fram. Samtidigt försöker man rensa bland befintliga lagar genom stora paket inom tio områden, så kallade omnibussar. Men det är inte lätt.
– I EU-kommissionen belönas tjänstemän om de tar fram nya lagförslag. Man belönas inte för förenkling eller för att skrota gamla lagar som inte fungerar längre, sa Lars Holm Nielsen, chefskonsult på Danska Arbetsgivarföreningen, på ett seminarium.
”Det är inte acceptabelt att anta regler för att någon enstaka intressent vill det.”
Liknande drivkrafter finns när lagförslagen går vidare till Europaparlamentet och ministerrådet i EU:s tvåkammarsystem. Ledamöter i parlamentet kan göra sig ett namn genom att få igenom tillägg.
– Det är inte acceptabelt att anta regler för att någon enstaka intressent vill det. Alltför ofta får vi beslut på begäran av ett eller två medlemsländer för att lösa problem hemma hos dem, sa Lars Holm Nielsen.
Sådan lagstiftning på EU-nivå skapar problem när alla länder ska klämmas in i en och samma passform.
Ett exempel på svällande lagstiftning är förordningen om e-deklaration av utstationerade anställda. Kommissionens förslag innehöll begäran om 20 datapunkter från företag. Det växte till 100 datapunkter i parlamentet och rådet.
Guldglänsande goda avsikter
EU-minister Jessica Rosencrantz (M) medger att det tyvärr ligger i politikens logik – även nationellt – att nya lagförslag och nya budgetposter premieras.
– Det kanske vi aldrig helt kommer bort ifrån. Ofta har man de bästa avsikter. Men vägen till helvetet är ju som bekant belagd med goda intentioner, sa hon.
– Fast jag tycker att vi börjar få en mer nykter diskussion i Europa om att vi måste ha en bättre och enklare lagstiftning för att minska regelbördan.
”Saker har bara blivit värre.”
Jessica Rosencrantz varnade också för att EU-länderna själva ägnar sig åt ”gold plating” när de ska införa EU-lagar. De överimplementerar och hänger på betungade extra pålagor, som nog i sig kan ha aldrig så guldglänsande goda avsikter. Resultatet blir 27 versioner av regelverket i stället för gemensamma regler. Återhållsamhet är ett nyckelord framöver både på EU-nivå och nationellt, sa hon.
För livsmedelskoncernen Fazer blir olika implementeringen ett problem.
– Vi är i en mycket utmanande situation. En produkt som vi har kan inte säljas i andra EU-länder på grund av olika tolkning av samma lag, sa Mats Liedholm, vd på Fazer Sverige.
– Vi är ett företag som sysslar med enkla saker som att baka bröd och tillverka choklad. Det riktigt svåra för oss är att verka på den inre marknaden. Saker har bara blivit värre.
Långa processer
Att få ett nytt livsmedel godkänt gick på ett år i Singapore för Fazer och tre år i USA. I EU är man inne på fjärde året och väntar fortfarande, sa Mats Liedholm.
Sedan början av 2025 försöker EU åtgärda gamla synder. Tio lagstiftningspaket på tio områden ska gå in i gammal lagstiftning för att förenkla, effektivisera och minska den administrativa början för företag. Paketen kallas omnibus 1 till 10 och gäller hållbarhet, investeringar, jordbruk, småföretag, försvar, kemikalier, digitalt, miljö, fordon och livsmedel.
Paketen har presenterats och behandlats efter hand. Den första omnibussen om hållbarhet har gått i mål och de sista har precis lämnat kommissionen. Fler ska komma.
Miljardbesparingar för företagen
Kommissionens ekonomikommissionär Valdis Dombrovskis är hoppfull.
– Det finns ett momentum nu, särskilt bland medlemsländerna som efterlyser förenkling, sa han. Det är viktigt att vi upprätthåller momentumet för att nå vårt ambitiösa mål att minska den administrativa bördan med 25 procent för alla bolag och med 35 procent för småföretag, sa han.
Denna minskning skulle betyda 37,5 miljarder euro i årliga besparingar för företagen, enligt kommissionens beräkningar. Bara de tio omnibussarna skulle nå 15 miljarder euro i årliga besparingar om alla paketen tar sig igenom lagstiftningsmaskineriet, sa Valdis Dombrovskis.
Samtidigt är det inte meningen att förenklingar ska betyda avreglering eller att EU ska ge upp den gröna omställningen. EU måste hålla fast sin kurs, sa Jessica Rosencrantz. Många svenska företag ligger långt framme i omställningen och ska inte bestraffas för det.
”Det är viktigt att vi upprätthåller momentumet för att nå vårt ambitiösa mål.”
Ett lyckat exempel är förenklingen av EU:s klimattullar CBAM i omnibus 1, sa hon. Förändringen innebär att 90 procent av alla europeiska importörer undantas från reglerna medan 99 procent av koldioxidutsläppen fortfarande omfattas, främst från tillverkning av järn, stål, aluminium och cement.
När lagstiftningsarbetet går snett har kommissionen möjlighet att dra tillbaka lagförslag. Men gör det mest när förslagen har kört fast helt, sa Valdis Dombrovskis. Kommissionen uppmanas att göra det oftare när förslag överlastas av Europaparlamentet och ministerrådet.
Jessica Rosencrantz betonar att EU måste öka takten. Men Mats Liedholm menar att det är viktigare att lagstiftningen blir rätt än att det går fort. Grundliga konsekvensanalyser behövs innan beslut fattas, inte efteråt, påpekade Lars Holm Nielsen.
– Jag träffar många företag och får höra att det måste gå snabbt, bli perfekt och att de måste hinna konsulteras, sa Jessica Rosencrantz. Allt är viktigt förstås. Det gäller att hitta en balans.