ELKRISEN

Larmet: Elskatten har ökat 600 procent – då blir den högst i Europa

Elskatten har ökat med drygt 600 procent och nästa år kan den bli högst i hela Europa, visar en ny rapport. Trots regeringens sänkning är skatten på samma nivå som 2022. ”Man ska komma ihåg att den här regeringen gick till val på lägre elskatt”, säger experten André Nilsson till TN.

Oron för elförsörjningen har ökat kraftigt bland landets småföretag – bland annat på grund av höga priser, menar André Nilsson, expert inom miljö, klimat och infrastruktur, på Företagarna.

– Det är också många som vill ansluta till elnätet, byta från fossila bränslen till el eller bygga ut sin verksamhet, men som tyvärr har blivit nekade för att elsystemet är så eftersatt på många ställen runt om i Sverige.

– Och det här i kombination med att vi nu har höga elpriser är väldigt oroande.

I Sverige betalar både hushållen och den stora majoriteten av företagen en energiskatt 36,0 öre per kWh. Men sedan 1950-talet har företag som bedriver industriell tillverkning kunnat få rabatt på elskatten, vilket är på EU:s miniminivå på 0,6 öre/kWh. Att verksamheter som konkurrerar på en global marknad fått ta del av en lägre elskatt har varit klokt, menar André Nilsson.

– Problemet är ju bara att idag är de allra flesta företagen globalt konkurrensutsatta. Men det är i princip bara industrin och jordbruket som har låg elskatt.

– Det skapar en väldigt konstig snedfördelning av marknaden där framför allt småföretag drabbas väldigt hårt då de inte får ta del av den låga elskatt som industrin har.

Andelen småföretagare som är oroliga över elpriset har ökat till 61 procent, enligt en undersökning från Företagarna.

– När vi mätte det här för ett år sedan var det ungefär hälften som var oroliga.

– Och då ska man veta med sig att oro hos företagare är väldigt allvarligt. Det leder till att man inte vågar investera eller anställa och lägger sig som en våt filt för många företagare.

Elskatten har ökat med drygt 600 procent

Han menar att den höga elskatten för företagen motverkar den gröna omställningen och elektrifieringen.

– Vi behöver elektrifieringen. Men det är svårt att elektrifiera när man har ett skatteincitament som gör så att man inte vill byta till el om man inte måste.

– Det går att fråga sig om vi vill vara i framkant, varför har vi då en så hög skatt på någonting som är så viktigt?

Sedan 1990 har elskatten ökat med drygt 600 procent, enligt beräkningar från Företagarna. Detta samtidigt som konsumentprisindex (KPI) har ökat med 110 procent under samma period.

– Man blir irriterad för hela idén med indexeringen är att den ska följa KPI, men i stället har den ökat med 600 procent och det visar att det inte alls fungerar som det var tänkt.

Han menar att det blivit allt tydligare att politiken har valt ut elskatten som en bra kassakon för staten.

– Man har kunnat få in mycket pengar som man har kunnat använda till andra saker.

– Men det är ju som det alltid är med skatt. När man tar skatt från företagen så gör man fler företag mindre livskraftiga. I värsta fall kan det leda till att färre företag går runt i Sverige och att vi i slutändan får in mindre skatteintäkter när man har en så tung skattebörda för företagen. Dessutom är el något som alla företag behöver – det går inte att välja bort.

Skatten på samma nivå som 2022 – trots regeringens sänkning

Från och med den 1 januari 2026 sänktes den svenska elskatten med 9,875 öre per kWh inklusive moms (7,9 öre exklusive moms) från 54,875 öre till 45 öre per kWh (inklusive moms). Till skillnad från tidigare år valde regeringen dessutom att pausa indexeringen, vilket innebär att skatten automatiskt räknats upp med inflationen.

– Det är klart att det är positivt men man ska komma ihåg att den här regeringen gick till val på lägre elskatt och det var ett väldigt högt tonläge i debatten då.

– Men nu när vi gör bokslut över den här mandatperioden så kan vi konstatera att elskatten är tillbaka på samma nivå som den var 2022. Så det har ju inte varit någon skattesänkning om man jämför 2022 och 2026.

Enligt André Nilsson är det alltså alldeles för lite och han efterlyser en sänkning av elskatten till EU:s miniminivå på 0,6 öre/kWh för samtliga företag.

– Det skulle säkerställa att alla företag har samma förutsättningar att bedriva en konkurrenskraftig verksamhet.

Enligt Företagarnas beräkningar skulle en sänkning av elskatten för samtliga företag landa på cirka 12 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. Om offentlig sektor exkluderas handlar det om 11 miljarder.

– Det motsvarar knappt en sjundedel av reformutrymmet i statsbudgeten för 2026. Även om det var ett ovanligt stort reformutrymme så tycker vi att det är realistiskt ekonomiskt att genomföra.

– Men det behöver ju finnas politisk vilja och det är väl kanske där det är orealistiskt just nu. Jag uppfattar inte att det finns någon stark politisk vilja att sänka den här skatten.

Sverige kan få högst elskatt i Europa nästa år

Dessutom menar han att det nuvarande systemet med differentierade skattesatser skapar onödig administration för myndigheterna – och företagen. Systemet gynnar även vissa branscher – som tillverkningsindustri, jordbruk och skogsbruk som betalar den lägre skattesatsen – samtidigt som det missgynnar exempelvis tjänstesektorn som betalar den högre skattesatsen.

2025 var det bara Danmark och Polen som hade högre andel skatt på el än Sverige i Europa. Men nu när Danmark har sänkt sin elskatt till EU:s miniminivå och Polen också är på väg att sänka elkostnaderna kraftigt kan Sverige ha den högsta elskatten i Europa redan nästa år.

– Det innebär att vi halkar efter, speciellt när det kommer till elektrifieringen. Det är färre som byter till elbilar i Sverige än i våra grannländer. Det finns flera orsaker till det, men en är att vi har väldigt hög skatt på el.

– Vi har billig el och det ska vi vara tacksamma för. Men trots det har vi gjort den så dyr genom olika skatter och avgifter.

Även Svenskt Näringsliv har förespråkat att EU:s minimiskattenivå borde tillämpas för all el som förbrukas i en näringsverksamhet och som inte omfattas av full skattebefrielse.

– För att påskynda den gröna omställningen och öka konkurrenskraften för företag som är verksamma i Sverige behöver energiskatten på el sänkas till EU:s miniminivå, säger skattejuristen Robert Lönn.

– Att sänka företagens energiskatt på el till EU:s miniminivå skulle, utöver ökad elektrifiering och ökad konkurrenskraft, minska gränsdragningsproblem och konkurrenssnedvridningar. En enklare och mer enhetlig beskattning av el för företagen skulle minska den administrativa bördan för såväl företag som berörda myndigheter. Vidare skulle en sänkning av energiskatten på el ligga i linje med EU-kommissionens rekommendationer till medlemsländerna för att påskynda elektrifieringen i EU.

Elfrågan kan återigen dominera valrörelsen

Det har under flera år funnits en stor okunskap vad gäller elskatten – både bland företagen och hushållen. Bland annat finns det en stor okunskap hos många politiker som antar att alla företag betalar elskatt på EU:s miniminivå, konstaterar André Nilsson.

– Det har funnits en okunskap kring att det är så billigt med el. Det är billigt med el, det är inte problemet. Problemet är att vårt elsystem på många sätt är eftersatt. Och höga skatter gör det inte bara dyrt för alla som konsumerar, det gör det också svårare att få lönsamhet i produktionen. Här skulle det behövas ett kompetenslyft bland politikerna.

– Det är klart att det är tacksamt att ha den här kassakon när man får in så mycket skatt. Men man måste ju också se den andra sidan av vågskålen. Vad är det för jobb som aldrig kommer till? Vad är det för investeringar som aldrig kommer till på grund av att vi har en sån här hög skatt som hämmar investeringar är något så viktigt?

Under hösten och vintern 2021–2022 steg elpriserna kraftigt och det efterföljande riksdagsvalet fick benämningen energivalet 2022 av statsvetare. Det finns en stor chans att elfrågan kommer att dominera i den här valrörelsen också, menar André Nilsson.

– Det påverkar många nu när elpriserna har varit så höga jämfört med vad de har varit tidigare, och då blir ju skatten särskilt påtaglig.

– Jag hoppas verkligen att det här blir en fråga som man diskuterar djupare.

Han menar att det vore önskvärt om debatten kunde breddas och inte vara lika fokuserad på vilken typ av ny elproduktion som behövs.

– Det är viktigt att diskutera hur vi kan få in mer kraftproduktion, så det är klart att vi ska kunna diskutera kärnkraft och vindkraft.

– Men ibland så fastnar energidebatten och det vore olyckligt om man inte kunde ta ett bredare grepp om den här viktiga politiska frågan.