REGELKRÅNGLET
Mejeri producerade för mycket mjölk – polisanmäls: ”Systemfel”
Den inhemska livsmedelsproduktionen ska öka. Men när Falköpings mejeri producerade mer mjölk än väntat blev de polisanmälda. Samtidigt importerar Sverige stora mängder av mejeriprodukter. ”Det här visar hur fyrkantigt systemet är”, säger vd:n Anders Segerström till TN.
Nyligen blev Falköpings Mejeri polisanmält efter att ha producerat omkring 15 miljoner liter mjölk mer än vad bolagets miljötillstånd tillåter.
– Idag importerar Sverige 30 procent av den totala andelen mejeriprodukter, samtidigt som alla talar om vikten av att öka den svenska livsmedelsproduktionen. Det är klart att det känns lite konstigt, säger Anders Segerström, vd på Falköpings Mejeri.
Falköpings mejeri polisanmäldes efter att ha producerat 15 miljoner liter mer mjölk än miljötillståndet tillåter.
Samtidigt importerar Sverige cirka 30 procent av sina mejeriprodukter trots mål om ökad inhemsk produktion.
Mejeriet menar att volymökningen berodde på en oväntat god vallskörd och inte en planerad expansion.
Alla miljövillkor förutom den totala volymen uppfylldes, och ärendet om misstänkt miljöbrott har nu lagts ned.
Branschorganisationen Livsmedelsföretagen kallar situationen ett systemfel och kritiserar regelverkets fyrkantighet.
Händelsen lyfts som exempel på krock mellan politiska mål om högre livsmedelsproduktion och nuvarande miljötillståndsregler.
Mejeriets produktion uppgick till 195 miljoner liter mjölk, medan miljötillståndet endast tillåter 180 miljoner liter.
Enligt Segerström handlade det inte om någon medveten expansion, utan om faktorer som låg utanför mejeriets kontroll.
– Det var inte en planerad produktionsökning utan en följd av en extremt bra vallskörd som gick snabbare än vi kunde förutspå, säger Anders Segerström.
Effekten blev särskilt tydlig under årets andra hälft och mejeriet var medvetet om att produktionen låg nära tillståndsgränsen – men den snabba och kraftiga ökningen kom ändå som en överraskning.
Regelboken tar över
När produktionsgränsen väl passerades tog regelverket över. Falköpings Mejeri anmälde överskridandet till tillsynsmyndigheten, som enligt gällande rutiner gjorde en polisanmälan.
Miljötillståndet omfattar en rad villkor kopplade till exempelvis transporter, ljudnivåer, rening av avloppsvatten och utsläpp från pulverproduktion. Samtliga dessa krav uppfylldes. Det enda som avvek var den totala volymen.
– Vi har inte brutit mot några miljövillkor och inte hällt ut någon mjölk bara producerat, konstaterar Anders Segerström.
Daniel Emilsson, presschef på branchorganisationen Livsmedelsföretagen, menar att tillsynsmyndigheten har följt gällande regelverk – men att det är ett systemfel.
– Vi klandrar inte de som följer lagar och regler och som känner sig tvungna att polisanmäla. De har i praktiken inget val. Problemet är att det här reglementet finns överhuvudtaget. När producenter ökar produktionen och konsekvensen blir en polisanmälan, då visar det att det är något grundläggande fel i systemet, säger han.
Samtidigt har Sverige fastställt en livsmedelsstrategi med målet att öka den svenska livsmedelsproduktionen.
– Med tanke på det kan jag tycka att systemet fyrkantigt – att tillsynsmyndigheten måste agera när gränsen passeras. Man ska också komma ihåg att det handlar om levande djur och biologiska variationer, där det inte alltid finns en av-och-på-knapp, menar Anders Segerström
Daniel Emilsson håller med och konstaterar att det finns en tydlig diskrepans mellan politiska ambitioner och faktisk tillämpning.
– Vi är alla överens om att vi vill öka livsmedelsproduktionen. Det är precis vad producenterna försöker göra även om förutsättningarna är svåra. När de då möts av polisanmälningar som en konsekvens då skickar det helt fel signaler.
Export, världsmarknad och prisutveckling
Anders Segerström konstaterar vidare att Sverige har en självförsörjningsgrad på omkring 50 procent för livsmedel som helhet. För mejeriprodukter ligger den på runt 70 procent, vilket innebär att 30 procent importeras.
Idag styrs mejeripriserna av globala marknadsförhållanden. Efter en period med underskott på mjölk globalt och höga avräkningspriser till mjölkbönderna, har produktionen nu börjat överstiga efterfrågan vilket pressat världsmarknadspriserna nedåt. Det påverkar även Sverige, bland annat genom ökad import av billig ost.
– Det smittar av sig på marknaden och på avräkningspriserna till bönderna, säger Anders Segerström.
Lagerbyggnad och osäker framtida intäkt
En del av den ökade produktionen läggs på lager, framför allt som ost. Dessa volymer ska säljas först om sex till tolv månader, vilket innebär en betydande osäkerhet kring intäkterna.
– Vi vet vad mjölken har kostat att producera, men inte vilket pris vi kan sälja osten för när den väl når marknaden. Det är så klart en risk.
Ärendet mot Falköpings Mejeri utreddes som misstänkt miljöbrott men har nu lagts ned av kammaråklagaren.
– Det var det enda rimliga kan jag tycka. Vi har som sagt inte brutit mot några miljöföreskrifter, säger Anders Segerström.
Ministern: ”Jag har mycket svårt att se problemet med att producera ’för mycket’ mjölk”
Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) menar att det inträffade är "belysande" när det kommer till det snåriga regelverk som omger lantbruket.
– Det är något som jag tar med mig och jag har mycket svårt att se problemet med att producera ”för mycket” mjölk, för det verkar bara vara just det man har gjort. Vi behöver verkligen få upp produktionen i det här landet. Därför är det föredömligt att man lyckats med det på Falköpings mejeri, säger Peter Kullgren.
Vad gör regeringen för att minska regelkrånglet inom lantbruket?
– Jag jobbar ständigt med att kolla på hur vi kan minska krånglet och öka flexibiliteten för våra livsmedelsföretag. Det är nödvändigt. Sen är det så att mycket regler kommer från Bryssel. Regeringen har därför inrättat ett implementeringsråd som ska motverka överimplementering av EU-regler, säger han.
En viktig fråga enligt Peter Kullgren är att kunna ge svenska bönder ersättning för tuffare svensk lagstiftning inom djurhållning.
– Vi har drivit på för att länder som Sverige ska få ersätta bönder för nationella lagkrav inom djurhållning som går längre än EU:s. Ytterligare förenklingar på EU-nivån finns att önska, så Sveriges påverkansarbete fortsätter.