DEN SVENSKA KONJUNKTUREN

Miljardchocken: Här är besluten som hotar svensk skog – ”Tydlig dubbelsmäll”

Svensk skogsindustri pressas av starkt kostnadstryck, svag konjunktur och global handelsoro. Nu varnar branschen för att nya politiska beslut och myndighetsavgifter ensamma kan öka kostnaderna med minst två miljarder kronor per år från 2026 – ovanpå EU:s klimatregler.

Svensk skogsindustri har det tufft. Trots rekordhöga priser på skogsråvara har avverkningen fallit med 5–10 procent de senaste tre till fyra åren, enligt Skogsstyrelsen.

Minst två miljarder i nya kostnader – redan 2026

2025 blev året då frihandeln skakades i grunden, när tvära kast i den globala handelspolitiken skapade en ny osäkerhet – särskilt kännbar för en så exportberoende bransch som skogen.

Effekterna syns i produktionen. Under 2025 varslades omkring 1 500 anställda inom skogsindustrin om uppsägning. Samtidigt möter industrin ett kraftigt kostnadstryck.

Enligt en ny rapport från Skogsindustrierna tillkommer minst två miljarder kronor i ökade årliga kostnader från och med 2026, enbart till följd av politiska beslut, skatter och myndighetsavgifter som Sverige själv råder över.

– Vi befinner oss redan i ett mycket pressat läge, och när nya kostnader tillkommer i den här storleksordningen får det direkta effekter på produktion, sysselsättning och investeringar, säger Skogsindustriernas vd Viveka Beckeman.

EU ETS: Föregångare straffas när systemet stramas åt

En av de största kostnadssmockorna följer av förändringar i EU:s utsläppshandelssystem, EU ETS. Från 2026 utesluts anläggningar med mycket låga fossila utsläpp, mindre än 5 procent, från den fria tilldelningen av utsläppsrätter inom ETS.

För svensk skogsindustri – som sedan 1990-talet investerat tungt i biobränslen, energieffektivisering och fossilfri produktion – innebär detta ett bortfall av intäkter från försäljning av tilldelade utsläppsrätter på omkring 1,5 miljarder kronor per år.

– Det här är företag som har gjort precis det politiken efterfrågat – investerat tidigt i fossilfri teknik. När spelreglerna ändras i efterhand försvinner en intäkt som varit en del av investeringskalkylen, konstaterar Viveka Beckeman.

Skogskoncernen Billerud är ett exempel. Den sålde utsläppsrätter för 471 miljoner kronor förra året – en möjlighet som nu försvunnit. I höstas lanserade de ett sparpaket där 650 personer förlorade jobbet.

"Besparingarna handlar ju om konkurrenskraften för Billerud som företag. Det är nästan en halv miljard i intäkter som vi tappar. Tappet av utsläppsrätter försämrar vår konkurrenskraft, så till viss del är sparprogrammet en reaktion på det", sa Billeruds CFO Andrei Krés till Placera.

Dubbelsmäll: Bortfall av intäkter och full koldioxidskatt

Samtidigt som de fria utsläppsrätterna försvinner måste de anläggningar som lämnar ETS nu betala full koldioxidskatt för de små fossila utsläpp som återstår. Den samlade effekten beräknas till upp till 1,85 miljarder kronor per år.

– Det är inte så att våra företag plötsligt börjar släppa ut mer. Tvärtom. Men när man både tar bort intäkterna från utsläppshandeln och lägger på full koldioxidskatt får man en tydlig dubbelsmäll, fortsätter Viveka Beckeman.

Därför borde regeringen sänka koldioxidskatten för de företag som drabbas.

– De förlorar den fria tilldelningen av utsläppsrätter, vilket kan kompenseras genom godkänd ersättning för indirekta ETS-kostnader som driver upp elpriset – något som redan görs i Norge och Tyskland. När man lämnar ETS, får man betydligt högre kostnader för kvarvarande utsläpp genom svensk koldioxidskatt och där anser vi att en halvering vore rimlig, säger Johan Bruce, ansvarig för el- och energifrågor på Skogsindustrierna.

Transporterna: Banavgifter som skenar

Ytterligare en kostnad som ökat kraftigt är transportkostnaderna, särskilt på järnväg. Sedan 2010 har banavgifterna för tunga godstransporter höjts med över 600 procent.

Bara under 2025 steg avgifterna med 55 procent för de tyngsta tågen, vilket innebar över 100 miljoner kronor i ökade kostnader, konstateras i rapporten.

Under 2026 väntar ytterligare höjningar, och för enskilda sågverk handlar det om kostnadsökningar på upp till 10 miljoner kronor per år – i en tid när järnvägen samtidigt pekas ut som ett prioriterat klimatsmart trafikslag.

– Transportsektorn är helt central för oss, och det är svårt att förstå hur man kan vilja flytta mer gods till järnväg samtidigt som kostnaderna stiger kraftigt. Det slår direkt mot konkurrenskraften, så vi tycker att det är rimligt att Regeringen ser över banavgifterna, säger Viveka Beckeman.

Sjöfarten: Klimatavgifter utan realistiska alternativ

Även sjöfarten belastas allt hårdare när EU:s klimatregler för sjöfart, däribland ETS och FuelEU Maritime, fasas in. För skogsindustrin, där över 80 procent av produktionen går på export, är sjöfarten ofta det enda realistiska alternativet.

– När över 80 procent av våra produkter går på export är sjöfarten helt avgörande. Då får ökade avgifter en direkt effekt på marginalerna, samtidigt som fossilfria bränslen fortfarande är både dyra och svåra att få tag på, säger Viveka Beckeman.

– Vi menar att regeringen borde se över nationella transportrelaterade skatter och myndighetsavgifter som påverkar konkurrenskraften och sänka dem på både sjö- och landfarten, fortsätter hon.

Skogspolitiken: Risk för ännu större samhällskostnader

Utöver de direkta kostnadsökningarna varnar Skogsindustrierna för konsekvenserna av pågående skogspolitiska processer, särskilt kopplade till EU:s naturrestaureringsförordning och LULUCF.

En långtgående och strikt tolkning riskerar att leda till att stora arealer produktiv skogsmark tas ur bruk.

Enligt organisationens beräkningar kan ett sådant scenario hota över 11 000 jobb och minska förädlingsvärdet med cirka 13 miljarder kronor per år, samtidigt som exportintäkter och skattebas urholkas.

Snart ska Naturvårdsverket återkomma med ett förslag om hur naturrestaureringslagen ska implementeras i svenska lagstiftning. Här ska ett antal naturtyper restaureras utifrån ett referensvärde. Sverige har hittills valt att sätta förindustriell tid som referensvärde, medan de flesta andra EU-länder valt 1995.

– Väljer Sverige att gå på referensvärdet förindustriell tid så kommer det att så de här väldigt stora ekonomiska konsekvenser. Om stora arealer produktiv skog tas ur bruk riskerar det att slå hårt mot jobb, investeringar och Sveriges långsiktiga klimatnytta, säger Viveka Beckeman.

Här har Regeringen har gett berörda myndigheter (bland annat Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen) i uppdrag att ta fram en nationell restaureringsplan där förslagen inte ska gå utöver de minimikrav som EU-förordningen ställer.