EURODEBATTEN

Calmfors: Räkna med miljardvinster med euron

Ökad handel och fler direktinvesteringar väntar Sverige om vi går med i euron. Samtidigt varnar experter för att Sverige kan dras med in i en ny bankkris. ”Förmodligen kommer det bli nya statsskuldskriser i eurozonen”, säger nationalekonomen Lars Calmfors till TN.

Nyligen tillkännagav nationalekonomen Lars Calmfors att han svängt i frågan om ett svenskt euromedlemskap. Efter att ha utrett frågan, tillsammans med en rad andra ekonomer och statsvetare, anser han nu att fördelarna överväger nackdelarna med att vara en del av valutan.

Ett av hans främsta argument är att Sverige, i en alltmer hotande geopolitisk situation, kan bidra till mer politisk sammanhållning i Europa.

– Ett svenskt eurointräde skulle vara en signal om att vi önskar ett fördjupat europeiskt samarbete, och det är någonting som behövs i den geopolitiska situation vi står i. Men det går inte att göra en ekonomisk kalkyl av, utan det här argumentet bygger på att man ser ett egenvärde i mer europeiskt samarbete, säger Lars Calmfors.

Något som däremot går att siffersätta och göra en kalkyl av är de potentiella handelsvinsterna av att dela valuta med en stor del av Europas länder. Lars Calmfors uppskattar en handelsökning med andra euromedlemmar på omkring 5–7,5 procent vid ett svenskt euromedlemskap, och en lika stor ökning mot icke-euroländer. Effekterna på utländska direktinvesteringar är sannolikt ännu större, menar han.

Vad allt detta skulle få för effekt på tillväxten i Sverige är svårt att bedöma, men Lars Calmfors gör ett försök.

– Jag gör en uppskattning utifrån forskning som finns om sambandet mellan utrikeshandelsandel och BNP. Och då tror jag att vi pratar om två till tre procent högre BNP per invånare på sikt. Men uppskattningar av det är mycket mer osäkra än uppskattningar av effekten på handel och direktinvesteringar, säger Lars Calmfors.

Vad händer vid en bankkris?

Men det är långt ifrån alla ekonomer som delar Lars Calmfors uppfattning om att det är lämpligt att gå med i euron.

En som vill behålla den svenska kronan är Anders Borg, Sveriges tidigare finansminister. I en intervju med TN för ett knappt år sedan varnade han för att nästa eurokris är nära förestående.

– Det är uppenbart att det finns en stor risk för eurokris. Europa är i permastagnation och de offentliga finanserna är i oordning. Banksystemet är för stort, fyra gånger BNP att jämföra med ett gånger BNP i USA, och bankunionen har en illa konstruerad ordning för att hantera bankkriser, sa han då.

Lars Calmfors medger att riskerna för att dras med i andra länders skuldkriser och bankkriser är en reell risk och ett argument som talar emot ett euromedlemskap.

Men han ser det inte lika negativt som Anders Borg verkar göra.

– Förmodligen kommer det bli nya statsskuldskriser i eurozonen, men det betyder inte nödvändigtvis att vi får ökade kostnader, även om ESM (Europeiska stabilitetsmekanismen) ger ut nya lån. För vi vet inte om lånen i slutändan blir kostnader eller inte, och man lägger hårda besparingskrav på de länder som får stöd för att minska risken för kostnader för andra länder, säger Lars Calmfors.

Han pekar också på att reglerna för bankresolution gäller för hela EU och Sverige måste följa dessa regler även idag. En fördel med ett euromedlemskap är att Sverige vid en inhemsk bankkris kan få stöd från bankunionens gemensamma resolutionsfond, alltså att vi är del av en större försäkringspool..

– Även om den minskat sedan åren efter eurokrisen, är risken för bankkriser större i euroländerna än i Sverige, men vi vet att det kan svänga fort. Det ligger i sakens natur att man inte kan förutsäga bankkriser, för då skulle de aldrig uppstå, säger Lars Calmfors.

Politiskt svårt

Oavsett vad ekonomerna tycker om ett potentiellt svenskt euromedlemskap är frågan om det överhuvudtaget är politiskt möjligt att byta valuta i närtid. Stödet för att gå med ligger omkring 32 procent bland väljarna.

Samtidigt är Liberalerna det enda riksdagsparti som driver frågan. Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet är starkt emot, och resten är avvaktande. Så här svarade till exempel Socialdemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson Mikael Damberg i ett mejl när TN bad om en intervju om eurofrågan.

”Jag välkomnar att forskare och professorer fördjupar diskussionen om euron. Det är viktigt att alla argument läggs på bordet, men med det sagt följer vi utvecklingen noga. Frågan avgjordes i en folkomröstning och vi ser i nuläget ingen anledning att ompröva beslutet. Ett eventuellt ställningstagande till euron kräver en samlad bedömning av flera ekonomiska och politiska faktorer och måste vara väl underbyggt”.

En som däremot gärna diskuterar euron är Liberalernas partiledare Simona Mohamsson.

– Mitt ja till euron är grundat i min syn på EU-samarbetet och min syn på Sveriges roll i EU och i omvärlden. Vi behöver fortsätta vara med där besluten tas, inte minst när det gäller vår ekonomi, men också i det läget vi befinner oss i när vi har krig i vårt närområde. Det är den ingången jag har i frågan om euron, säger hon till TN.

Hon hade gärna sett att Sverige bytte valuta imorgon, men har öppnat för att utreda frågan på nytt i väntan på att andra partier tar ställning.

Trots motståndet att införa euron – Sverigedemokraternas Oscar Sjöstedt kallade det till exempel för ”vansinne” i en intervju med SvD – är Simona Mohamsson optimistisk till att fler kommer ansluta sig till hennes linje.

– Jag tycker att vi ser en förändring där fler partier förstår att det är viktigt för Sverige och för Sveriges roll i EU. Jag tycker att vi ska utreda det redan nu för även om jag vill gå med i euron imorgon så förstår jag att det inte är realistiskt eller rimligt, utan det måste föregå väldigt mycket arbete, säger hon.

Johan Persson har tidigare varit inne på att det inte behövs en ny folkomröstning om euron. Hur ser du på det?

– Det korta svaret är nästa år är det val. Och då kan man se det som en val om euron. Är man för euron så kan man rösta för Liberalerna, säger Simona Mohamsson och fortsätter:

–Äntligen har vi på riktigt en diskussion om euron i Sverige där är vi vågar vända och vrida på argumenten. Och då måste partier också bekänna färg i hur de ser på euron och Sveriges roll i EU. Jag är övertygad om att det behövs mer än någonsin. Sedan kan man diskutera hur man på bästa sätt ser till att vi får euron på plats.

Lars Calmfors tycker däremot att det behövs en ny folkomröstning. Bland annat därför att många av riksdagspartierna är splittrade internt i frågan om euron, och att det därför är svårt att avgöra om väljarnas preferenser speglas.

– Jag tror att det vore mindre bra faktiskt om vi inte hade en ny folkomröstning. Jag tror att ett beslut utan föregående folkomröstning skulle få stora legitimitetsproblem, säger han.