ELKRISEN
Professor: Kärnkraft hade tripplat klimatnyttan – dömer ut biljonnota på sol och vind
Världens satsningar på vind och sol har kostat 11,6 biljoner dollar men bara levererat hälften av den utsläppsminskning politiken utgått ifrån. Enligt professor Jan Emblemsvåg hade kärnkraft – med samma kapital – gett större klimatnytta, lägre kostnader och helt nya möjligheter för vatten- och matproduktion. ”I praktiken flyttar vi utsläppen från Europa till Kina”, säger han till TN.
Kärnkraft hade gett betydligt större klimatnytta än de senaste decenniernas globala satsningar på vind och sol. Det menar Jan Emblemsvåg, professor vid NTNU (Norges Tekniska och Naturvetenskapliga Universitet i Trondheim), som i en ny rapport hävdar att världens energipolitik vilar på felaktiga antaganden och riskerar att låsa in världen i en kostsam och ineffektiv omställning.
Professor Jan Emblemsvåg hävdar i en ny rapport att världens massiva satsningar på sol- och vindkraft gett betydligt mindre utsläppsminskningar än förväntat.
Han menar att produktionen av solpaneler och vindkraftverk är starkt fossilberoende, främst via Kinas kolintensiva elsystem, vilket i praktiken flyttar utsläpp snarare än minskar dem.
Rapporten pekar också på att behovet av fossil balanskraft, särskilt gas och kol i länder som Tyskland, urholkar klimatnyttan av väderberoende el.
Enligt Emblemsvåg hade samma kapitalinsats i kärnkraft kunnat bygga cirka 500 gigawatt kapacitet, gett större utsläppsminskningar och lägre kostnad per reducerad koldioxidmängd.
Han framhåller att dagens kostnadsjämförelser missleder eftersom kärnkraftens spillvärme inte räknas med, trots att den kan användas till bland annat avsaltning och jordbruk.
Professorn kritiserar Europas energipolitik som ideologiskt präglad och oförenlig med termodynamikens principer, medan Asien enligt honom gör mer rationella kärnkraftsval.
Vind och sol ger mindre klimatnytta än väntat
Sedan 2004 har världens länder investerat över 11,6 biljoner dollar i vind- och solkraft, elnätsförstärkningar, elfordon och annat. Trots det har utsläppsminskningen stannat vid 10,2 procent – och bara hälften av denna minskning kan direkt tillskrivas vind och sol, enligt rapporten.
Jan Emblemsvåg anser att en starkt bidragande orsak är att själva produktionen av vindkraftverk och solpaneler är kraftigt fossilintensiv.
– För att tillverka dem krävs enorma mängder energi – och den energin kommer till stor del från det kinesiska elsystemet, eftersom vind- och solkraftverk till största del tillverkas i Kina vars elsystem nästan helt drivs av kol. I praktiken flyttar vi utsläppen från Europa till Kina, säger han.
Fossil balanskraft driver upp utsläppen
Även den växande balansproblematiken förvärrar situationen. I många länder, som Tyskland, måste vind och sol backas upp av fossil kraft.
– Tyskland använder till och med sina kolkraftverk, även om den mesta balanseringen sker med gaskraft, för att balansera vind- och solkraften, och när man hela tiden reglerar upp och ner de här gas- och kolkraftverken ökar utsläppen kraftigt. Det innebär att även länder med stora installerade mängder förnybar energi fortfarande har höga utsläpp, konstaterar Jan Emblemsvåg.
Hans rapport visar i stället att om världen satsat samma kapital på kärnkraft hade man kunnat bygga omkring 500 gigawatt ny kapacitet – baserat på en realistisk byggtakt. Det hade ersatt betydligt mer fossil el och samtidigt gjort det möjligt att utnyttja kärnkraftens spillvärme som klimatverktyg.
Dagens kostnadsjämförelser mellan kärnkraft och vind- och solkraft är också vilseledande, menar han, då de bara räknar elproduktionen och ignorerar två tredjedelar av den energi ett kärnkraftverk faktiskt genererar.
– Om vi använder spillvärmen från kärnkraftverken kan vi mer än dubbla nyttan av samma kärnkraftsinstallation. Men i dagens beräkningar är det bara elproduktionen – ungefär 35 procent av energin – som får bära hela kostnaden.
Han avfärdar även argumentet att kärnkraft är för dyr. Europa bygger enligt honom fel typ av projekt och använder extremfallen som standard.
– Vi kan inte använda Europas absolut dyraste kärnkraftsprojekt som jämförelsemått. Om vi skalar upp byggandet kommer kompetensen tillbaka och kostnaderna kommer gradvis att sjunka.
Hans beräkningar visar att kärnkraft, per reducerad procentenhet koldioxid, är nästan tre gånger billigare än vind och sol.
Kärnkraftens spillvärme öppnar för vatten och jordbruk
En av rapportens mest långtgående slutsatser gäller användningen av kärnkraftens spillvärme för att producera sötvatten genom avsaltning, vilket i sin tur kan användas för bevattning och skapandet av nya kolsänkor. Spillvärmen är i praktiken nästan gratis, konstaterar Jan Emblemsvåg.
– Man värmer upp havsvatten så att det avdunstar och kondenserar det till sötvatten. Det kan sedan användas för bevattning.
I hans modell skulle detta kunna hjälpa till att göra stora regioner odlingsbara. Israel lyfts fram som exempel.
– De har förvandlat enorma ökenområden till jordbruksmark med hjälp av avsaltning och bevattning.
Energipolitiken bryter mot grundläggande fysik
Jan Emblemsvågs grund för kritiken mot dagens energipolitik är att den bryter mot termodynamikens principer. Strategin att “elektrifiera allt” leder till ineffektivitet, menar han.
– El är den högsta formen av energi. Om vi använder den till lågkvalitativa arbetsuppgifter slösar vi enorma mängder resurser. Kärnkraftens kombination av el, högtemperaturvärme och lågtemperaturvärme gör det möjligt att matcha rätt energikvalitet med rätt uppgift och därmed minimera energiförluster.
Jan Emblemsvåg konstaterar att kärnkraften nu växer snabbt i Asien, där beslutsfattare enligt honom utgår från den tekniska och ekonomiska verkligheten.
– De tittar på siffrorna och drar sina slutsatser. I Västeuropa däremot dominerar ett annat sätt att tänka, och vi har närmat oss klimat- och energipolitiken med en större portion ideologi – vilket jag tror är ett misstag.
