DEBATTEN OM SJUKSKRIVNINGARNA

Slopat karensavdrag kostar honom två miljoner – ”Stressen ökar”

Försvinner karensavdraget får företagaren Anders Hedberg miljoner i ökade kostnader. "Späder på attityden att det inte spelar någon roll om du är hemma, du får lön ändå", säger han till TN.

Socialdemokraterna har föreslagit att karensavdraget ska slopas för att göra det ekonomiskt lättare för sjuka att stanna hemma. Förslaget möter kritik från näringslivet, som varnar för att det leder till högre sjukfrånvaro och ökade kostnader.

Det visar inte minst situationen i Norge som inte har någon självrisk för den anställde och där sjukersättningen är 100 procent av lönen i upp till ett år. Där är kostnaden för sjuklön och invaliditetsförmåner är många gånger högre än andra länder inom OECD och uppgår nu till åtta procent av landets bnp.

Anders Hedberg, vd på byggkonsultbolaget Kåver & Mellin, ser flera risker med att ta bort karensavdraget och menar att det i förlängningen kan påverka både nyanställningar och arbetsplatskulturen.

”Att ta bort karensavdraget sänder ut fel signaler och späder på attityden att det inte spelar någon roll om du är hemma, du får lön ändå.”

Han ser framför allt två stora problem med att slopa karensavdraget. Ett är att kostnaderna skjuts över på arbetsgivarna. Ett annat är att tidigare erfarenheter tydligt har visat att sjukskrivningarna ökar när det tas bort.

– Det är lättare att vara hemma när det inte kostar något, och då ökar sjukdagarna, säger Anders Hedberg till TN.

I förlängningen kommer dessutom arbetsgivare att avvakta så länge som möjligt med att nyanställa, för de vågar inte, påpekar han.

– Anställer du någon som är sjuk ofta kostar det väldigt mycket pengar, men det tar ju ett tag innan man får reda på det. Särskilt jobbigt kan det bli för ensamföretagare som anställer sin första medarbetare.

I dagsläget betalar arbetsgivaren sjuklön dag två till och med dag 14 för en anställd som är sjukskriven. Försvinner karensavdraget ska arbetsgivaren betala ut sjuklön även för den första dagen.

Bortfall av intäkter värst

För Kåver & Mellin som tar betalt per timme är samtidigt inte sjuklönen det som kostar mest, konstaterar Anders Hedberg. Största problemet är bortfallet av intäkter.

– Vi står ju fortfarande med kostnaderna för lokal, dator och tjänstebil bland annat. Varje timme som en medarbetare är borta från jobbet missar vi intäkter på runt 1 000 kronor, men kostnaden är ju densamma, säger han.

Dessutom kan det hända att andra medarbetare måste gå in och jobba extra för att täcka upp, vilket innebär att det tillkommer övertidsersättning. Eller så måste en ersättare tas in utifrån, vilket också genererar extra kostnader.

”Någon måste betala sjuklönen, och när sjuktalen går upp drabbas hela samhället eftersom det blir färre som bidrar.”

Enligt Anders Hedbergs överslagsberäkning skulle ansvaret för att betala sjuklön även den första dagen kosta företaget två miljoner kronor om de anställda i snitt var sjuka vid fem tillfällen per år.

– Det blir väldigt mycket pengar och det är vi företag som får ta smällen. Enorma kostnader förs över till oss och lönsamheten kommer att försämras. Förmodligen leder det till att fler ser över antalet anställda och bli mer restriktiva med nyanställningar.

Samtidigt verkar Kåver & Mellin inte i någon av de mest drabbade branscherna.

– Inom vård och omsorg till exempel är sjukfrånvaron mycket högre, och där är det till stor del det offentliga som får stå för notan, säger Anders Hedberg.

Efter pandemin har korttidssjukfrånvaron särskilt bland personer under 30 år rusat i höjden. Även om problemet inte är så stort för Kåver & Mellin så är det en trend som Anders Hedberg märker av bland yngre medarbetare.

– Tyvärr är mentaliteten en annan hos dem som kommer ut på arbetsmarknaden nu. Den som har ont i en fot sjukanmäler sig och stannar hemma, även om de mestadels sitter framför en dator på jobbet. Skulle det inte kosta något är det ännu lättare att vara hemma.

Unga förstår inte konsekvenserna

Många unga är heller inte medvetna om konsekvenserna det får på arbetsplatsen när de inte är på jobbet, menar Anders Hedberg.

– Inställningen är att det är någon annan som löser det, att det är någon annans problem. Att ta bort karensavdraget sänder ut fel signaler och späder på attityden att det inte spelar någon roll om du är hemma, du får lön ändå, säger han.

Han anser att det bästa vore om fack och arbetsgivare branschvis kom överens om vad som gäller.

– Inget hindrar arbetsgivare att ge något slags ersättning till anställda i verksamheter där risken för smitta är stor, eller där de måste stanna hemma även vid lättare förkylningssymptom. Till exempel inom vård och omsorg.

Möjligheten att jobba hemifrån för den som är småkrasslig är mycket större i vissa yrken än i andra, konstaterar han. Men Anders Hedberg anser inte att det är rimligt att alla arbetstagare i Sverige ska få första dagen betald när de är hemma sjuka.

– Det är fel att ge alla möjligheten att vara hemma utan löneavdrag när det egentligen bara är vissa grupper som är extra utsatta, säger han.

– I så fall är det bättre att höja lönerna så att de anställda inom dessa yrken har råd att vara hemma när de är krassliga, alternativt att förbättra villkoren vid en sjukskrivning, än att driva att alla branscher ska ha samma villkor.

Vad stör dig mest med förslaget att ta bort karensavdraget?

– Att politikerna säger att det inte kostar någonting. De borde veta att varje arbetad timme i Sverige är värt mycket för hela samhället. Någon måste betala sjuklönen, och när sjuktalen går upp drabbas hela samhället eftersom det blir färre som bidrar.

– Dessutom tittar politikerna bara på vad sjuklönen kostar, inte på hur det drabbar företagen och deras anställda. Det är klart att stressen ökar för kollegorna på jobbet när någon är hemma, säger Anders Hedberg.