DEN SVENSKA KONJUNKTUREN

”Sverige står inför ett stort konjunkturpolitiskt experiment”

Sverige har valt att använda sina starka offentliga finanser till att sätta in en kraftig konjunkturpolitisk stimulans och att utgången är mycket osäker, skriver krönikören Johan Schück.

Sverige står inför ett stort konjunkturpolitiskt experiment. Ingen vet vad som händer när momsen på livsmedel tillfälligt ska halveras. Kommer inköpen att öka när maten blir billigare? Går pengarna i stället till annan konsumtion eller stiger i stället sparandet?

Den 1 april 2026 ska momsen på livsmedel att sänkas från tolv procent till sex procent. Men den lägre momsnivån ska gälla endast fram till årsskiftet 2027/2028 och sedan återgår den till det gamla.

”Regeringen hoppas att konjunkturen ska lösa problemet.”

Avsikten från regeringen är att de svenska hushållen ska höja sina inköp av livsmedel som sedan pandemin har varit lägre än förut. Det har inte räckt att lägre inflation har fått reallönerna att börja stiga. Ändå verkar många hellre spara pengarna än att konsumera dem.

Matpriserna har förvisso stigit kraftigt under det senaste året, vilket gör att åtskilliga hushåll känner sig ekonomiskt trängda. Men många skulle ändå ha möjlighet att spara in på annat för att upprätthålla konsumtionen av livsmedel.

Men man ska inte blunda för att det också finns också hushåll som lever knapert och har svårt att få debet och kredit att gå ihop. Men de är inte särskilt hjälpta av en lägre matmoms som snart ska försvinna igen. De som är fattiga skulle behöva en varaktig förstärkning, till exempel ett utökat bostadsbidrag eller höjt flerbarnsbidrag.

Men regeringen hoppas att konjunkturen ska lösa problemet, så att alla snart har fått råd att öka sina utgifter för livsmedel. Den lägre matmomsen skulle då vara en hjälp för dem att under en övergångstid handla mer mat än hittills.

”All denna osäkerhet gör det högst osäkert var pengarna från den lägre matmomsen slutligen hamnar.”

Det är dock oklart om svenska hushållen uppskattar en sådan ekonomisk styrning från högre ort. Många kan ändå se behovet av att spara, beroende på det oroliga världsläget och risken för att skatterna efterhand behöver höjas, bland annat för att täcka de snabbt stigande försvarsutgifterna som för närvarande finansieras genom växande statlig upplåning.

All denna osäkerhet gör det högst osäkert var pengarna från den lägre matmomsen slutligen hamnar. Det är också oklart i vilken utsträckning som momssänkningen kommer att bidra till en ökad tillväxt och sysselsättning. Inte förrän möjligen efteråt går det att se om effekterna har blivit vad regeringen hoppas på.

Konjunkturinstitutet tillhör de tveksamma som anser att osäkerheten kring hushållens konsumtion är fortsatt stor. I dess senaste prognos, som lades fram kort efter regeringens budget, laborerar man med två alternativa scenarior: ett där regeringen lyckas i sina avsikter när det gäller konsumtionen och ett annat där hushållens konsumtion fortsätter att utvecklas svagt.

Som det speciella med Sverige, jämfört med andra europeiska länder, anges att de svenska konsumenterna visade ökad optimism snart efter pandemin, men att detta sedan har fallit tillbaka. Men i övrigt pekar Konjunkturinstitutet på stora likheter med andra länder. Gemensamt är att det har tagit tid för konsumtionen att hämta sig, även efter att inflationen fallit tillbaka och hushållens realinkomster börjat stiga.

”Vetskapen om detta kan redan nu påverka hushållen och hämma konjunkturuppgången.”

Slutsatsen, som knappast går att komma ifrån, blir att Sverige har valt att använda sina starka offentliga finanser till att sätta in en kraftig konjunkturpolitisk stimulans och att utgången är mycket osäker.

Under åren efter 2026 får Sverige i stället ett mycket mer begränsat reformutrymme, samtidigt som tiden blir allt kortare tills de ökade utgifterna för Ukrainastödet och den militära upprustningen ska betalas. Vetskapen om detta kan redan nu påverka hushållen och hämma konjunkturuppgången.