Hårdare bidragskrav ska få fler i arbete – men regeringens kalkyl ifrågasätts

Regeringen och Sverigedemokraterna vill skärpa kraven för att få bidrag och införa ett bidragstak för stora barnfamiljer – åtgärder som ska få fler att börja jobba. Men förslaget möter kritik från olika håll, inte minst för att det riskerar att göra utsatta barnfamiljer ännu fattigare.

I höstbudgeten föreslår regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna en reform för att strama upp bidragsreglerna. Syftet är att stärka incitamenten för den som är bidragsberoende att börja jobba, och att kommuner ska anstränga sig mer för att sysselsätta arbetslösa kommuninvånare.

En del handlar om att höja kraven för att få tillgång till socialförsäkringen för dem som flyttar till Sverige från andra länder. Tanken är att det ska leda till att de snabbt kommer i arbete, och samtidigt att tilldragningsfaktorerna till Sverige ska minska.

– Om du vill komma till Sverige, arbeta och göra rätt för dig, så är du varmt välkommen. Men om du vill komma hit för att bli försörjd blir det betydligt svårare. Vi gör det tydligt att det förväntas att den som är nyanländ gör sig anställningsbar, arbetar och försörjer sig själv och sin familj, säger socialförsäkringsminister Anna Tenje till TN.

”Den som är nyanländ ska inte kunna ha tillgång till hela välfärdssmörgåsbordet från dag ett.”

Kvalificeringen gäller de bosättningsbaserade förmånerna, exempelvis barnbidrag, flerbarnstillägg och bostadsbidrag.

Ett sätt att kvalificera är att ha varit bosatt i Sverige i fem år under 15-årsperiod. Ett annat är att arbeta sig till en kvalificering. Antingen genom att ha en lön på drygt 38 000 kronor sex månader i rad, eller genom att arbeta minst tolv månader under en 24-månadersperiod med en lön på minst 20 150 kronor.

– Den som är nyanländ ska inte kunna ha tillgång till hela välfärdssmörgåsbordet från dag ett. Innan du kvalificerar dig är det rimligt att arbeta, lära dig svenska och göra dig anställningsbar, säger Anna Tenje.

Krav på aktivering

Innan nyanlända kvalificerar sig till socialförsäkringsförmånerna är de berättigade till ekonomiskt bistånd, det vill säga försörjningsstöd, om de inte arbetar.

Men i regeringens reformförslag ingår krav på aktivering för den som har levt på försörjningsstöd i mer än tre månader. Med en arbetsförmåga på 100 procent handlar det om aktivering på heltid, med en arbetsförmåga på 50 procent ska det vara på halvtid, och så vidare.

– Samtidigt som mammor och pappor i utanförskap aktiveras, så bereds deras barn plats i förskola vilket gör att de i sin tur får grundläggande kunskaper och har betydligt bättre förutsättningar att själva lyckas när de sedan börjar skolan.

Kommunen är den som ska tillgodose sysselsättningen, till exempel praktik, lärlingsplatser, arbetsträning, undervisning i svenska eller yrkesutbildning.

– Det handlar om att närma sig arbetsmarknaden på bästa sätt. Kraven ökar på den enskilde men också på kommunerna som måste ge det stöd som behövs för att individen ska komma i arbete.

Bidragstak möter kritik

Socialdemokraternas talesperson Anders Ygeman säger till TT att han är positiv till att regeringen vill införa ett aktivitetskrav, men att han tvivlar på att vägen fram för Sverige är ”att göra barnfamiljer fattigare”.

Han syftar på det bidragstak som regeringen och Sverigedemokraterna också föreslår, där förändringen blir störst för stora barnfamiljer.

Med regeringens förslag minskar bidraget med 75 procent för varje barn från och med det fjärde barnet. För ensamstående blir avdraget 40 procent från och med det fjärde barnet.

– Bidragsnivåerna växer kraftigt med antalet barn, men kostnaderna växer inte i samma takt. Om två föräldrar med fem barn kan arbeta men inte gör det, blir nivån på skattefria bidrag varje månad i vårt typfall 46 500 kronor. Och det är klart att då lönar det sig aldrig att gå från bidrag till arbete, säger Anna Tenje.

I dessa fall minskas försörjningsstödet med drygt 8 000 kronor.

”Straffar barnen”

Miljöpartiet och Vänsterpartiet hävdar att förslaget leder till ökade klyftor och går ut över utsatta familjer, och Rädda Barnen anser att förslaget strider mot barnkonventionen.

Enligt Erik Ulnes, rådgivare vid organisationen, gör det att ”barn straffas för hur många syskon de har, vilka val deras föräldrar gör eller vilka förutsättningar deras föräldrar har”.

– Förslaget utgår från arbetsmarknadspolitiska åtgärder, fler ska arbeta. Det är viktigt att understryka att sådana åtgärder aldrig får ske på bekostnad av barns rättigheter eller barns hälsa och utveckling, säger Erik Ulnes till TT.

”Kreativa kalkyler”

Regeringens får också kritik för att typfallet inte är särskilt typiskt. En av dem som ifrågasätter regeringens kalkyler är Dagens Nyheters ledarskribent Amanda Sokolnicki.

Hon hänvisar till SCB-statistik som visar att det förra året fanns 940 fembarnsfamiljer i Sverige där en eller flera föräldrar lever på bidrag, och att fem procent av dem får 46 500 kronor.

För de övriga 95 procent av familjerna är snittet mindre än 30 000 kronor och kan i praktiken – med andra inkomster inräknade – bli något högre, menar Amanda Sokolnicki.

Tankesmedjan Timbro är inne på samma spår, och anser att förslaget om ett bidragstak i grunden är bra, men att det berör för få personer för att göra skillnad för det stora utanförskapet.

”Det har inte förväntats att den som kommer hit ska försörja sig,”

Samtidigt är det viktigt att försörjningsstödet finns för individer behöver ekonomiskt bistånd. som råkar ut för något drastiskt i livet, som att de skiljer sig eller förlorar jobbet, betonar Anna Tenje. Men det är bara tänkt att ha under en kortare tid innan personen börjar jobba och kan försörja sig själv igen, påpekar hon.

– Det vi har sett den senaste tiden är en oansvarig migrationspolitik i kombination med en kravlös integrationspolitik. Det har inte förväntats att den som kommer hit ska försörja sig, säger hon.

Arbetslösheten för utrikesfödda är så tre gånger så hög som för inrikes födda, och många hamnar i ett långvarigt bidragsberoende med försörjningsstöd som den huvudsakliga inkomsten, konstaterar hon.

– Det har blivit ett enkelt sätt att försörja sig – år ut och år in. Och det som är så förödande i detta, förutom för individen och familjen, så är det risken för psykisk och fysisk ohälsa, och det utanförskap som det innebär.

Utanförskap sprider sig

Förutom dessa förslag vill regeringen också införa en jobbpremie under 2026 för de som levt på bidrag och börjar jobba. Premien motsvarar 15 procent av en lön på högst 25 000 kronor i månaden och kan betalas ut i 18 månader.

Om inte fler går från bidrag till arbete riskerar utanförskapet att föras vidare till kommande generationer, enligt Anna Tenje.

– Barnen riskerar att själva hamna i utanförskap så småningom. Det är därför det är så viktigt att bryta det här så att barn får se sina föräldrar gå till jobbet.

Ett tidigare förslag från regeringen för att få fler att gå från bidrag till arbete är också att arbetsprövning med bibehållen sjukpenning återinförs. På så sätt kan fler pröva på att gå tillbaka till sitt arbete helt eller delvis utan att riskera sjukpenningen, och utan att arbetsgivaren behöver stå för kostnaden.

På så sätt måste Försäkringskassan och andra myndigheter, samt kommuner, jobba aktivt för att tillvara arbetsförmågan hos människor som har fler vägar tillbaka i arbete, betonar hon.

– Vi vill verkligen tillvarata arbetsförmågan. Det som är viktigt i den här reformen är att man ska få den hjälp och det stöd som man verkligen har rätt till, säger Anna Tenje.