DEBATTEN OM KORTARE ARBETSTID
Debatt: Usel tajming för generell arbetstidsförkortning
En förkortning av veckoarbetstiden till 35 timmar skulle innebära minskade skatteintäkter på 165 miljarder kronor, skriver företrädare för Teknikföretagen på Aftonbladets debattsida.
Teknikföretagens beräkning är gjord utifrån Konjunkturinstitutets siffror och visar ett årligt bortfall av BNP om 6,25 procent.
”Det skulle vara sällsynt dålig tajming att genomföra en generell arbetstidsförkortning under en orolig tid med politiska spänningar och krig inpå knuten med försämrad ekonomisk utveckling. Konsekvenserna skulle bli dåliga för var och en som lever i Sverige”, skriver Pia Sandvik, vd, Teknikföretagen, och Marcus Dahlsten, förhandlingschef, Teknikföretagen, på Aftonbladet Debatt.
Dålig tajming genomföra en arbetstidsförkortning
Teknikföretagen: Minskade skatteintäkter på 165 miljarder
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2025-09-23 15.30
Dela Spara
DEBATT. Flera oppositionspartier samt LO vill införa generell arbetstidsförkortning med bibehållen lön. Teknikföretagens uppfattning är och kommer att vara att lön och arbetstider förhandlas mellan parter på förbundsnivå, där varken politiken eller en facklig huvudorganisation som LO deltar.
Även om det verkar lockande att jobba mindre till samma lön, behöver vi känna till dess konsekvenser. Vi har därför tittat närmare på Konjunkturinstitutets undersökning, som visar att en förkortning av veckoarbetstiden till 35 timmar skulle innebära ett årligt bortfall av BNP om 6,25 procent. För år 2024 motsvarar det hela 400 miljarder kronor, vilket innebär minskade skatteintäkter på 165 miljarder kronor.
Att hantera skattebortfall på 165 miljarder är minst sagt utmanande
Det är en hisnande summa men också svår att greppa. Låt oss därför göra några
jämförelser.
165 miljarder kronor är mer än hela den svenska försvarsbudgeten för år
2025, som uppgår till ca 140 miljarder kronor enligt Natos sätt att räkna.
165 miljarder kronor är nästan lika mycket som två års utgifter för polis och
rättsväsende, som kostar 87 miljarder per år.
165 miljarder kronor är kostnaden för att anställa 272 000 sjuksköterskor eller
250 000 grundskolelärare under ett helt år – drygt tre gånger fler sjuksköterskor och dubbelt så många grundskolelärare som nu arbetar i Sverige.
165 miljarder kronor motsvarar också det samlade barnbidraget i fem år, eller utgiften för garantipensionen under lika lång tid.
Vad värre är – kostnaden för generellt kortare arbetstid uppstår inte bara en gång utan återkommer – varje år.
Att hantera skattebortfall på 165 miljarder är minst sagt utmanande. Det finns aktörer som vill finansiera arbetstidsförkortningen med höjda skatter för höginkomsttagare. Det skulle kräva en ökning av den statliga inkomstskatten med 250 procent, vilket för en intensivvårdssjuksköterska eller rektor innebär skattehöjningar på ett par tusen kronor per månad.
Om man istället tänker att arbetstidsförkortning skulle minska sjukskrivningarna behöver man känna till att utgifterna för sjukskrivningar är betydligt lägre än 165 miljarder kronor. Det räcker alltså inte ens att helt eliminera sjukfrånvaron för att täcka kostnaden för arbetstidsförkortning.
Skulle vara sällsynt dålig tajming
Generell arbetstidsförkortning får också konsekvenser för jobben. Teknikföretagen har frågat medlemsföretagen om vad en lagstiftad arbetstidsförkortning till 35 timmar skulle innebära för deras verksamheter. Svaren är förödande. Hälften av de större företagen skulle överväga att lämna Sverige om förslaget blev verklighet och 13 procent av de mindre företagen skulle riskera att behöva lägga ned verksamheten. Det betyder att många skulle förlora sina jobb.
Till detta kommer att en framtvingad arbetstidsförkortning skulle medföra inga eller mycket låga löneökningar under många år framöver.
Redan i dag finns arbetstidsförkortning på många arbetsplatser. De har förhandlats fram i förbundsvisa förhandlingar med hänsyn till både anställdas intresse av kortare arbetstid och arbetsgivares behov av att bedriva verksamheten effektivt. Inom industrin har vi sänkt arbetstiden genom införande av tidbanker och deltidspension – parterna har alltså hittat fungerande lösningar.
Det skulle vara sällsynt dålig tajming att genomföra en generell arbetstidsförkortning under en orolig tid med politiska spänningar och krig inpå knuten med försämrad ekonomisk utveckling. Konsekvenserna skulle bli dåliga för var och en som lever i Sverige.
