DEN SVENSKA UTBILDNINGEN

”Sveriges skolkris och vad vi bör göra åt den”

Det parti som på ett trovärdigt sätt i valet lovar att ta itu med elevers och lärares arbetsmiljö torde få många föräldrars och lärares röster, skriver krönikören Inger Enkvist.

Regering efter regering har talat om att det ska finnas arbetsro i skolan, men ingen vågar ta beslut som innebär en förändring. Det senaste lagförslaget är att en skola ska kunna stänga av en våldsbenägen elev inte i en utan i två veckor. Vissa politiker undviker att tala om våldsbenägna elever och driver andra skolfrågor. Socialdemokraternas talesperson Lawen Redar talar om att blanda elever och den nyutnämnda utbildnings- och integrationsministern Simona Mohamsson är starkt inriktad på vinster i friskolor. Till dessa två och till alla som har ”köpt” de här argumenten kommer här en aktuell inblick i dagens skola.

”Läraren polisanmäldes, men polisen avskrev ärendet som nödvärn.”

I en nyutkommen bok berättar högstadieläraren Paul Carlbark i Höör i Skåne om vad som hände när han var rastvakt. En hotfull elev mobbade en yngre elev med autism och när läraren försökte skydda den yngre eleven vändes aggressionen mot läraren. Läraren kände sig hotad och värjde sig genom att ta tag i halslinningen på elevens tröja och trycka upp honom mot ett elevskåp. Incidenten iakttogs och filmades av andra elever. Det hela avslutades med att eleven spottade på läraren så att spottloskan hamnade i dennes hår. Läraren polisanmäldes, men polisen avskrev ärendet som nödvärn. Skolan drev dock ärendet vidare, och en journalist skrev en artikel i en lokaltidning, baserat på uttalanden från elevens mamma.

Carlbark fick uppleva en bisarr rad händelser som han har dokumenterat i ”Avstängd, anmäld, avskedad – men friad i alla instanser” (Karneval 2025).

”Innan domen föll hade läraren ändå avskedats.”

Det visade sig att eleven i fråga varit våldsam redan vid sin tidigare högstadieskola och att en rad orosanmälningar och incidentrapporter hade skrivits om honom. Han hade varit inblandat i stöld, skadegörelse, misshandel och grovt olaga hot. I det här aktuella fallet dömdes eleven till slut för hot mot tjänsteman, men innan domen föll hade läraren ändå avskedats.

Här har vi den första förklaringen till skolans problem. Elever som hotar andra elever eller lärare flyttas inte omedelbart bort från verksamheten så att andra elever och lärare har en trygg arbetsmiljö. Detta måste ändras. Som en av elevens tidigare lärare säger räcker det med en enda elev för att förstöra arbetsron för en hel klass eller till och med för en hel skola. Carlbark nämner att han har material till ytterligare en bok med alla de exempel han fått från de lärare som hört av sig till honom och berättat liknade historier.

”Kommunaliseringen framstår som en av bovarna i den här utvecklingen.”

Han har också material till en bok om hur elever har fått sin skoltid förstörd av att skolan tillåter att våldsbenägna elever får vara kvar i skolmiljön. Det är dessutom givet att skolans huvuduppdrag, inlärningen, blir sämre om lärarnas och elevernas energi och uppmärksamhet går till att parera vad en sådan elev gör.

De förhållanden Carlbark beskriver finns också dokumenterade av Vesna Prekopic i ”Brottsplats: Skolan” (2023) där det skildras hur hon som rektor hotades av våldsbenägna högstadieelever. Juristen och journalisten Paulina Neuding har återgivit samma verklighet i ”Igår kväll i Sverige” (2025).

Carlbark förmedlar ytterligare en insikt om den svenska skolans problem, och det är att skolan fått en omfattande administrativ och juridisk påbyggnad som är dyr och som inte förbättrar dess funktion. Carlbark råkar ut för en mardrömsliknande räcka händelser med tjänstemän som inte bara är många utan också i flera fall tar dåliga beslut. Kommunaliseringen framstår som en av bovarna i den här utvecklingen.

”Vi ser i Carlbarks bok hur negativt det är med byråkratisering och juridifiering av skolan.”

Carlbark blir till slut frikänd från alla anklagelser men då har chefer och tjänstemän från bland annat kommunledningen, kommunens HR-avdelning, Skolinspektionen och så småningom Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen varit inblandade. Detta är den andra insikt som Carlbark förmedlar nämligen att lärare som gör det som de har skyldighet att göra när som helst kan råka ut för orimliga anklagelser till och med från skoladministrationen. Indirekt säger han att Sverige bör rensa kraftigt i all byråkrati och anställa färre men mer kompetenta personer.

Vi går nu in i ett valår. Väljare och journalister bör kräva politiker på svar. Vad tänker olika partiers företrädare göra för att skydda elever och lärare mot våldsbenägna elever? Skulle andra vuxna acceptera att på sin arbetsplats bli hotade och spottade på? Det är ett mirakel att Sverige över huvud taget har sökande till lärarutbildning.

Vi ser i Carlbarks bok hur negativt det är med byråkratisering och juridifiering av skolan. Vad tänker politikerna göra åt en övertung och lågkompetent skoladministration? Det parti som på ett trovärdigt sätt lovar ta itu med elevers och lärares arbetsmiljö torde få många föräldrars och lärares röster.