FRIHANDELNS FRAMTID

Experterna: Nu skakas världsordningen i grunden – "Aldrig sett något liknande"

Efter ett halvår präglat av tullkaos och ökad protektionism tyder allt på att den internationella handeln står inför en drastisk förändring. Det menar en rad experter som TN har talat med. "Det är inget snack om att vi är på väg bort från en regelbaserad världsordning", säger nationalekonomen Bengt Söderlund.

Presidenten var tydlig i sitt State of the Union-tal: USA ska stå upp för starka demokratier och öppna marknader. Några månader senare betonade hans motståndare vikten av att inkludera frihandel i den globala strategin. Året var 2012 och personerna i fråga hette Barack Obama och Mitt Romney, kandidater i presidentvalet samma år. Efter decennier av frihandelsvänlig politik var det få som höjde på ögonbrynen kring kandidaternas hyllning av fria marknader.

När vi nu skriver 2025 är läget ett annat. Donald Trump talade i valrörelsen om tullar som ”världens vackraste ord” och gjorde omedelbart verklighet av sitt tullöfte när han åter äntrade Vita huset.

– Under de tjugo år jag har arbetat med internationell handel och handelspolitik har jag aldrig sett något liknande. Den ryckighet och osäkerhet som handeln kastats in i sedan Donald Trump klev in i Vita huset är unik. Vi ser att den världsordning som byggts upp sedan efterkrigstiden skakas i grunden, säger Anna Stellinger, chef för internationella och EU-frågor på Svenskt Näringsliv.

Hon fortsätter:

– Principerna om att handel är av godo, att ekonomiskt samarbete gynnar oss alla, att tullar successivt ska trappas ner och att våra gemensamma globala institutioner fyller en viktig stabiliserande roll ifrågasätts nu. För företagen, den internationella handeln, tillväxten och jobben är det helt klart dåliga nyheter.

Osäkerhet slår mot tillväxten

Bengt Söderlund, forskare vid nationalekonomiska institutionen på Lunds universitet med internationell handel som ett av sina specialområden, är inne på samma spår.

– Det är inget snack om att vi är på väg bort från en regelbaserad världsordning. WTO (Världshandelsorganisationen, reds.anm) går på knäna och industripolitiken har gjort ett stort återtåg på handelspolitikens bekostnad.

Redan nu märks en negativ utveckling för tillväxten globalt, understryker han.

– Osäkerheten är egentligen värre än de faktiska tullkostnaderna. Företag vet inte hur eller var de ska investera och då är min bild att många hellre avstår. Det blir väldigt förlamande. Dessutom leder det till ringar på vattnet när ett företag avstår från att investera, för då väljer kanske deras leverantörer också att avstå, säger han.

”Ett avsteg från den regelbaserade handeln som vi känner den sedan tidigare.”

Alla länder har mer eller mindre påverkats av den amerikanska administrationens nya tullpolitik. För EU:s del har turerna varit flera. I juli presenterade slutligen Donald Trump och Ursula von der Leyen, ordförande för EU-kommissionen, en överenskommelse. Tulldealen innebär bland annat 15 procents tull på de flesta EU-varor till USA. Lägre än de 30 procent som många bedömare fruktade, men högre än de 10 procent som bland annat Sveriges finansminister Elisabeth Svantesson hade sett som ett realistiskt utfall av förhandlingarna.

Bengt Söderlund ser den skriftliga överenskommelsen mer som ett ”framework agreement” än ett juridiskt bindande avtal. En bild som delas as Felinda Wennerberg, utredare på Kommerskollegiums enhet för EU:s handelspolitik

– Det är en helt ny typ av överenskommelse som vi inte har sett tidigare. Det är något som inte följer de åtaganden som finns i WTO och man gör ett avsteg från den regelbaserade handeln som vi känner den sedan tidigare, säger hon.

Frågan är vilket mandat den amerikanske presidenten har att på egen hand bestämma landets tullpolitik. Nyligen slog en federal appellationsdomstol fast att flera av Donald Trumps tullar är olagliga.

”Om detta beslut tillåts vara kvar skulle det bokstavligen förstöra USA”, svarade Donald Trump på Truth Social.

Geopolitisk rådgivning till svenska företag

Utfallet innebär att presidentens makt nu prövas juridiskt, antagligen hela vägen till Högsta domstolen.

– Trump använder sig av nödlagstiftning, en väldigt gammal lagstiftning, på ett ganska kreativt sätt. Två instanser har bedömt att det inte är förenligt med den amerikanska konstitutionen. Den anger att det är kongressen som i grunden har makten att reglera den amerikanska handels- och tullpolitiken. Hur detta slutar påverkar hur mycket administrationen kan använda dessa verktyg, säger Felinda Wennerberg.

Osäkerheten är således, trots överenskommelsen ”Joint Statement” som EU och USA presenterade den 21 augusti, alltjämt utbredd. Business Sweden har nyligen inrättat en geopolitisk rådgivningsfunktion, som ska hjälpa svenska företag att navigera i en ”alltmer geopolitiskt komplex värld”

Lena Sellgren, chefsekonom på Business Sweden, berättar att även om svenska företag i regel är duktiga på att anpassa sig till de förutsättningar som råder, har oklarheterna kring tullar och handelsregler lett till att fler behöver hjälp och stöd. De frågor som kommer in handlar om allt från vilka tullar som gäller till hur man går till väga för att ange rätt information i sin tulldeklaration.

– Det är oerhört krångligt och det gör att det blir väldigt kostsamt. Det var kanske inte tanken från början att tullarna skulle resultera i tekniska handelshinder men så har det faktiskt blivit, säger hon.

”Det här halvåret med Trump har varit extremt.”

Att frihandelsvindarna har mojnat rejält står klart. Men är detta ett tillfälligt uppehåll eller det nya normala? I USA talar allt färre framträdande politiker sig varma för frihandelns sak och när Joe Biden var president behöll han flera av de tullar som hade införts under Donald Trumps första mandatperiod. I ett brev i våras skrev tre framträdande senatorer från Demokraterna ett öppet brev med viss kritik mot Trumps tullpolicy, men också ett erkännande av administrationens positionsförflyttning:

”Frihandel och globalisering har lämnat oss med utflyttad tillverkningsindustri, drabbade samhällen, arbetare utan jobb eller i arbeten med lägre löner, samt leveranskedjor som i alltför många områden är alltför beroende av våra motståndare”.

– De tullar som är införda kommer inte att tas bort. Min gissning är att en del av osäkerheten försvinner om USA får en ny president eftersom den till viss del beror på Trumps personlighet med plötsliga utspel och liknande, men att politiken i sig blir kvar, säger Bengt Söderlund.

Hur pendeln svänger framöver beror mycket på hur det går i USA, enligt Felinda Wennerberg på Kommerskollegium.

– Det här halvåret med Trump har varit extremt. Jag tror att de vägval som framtida presidenter gör beror helt på vilket inrikespolitiskt tryck och vilka inrikespolitiska konsekvenser som den nuvarande politiken får för amerikanerna, säger hon.

En långsiktig trend

Lena Sellgren på Business Sweden menar att den ökande protektionismen är en långsiktig trend och att världsekonomin som en följd av det inte lär växa lika snabbt framöver.

– Tittar vi tillbaka till tiden runt finanskrisen så började det redan då komma ifrågasättanden om att globaliseringen inte hade lett till en rättvis fördelning. Och sedan dess har det gradvis blivit vanligare med protektionism och industripolitik.

Att det finns en stor osäkerhet kring hur den internationella handeln ska fungera framåt beror bland annat på att den globala spelplanen har ritats om, menar hon.

– De stora multinationella organisationerna, som exempelvis Världshandelsorganisationen, WTO, skapades under en tid då länder som i dag är ekonomiska stormakter inte hade så mycket att säga till om. Så WTO:s regelverk är satt under press och behöver reformeras men det har man inte klarat av att göra.

”Det är svårt att ha regelbaserade avtal när länder har så olika synsätt.”

Så i stället för att förlita sig på WTO och internationella handelsregler framåt tror Lena Sellgren att företag till viss del kommer att få vänja sig vid olika handelsavtal mellan olika länder och inom olika sektorer.

– Det är svårt att ha regelbaserade avtal när länder har så olika synsätt. Då får man i stället försöka hitta så bra vägar som möjligt. Och det är klart att om det blir ett lapptäcke av olika avtal så blir det ganska komplext, med betydligt mer att hålla koll på.

”Att WTO skulle vara överspelat är inte sant.”

Att geopolitik spelar en allt större roll i handelsrelationer är med andra ord tydligt, om det så gäller Kinas framfart eller Rysslands krig mot Ukraina. Den protektionistiska nerven vaknar ofta till liv när omvärlden är besvärlig och det gör den även nu, menar Anna Stellinger på Svenskt Näringsliv. Men det gäller att hålla huvudet kallt, tillägger hon.

– Globaliseringen är som ett tidvatten som flyter fram och tillbaka. En annan sida av globaliseringsmyntet är regionalisering och vi har sedan flera år sett hur handeln blir alltmer regional. Även stora, globala företag har regional produktion i eller nära de marknader de prioriterar. Det betyder inte att globaliseringen är över, säger hon, och avslutar:

– Frihandelsavtalens tid är inte heller över. EU har flera förhandlingar med viktiga länder som Indonesien, Indien och Mercosur. Och att WTO skulle vara överspelat är inte sant, merparten av de svenska företagens handel med länder utanför EU sker med WTO-regler. Det må se mörkt ut just nu, men att deklarera både globaliseringens, frihandelns och de internationella handelssystemets definitiva död är fel och förhastat.