KLIMATOMSTÄLLNINGEN

Efter domen – nu kan aktivister lamslå samhället: ”Måste vi vänta på att folk dör?”

När Högsta domstolen nyligen friade miljöaktivister som blockerade vägar från sabotage gav det en signal till andra aktivister, varnar Per Geijer, säkerhetschef på Transportföretagen. ”Öppnar för alla möjliga smågrupper att lamslå samhället”, säger han till TN och kräver att politiken ser över lagstiftningen.

Att sätta sig på E4:an och blockera trafiken i närheten av ett sjukhus. Är det att sabotera enligt lagens mening? Nej, inte enligt Högsta domstolen, som nyligen beslutade att miljöaktivister från gruppen Återställ våtmarker som gjorde just detta inte gjort sig skyldiga till sabotage.

Syftet med aktionen, som skedde under 2022 i Stockholm, var att sätta ljus på klimatkrisen, men trafikstockningen blockerade bland annat fyra ambulanser, enligt polisen, där minst en av ambulanserna hade blåljus på och alltså var ett ”prio 1-fall” som kunde handla om liv och död. Ändå räknades vägblockaden inte som sabotage i HD.

Bland annat skriver domstolen att ”för att rätten att demonstrera ska vara verklig måste man acceptera att vanliga saker i samhället ibland kan störas, även om det kan upplevas som irriterande eller störande”.

”En utebliven sabotagedom är inte samma sak som att agerandet är försvarbart.”

Efter domen har aktivisterna jublat och en del medier skrivit att det nu i princip är fritt fram att genomföra aktioner som stoppar trafiken, konstaterar Per Geijer, säkerhetschef på Transportföretagen.

– Men nej, det är ju inte det HD har sagt. De har bara gjort en bedömning av huruvida det som aktivisterna gjorde var sabotage eller inte. Men en utebliven sabotagedom är inte samma sak som att agerandet är försvarbart, markerar han.

Men ser du en risk att HD:s utslag kommer att tolkas så att det kan bli samhällsfarligt framöver? Till exempel om andra aktivistgrupper börjar funderar på likande aktioner?

– Riskstadiet är redan passerat. Många har redan gjort utspel om att det nu är helt ok att protestera på det här sättet. De här individerna prövar sig fram och sniffar upp luckor i lagstiftningen där de kan agera, säger han och förtydligar:

– Ofta lägger åklagarna alla ägg i samma korg, de går på en sak och tror starkt på den, till exempel brottsrubriceringen sabotage. I det här fallet när HD kom fram till att den här typen av aktion inte ryms inom sabotagebegreppet är det alldeles uppenbart att det har spelat aktivisterna i händerna. De har redan gått ut och sagt att från och med nu har vi ett OK från HD att stoppa trafiken, säger han.

Vad mer hade krävts för en fällande sabotagedom då?

– Domstolen tänker sig mer handgripligt förstörande av samhällsfunktioner vars skadeverkningar löper över lång tid. Det är skillnad på att spränga en bro i centrala Stockholm jämfört med att sitta på den i ett par timmar. Men bara för att agerandet inte ryms inom just sabotagebegreppet innebär det inte att agerandet inte är samhällsfarligt eller bör leda till straff enligt något annat lagrum, säger han.

”Inte oskyldiga protester.”

Enligt Per Geijer måste liknande övertramp beivras i framtiden. Att limma fast sig i vägar, blockera flygplatser eller hamnar för att sabotera är inte oskyldiga protester utan ett angrepp mot samhällets mest kritiska delar, konstaterar han.

– Antingen behöver det juridiska begreppet sabotage vidgas så att aktioner av det här slaget blir straffbara, eller så måste politikerna fundera över nya lagar som stoppar aktivister som medvetet förstör. Att civil olydnad inte klassas som sabotage betyder ju inte heller att det saknas andra lagrum som kan tillämpas och skärpas när människor väljer att ge sig på samhällskritiska funktioner, säger han.

Ser flera säkerhetsrisker

Lagstiftningen har inte hängt med, menar Per Geijer.

– Om det här inte är sabotage, vad är det då? Det måste man fundera över. För det kan inte vara rimligt att det inte är straffbart att agera på det här sättet, säger han.

På DN debatt har en person från Återställ våtmarker ett annat perspektiv.

Per Geijer ser flera risker efter HD-domen om politikerna inte agerar. Dels kan ytterligare aktioner faktiskt handla om liv och död, till exempel om ”fel ambulans” fastnar i trafiken. Men det handlar också om stora kostnader som få medier skriver om, som att arbetspendlare inte kommer till jobbet, att någon missar sin jobbintervju eller att hantverkaren som ska laga en vattenläcka inte kommer fram i tid, påpekar han.

– Det är såklart omöjligt att räkna på allt detta, men sammantaget kan det handla om enorma kostnader. Det finns klimathot och det är bra med driv, men det här är orimligt, säger han.

”Självklart har alla rätt att demonstrera och få sina röster hörda, men vi kan ju inte låta folk sabotera viktiga samhällsfunktioner utan påföljd.”

I ett bredare perspektiv kan det också skada förtroendet för beredskapen i samhället, varnar han.

– Om HD-domen tolkas som ett frikort, och att politiken inte agerar, så öppnar det upp för alla möjliga ensamagerande och smågrupper som med sina viktigaste frågor tar sig rätten att lamslå hela samhället. Hoten kan även komma från främmande makt. Självklart har alla rätt att demonstrera och få sina röster hörda, men vi kan ju inte låta folk sabotera viktiga samhällsfunktioner utan påföljd som man faktiskt gör när man sätter sig mitt på E4:an eller blockerar en flygplats, säger han.

Ett alternativ är att polisen får ett tydligare mandat att snabbt flytta på människor som saboterar. Polisen kan då tilldela dem en annan plats att demonstrera på, vid sidan av vägen, menar Per Geijer.

– Min uppfattning är dock att ordningsmakten är ganska oroade för att göra fel. De vågar inte ge sig in i det här med yttrandefrihet och demonstrationsfrihet, utan släpper det hellre och kommer tillbaka efter tre månader med ett bötesbelopp för ohörsamhet mot ordningsmakten. Jag menar inte att polisen ska vara våldsam, utan bara att de flyttar på folk som sitter mitt på vägen. Det vore rimligt om polisen kände att de hade ett juridiskt stöd att agera, för det handlar om allvarliga störningar, säger han.

– Vi måste hitta en balans i detta. Demonstrationsfriheten är självklar. Att inte skada kritiska funktioner i samhället borde också vara självklart, säger han.

”Ingen riktigt ansvarar för sina handlingar.”

Per Geijer påpekar att de potentiella skadorna sällan diskuteras, utan bara de faktiska och mest uppenbara skadorna av en aktion. Det saknas konsekvensanalyser och proportionalitet.

– Måste vi vänta på att folk dör innan vi agerar och ser över lagstiftningen?

Enligt Per Geijer ursäktar aktivister angrepp på samhället med att de räddar planeten eller jobbar för ett större syfte. Det är en farlig trend som uppmuntrar genvägar.

– På sikt vill ingen svara på remisser eller hålla på med tråkig politisk påverkan. På ett sätt kan man säga att metoderna allt mer liknar utpressning där ingen riktigt ansvarar för sina handlingar, säger han.