FÖRETAGEN I VÄLFÄRDEN

Därför kollapsade ambulanssjukvården i Stockholm – ”Systemhaveri”

Sedan det rödgröna styret tog tillbaka ambulanssjukvården i egen drift har det larmats om akut brist på både ambulanser och personal. ”Inte bra att experimentera med ett sådant känsligt system, speciellt inte mitt i sommaren”, säger välfärdsexperten Lena Furmark till TN. Oppositionen kallar det för ett haveri och utkräver ansvar.

Sedan valet 2022 styr Socialdemokraterna sjukvården i Region Stockholm tillsammans med Centerpartiet och Miljöpartiet – med stöd av Vänsterpartiet. Den nya koalitionen gjorde tidigt klart att den skulle ta tillbaka sjukvården i egen regi.

”Det är viktigt att när Socialdemokraterna nu är med och styr i Stockholmsregionen så ska det märkas att vi sätter människan främst och att vi tar tillbaka kontrollen för att se till att vi har en sjukvård av riktigt hög kvalitet,” sa finansregionrådet Aida Hadzialic (S) till Aftonbladet.

Hittills har det nya styret flyttat bland annat ambulanssjukvården, som numera drivs inom den offentliga verksamheten. Tidigare levererade tre privata bolag ambulanssjukvården till Stockholm, men sedan den 1 maj har det regionägda bolaget AISAB (Ambulanssjukvården i Storstockholm AB) tagit över ruljansen.

”En ambulans i Stockholms city”

Men de senaste veckorna har det kommit flera larm om en akut brist på ambulanser med tillhörande personal i Stockholm.

”I skrivande stund finns enbart en ambulans för hela Stockholm City – flera hundratusentals människor. Alla tre dygnsbilar är avställda på grund av personalbrist, eller brist på vettiga villkor som gör att folk vill jobba. Endast en kvällsbil är i drift på citystationen då resterande dagbilar slutat för dagen,” skriver ambulanssjuksköterskan Emil Skoglund i ett inlägg i sociala medier.

Emil Skoglund konstaterar att den uppkomna situationen inte beror på den vanliga personalbrist som brukar drabba vårdsektorn under semestertider. Problemet enligt honom är att den nya regionala arbetsgivaren AISAB erbjuder för låga löner och dåliga arbetsvillkor.

”Tidigare var ingångslönen på Falck och Samariten (privata vårdbolag) mellan 45 och 46 000 kronor, men nu erbjuder man i stället löner på 41–42 000, och det accepterar inte folk. Flera specialistsjuksköterskor har sagt upp sig och hittills har 18 färdigutbildade som man hade räknat med i sommar tackat nej till fastanställning på grund av lönedumpningen”, säger Emil Skoglund till DN.

Kristoffer Tamsons, oppositionsregionråd (M), menar att krisen är en följd av Socialdemokraternas iver att genomföra ett ideologiskt experiment.

– Att ta över all drift i egen regi – utan konsekvensanalys, utan dialog med personalen och utan att säkra bemanning, arbetsmiljö eller löner – har lett till ett systemhaveri. Dessutom har Socialdemokraterna blundat för personalens larm hela våren.

”Det är inte bra att experimentera med ett sådant känsligt system, speciellt inte mitt i sommaren.”

Lena Furmark, välfärdsexpert på Svenskt Näringsliv, menar att det är viktigt att låta privata utförare verka i vården.

– All erfarenhet visar att det är bra att ha med privata utförare i vården. Det ökar effektiviteten och tillgängligheten samtidigt som kostnaderna kan hållas nere, och som invånare i Stockholm måste man självklart kunna lita på att ambulanssjukvården fungerar och det är inte bra att experimentera med ett sådant känsligt system, speciellt inte mitt i sommaren, säger hon.

”Region Stockholm måste bli en bättre arbetsgivare”

För att klara krisen har region Stockholm nu också tvingats köpa in extraresurser från ett av de privata bolag – Samariten Ambulans AB – som fram till maj i år skötte ambulanssjukvården i Stockholm.

Varför beslutade S att ta tillbaka ambulanssjukvården i regional regi? Fanns det några specifika skäl?

– Syftet med beslutet om övertagandet var att skapa en robust och samordnad prehospital vård i hela länet samt stärka regionens totalförsvarsförmåga. Beslutet var rätt. Många brister har också kommit fram i ljuset nu när vården är samlad i egen regi. Det är tydligt att Region Stockholm måste bli en bättre arbetsgivare, säger Robert Johansson (S), personalregionråd i Region Stockholm.

Emil Skoglund menar i en DN-artikel att personalbristen beror på att lönerna sänktes i samband med att AISAB tog över. Vad är din kommentar till det?

– Som politiker förhandlar jag varken löner eller avtal. Däremot har vi nu fattat beslut om att regionen ska kartlägga och analysera arbetsmiljö och lönestruktur inom AISAB i dialog med de fackliga organisationerna.

Hur ska det här akuta problemet lösas enligt S?

– Vi är beredda att fatta de beslut som krävs. Det kommer behövas mer resurser för att förbättra ambulanssjukvården. Under en längre tid har det, oavsett politiskt styre, inte satsats tillräckligt mycket på ambulansen. Samtidigt behöver regionen också bli en bättre arbetsgivare och erbjuda bättre villkor för vårdpersonalen.

Lena Furmark menar att det inte finns någon anledning att tro att övertagande i offentlig regi skulle vara bättre ur ett beredskapsperspektiv.

– Det visar till exempel erfarenheterna från pandemin eller snökaoset på E22 där över 1 000 bilar satt fast medan myndigheterna diskuterade vem som hade ansvaret. Företag är en väsentlig del av Sveriges totalförsvar och krisberedskap.

”Rannsaka sig själva”

Kristoffer Tamsons anser att ansvaret för den uppkomna situationen måste utkrävas.

– Att regionstyrelsens ordförande Aida Hadzialic (S) fortsätter att ducka ansvar och vägra en oberoende granskning är oacceptabelt. Socialdemokraterna måste rannsaka sig själva och inse att man inte kan ta över samhällskritisk verksamhet i högt tempo och utan förberedelser.

Kristoffer Tamsons vill nu se två oberoende granskningar.

– En granskning av sommarens brister i beredskap och bemanning, och en för att klarlägga hur den misslyckade omorganisationen kunde genomföras utan analys, utan beredskap och utan ansvar. Därtill ville vi ha tydlig insyn i AISAB:s personalpolitik och kompetensförsörjning. Det här handlar om att återställa förtroendet – och få ambulanssjukvården att fungera för stockholmarna.