EU:S FRAMTID

Här är ödesfrågan när Danmark tar över i EU: "Finns inget alternativ"

”Danmark är verkligen i en position att föra saker framåt i rådet i en tid när alla vill se beslutsamhet och handling”, säger Rikke Wetendorff Nørgaard, chef för Europapolitik på Dansk Industri. Bild: Ulrik Jantzen/Büro Jantzen, Dansk Industri

Danmark tar över EU:s ordförandeskap mitt i en historiskt kritiskt period och planen är att leda Europa från motgång till framgång. ”Vi måste ta oss samman och sätta i gång", säger Rikke Wetendorff Nørgaard, chef för Europapolitik på Dansk Industri, i en exklusiv intervju med TN.

Den 1 juli är det dags för Danmark att ta över efter Polen och axla rollen som ordförandeland i Europeiska unionens råd. Landet kommer att ha titeln som ordförandeland i EU under det andra halvåret 2025, sex månader som kommer att utgöra en både avgörande tid för både Danmark och för resten av Europa.

AI-sammanfattning

Danmark tar över som ordförande i EU från och med 1 juli 2025.

Rikke Wetendorff Nørgaard, chef för Europapolitik på Dansk Industri, ser detta som ett avgörande ögonblick för Europa.

Under ordförandeskapet fokuseras särskilt på konkurrenskraft, klimatomställning och säkerhetsfrågor.

Dansk Industri och Danmarks EU-minister Marie Bjerre har lanserat kampanjen ”Turn setback into comeback.”

Rikke Wetendorff Nørgaard menar att EU behöver skapa konkreta resultat snarare än att bara diskutera.

Det danska ordförandeskapet strävar efter att främja samarbete och enighet inom EU.

Läs mer

Det menar Rikke Wetendorff Nørgaard, som är chef för Europapolitik på näringslivsorganisationen Dansk Industri.

– Jag tror att det danska ordförandeskapet kommer vid en mycket kritisk tidpunkt, just för att vi har sett flera år i rad av minskad europeisk konkurrenskraft, samtidigt som det finns ett geopolitiskt tryck som jag skulle säga är historiskt. Så det finns verkligen ett historiskt momentum för Europa att göra något. Och vad ”något” är, det är vad vi alla försöker lista ut just nu. Men Danmark är verkligen i en position att föra saker framåt i rådet i en tid när alla vill se beslutsamhet och handling, säger hon till TN.

Inom Dansk Industri, som kan beskrivas som en dansk systerorganisation till Svenskt Näringsliv, har Rikke Wetendorff Nørgaard ansvaret för frågor som rör EU, både på huvudkontoret i Köpenhamn och på organisationens filial i Bryssel.

”Politikerna i Bryssel skriker efter konkreta exempel från europeiska företag om vilka som är de största hindren och vad som måste till för att vända utvecklingen.”

Det senaste året har EU till stor del fokuserat på att öka konkurrenskraften och det – tillsammans med frågor som rör klimatomställningen och säkerheten – är också huvudtemat för det danska ordförandeskapet, berättar hon.

– Alla vet att Europas konkurrenskraft är under ett massivt tryck och att saker måste förändras. Politikerna i Bryssel skriker efter konkreta exempel från europeiska företag om vilka som är de största hindren och vad som måste till för att vända utvecklingen.

Konkurrenskraft, klimat och säkerhet är alla stora frågor – hur ska ni lyckas hålla ihop alla delar?

– Det är en bra fråga och det är helt klart mycket som ligger på bordet just nu, inom samtliga områden. Klimatfrågan är till viss del satt under press i EU nu, men den är högt prioriterad både av den danska regeringen och för oss på Dansk Industri. Men vi menar att alla tre områden går hand i hand, de är inte varandras motsatser. Och det är en agenda som vi kommer fortsätta att driva ur ett danskt perspektiv.

Rikke Wetendorff Nørgaard pekar ut en rad områden som behöver ses över för att Europas konkurrenskraft ska öka och som på olika sätt kommer att adresseras under det danska ordförandeskapet. Det handlar om allt från en stabil elförsörjning och tillgång till kapital till minskad administrativ regelbörda för europeiska företag.

”Så för företag som vill investera är det svårt att motivera en satsning i Europa.”

Som ett konkret exempel tar Rikke Wetendorff Nørgaard upp att ny EU-lagstiftning inom bioteknologi kommer att presenteras i slutet av året.

– Det är ett område där det finns stor potential och där vi i Europa har både talang och innovationer, men där våra tillståndsprocesser är väldigt långa jämfört med exempelvis USA. Att få ett tillstånd kan ta sju till åtta år i Europa medan motsvarande tillstånd tar ett till två år att få i USA. Så för företag som vill investera är det svårt att motivera en satsning i Europa.

Hur fungerar ert samarbete med den politiska ledningen i Danmark?

– Jag kan ärligt säga att det fungerar oerhört bra. Och det säger jag med den största respekt för både de och vi har så många områden att ta hänsyn till. Men det finns ett förtroende i det danska samhället, som jag vet även finns i Sverige, som jag tycker att det finns anledning att vara väldigt stolt över.

”Det finns ett förtroende i det danska samhället, som jag vet även finns i Sverige, som jag tycker att det finns anledning att vara väldigt stolt över”, säger Rikke Wetendorff Nørgaard. På bilden: Danmarks statsminister Mette Fredriksen, Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och Sveriges statsminister Ulf Kristersson vid en presskonferens i samband med det nordiska toppmötet i maj 2024. Bild: Fredrik Sandberg/TT

– Vi befinner oss i en tid i historien där politikerna vet att de inte kan fatta bra och välfungerande beslut utan att förstå hur de besluten påverkar näringslivet. Vi är beroende av varandra. Ingen politiker kan vända utvecklingen på egen hand och inget företag kan göra det heller. Så det skapar en bra plattform för diskussion och samarbete.

”Det finns anledning att titta både på vad EU spenderar pengar på och hur pengarna spenderas.”

Dansk Industri har 20 000 medlemsföretag och många av dem har på olika sätt bidragit i förberedelserna inför ordförandeskapet. Organisationen har arrangerat en rad evenemang tillsammans med Danmarks styrande politiker och i april lanserades kampanjen ”Turn setback into comeback” av Dansk Industri och Danmarks EU-minister Marie Bjerre.

– Det är en kampanj som kommer att pågå löpande under hela ordförandeskapet. Som du märker så är det ett ganska positivt budskap. Vi vill uppmuntra Europa att känna ”vi kan göra detta” för det finns inte något alternativ. Vi måste ta oss samman och sätta i gång och vi har faktiskt mycket att bygga på. Så allt är inte dåligt men det är som sagt en kritisk tidpunkt.

Mer konkret handlar Danmarks kampanj om att på ett konkret sätt visa hur EU kan gå från ord till handling och faktiskt öka konkurrenskraften på riktigt. Problemen är kända vid det här laget, nu handlar det om att få saker att hända, konstaterar Rikke Wetendorff Nørgaard.

– Redan inför ordförandeskapet har det funnits ett stort intresse för Danmark med ledande europeiska politiker och högt uppsatta chefer som kommit för att hälsa på. Varje gång vi haft möjlighet har vi bjudit in dem till oss och i samband med det också bjudit in företagare som fått presentera konkreta anledningar till att de väljer att placera investeringar i Europa kontra varför de inte gör det.

Och det är flera stora frågor som ligger på EU-bordet just nu. Rikke Wetendorff Nørgaard tar som exempel upp de så kallade omnibuspaketen, det vill säga EU:s arbete för förenklade regelverk, och EU:s långtidsbudget, som ska förhandlas med start i höst.

– Danmark kommer förstås inte att vara ordförande i EU när budgeten slutförhandlas, men vi kommer att ha möjlighet att komma med inspel om förenklingar i början av arbetet. Det finns anledning att titta både på vad EU spenderar pengar på och hur pengarna spenderas, säger Rikke Wetendorff Nørgaard, och exemplifierar med att det finns fler än 50 olika EU-program som företag kan söka pengar ur.

– Men det är supersvårt att förstå hur man ska göra för att ansöka och det tar många månader innan man får någon typ av svar.

”Vi märker att det finns förhoppningar om att det danska ordförandeskapet kan skapa en brygga mellan vissa av de vitt åtskilda positioner som finns i olika frågor i Europa.”

Rikke Wetendorff Nørgaard tycker sig ha märkt av ett stort intresse i EU för det danska och för den delen det nordiska sättet att göra saker och ting på. Mer konkret handlar det om förmågan att samarbeta och komma överens i olika frågor, oavsett om det rör villkor på arbetsmarknaden eller gemensamma satsningar för att uppnå klimatmål.

Danmarks EU-minister Marie Bjerre på plats i Bryssel den 27 maj 2025 i samband med ett möte i ministerrådet. Bild: Omar Havana

I Danmark gjorde till exempel nyligen flera företag och intresseorganisationer en gemensam överenskommelse med regeringen om ett avtal för att minska koldioxidutsläppen i jordbrukssektorn.

– Vi har en lång tradition av att samarbeta med dem som vi inte nödvändigtvis håller med, för vi vet att en förhandling där någon vinner och någon förlorar sällan är en bra idé just eftersom det då finns en vinnare och en förlorare. Så därför letar vi alltid efter ”win-win”-möjligheter och jag tror att det sättet att samarbeta kan fungera som en förebild även på europeisk nivå.

– Vi märker att det finns förhoppningar om att det danska ordförandeskapet kan skapa en brygga mellan vissa av de vitt åtskilda positioner som finns i olika frågor i Europa. Just nu är det inte läge att bråka inom Europa utan nu måste vi slå oss ihop och fokusera på de övergripande frågorna snarare än att skapa barriärer mellan varandra.