KÄRNKRAFTENS FRAMTID

Nu vill industrin – och politiken – investera i kärnkraften

Industrikraft, regeringen och Vattenfall för nära samtal om att investera i ny kärnkraft. ”Vi är vana att driva snabba processer inom industrin, men här har politiken varit lika snabb”, säger Tom Erixon, vd för Alfa Laval och ordförande i Industrikraft som består av ett flertal svenska industrijättar.

I förra veckan presenterade regeringen en ny lag om statligt stöd för att bygga ny kärnkraft. Regeringens beslut innebär att företag som vill bygga ny kärnkraft får möjlighet att låna pengar till en statligt garanterad ränta, med återbetalning först efter att reaktorn tagits i drift.

Lagen innehåller också ett prissäkringssystem – ett så kallat dubbelriktat differenskontrakt (CFD) – som garanterar producenten ett visst elpris. Stödet är begränsat till investeringar motsvarande 5 000 MW, eller cirka fyra reaktorer.

Dagen före regeringens besked anordnade den nya europeiska kärnkraftsalliansen (European Business Nuclear Alliance), som lanserades i Paris i februari tidigare i år en konferens i Stockholm.

Bakom initiativet finns Svenskt Näringsliv och dess europeiska systerorganisationer.

Kärnkraften central teknik

Bakgrunden är att EU-kommissionen den 26 februari lanserade Clean Industrial Deal, ett nytt industripolitiskt initiativ med målet att förena klimatambitioner med stärkt konkurrenskraft.

Detta ses av flera bedömare som ett tydligt skifte i kommissionens hållning där kärnkraft nu lyfts fram som en central teknik i energiomställningen, och där teknikneutralitet betonas i flera delar av strategin.

Ordförande för konferensen i Stockholm var Tom Erixon. Han är till vardags vd för Alfa Laval, men också ordförande i initiativet Industrikraft AB, som bildades förra året för att industrin både ska ge sin syn på energisystemets utbyggnad och ta en roll i att utveckla villkoren för ny kärnkraft i Sverige.

Han berättar för TN om logiken bakom den europeiska kärnkraftsalliansen.

– Ska vi kunna bygga ny kärnkraft kostnadseffektivt i Europa behöver man få igång ett antal ”pipelines” av nybyggnationer, för att dela erfarenheter. Skälet till att länder som byggt ny kärnkraft har haft problem att hålla budget är att det har varit ”one of a kind” projekt, och det blir inte bra.

– Vi måste få till en serieproduktion, precis som i Sverige på 1970-talet, där vi kan hjälpa varandra med till exempel kompetens, projektledning och olika regulatoriska frågor, fortsätter Tom Erixon.

Detaljerna senare

Industrikraft har gjort det klart att de vill saminvestera i kärnkraft tillsammans med Vattenfall, och därmed även bli delägare i ny kärnkraftsproduktion.

Tom Erixon menar att det är klokt av regeringen att börja med att presentera ett ramverk.

– Vi får sätta oss ned med regeringen i höst och förhandla om detaljerna. Om staten ska garantera en viss prisnivå, vart ligger den? Om staten ska låna ut pengar under en period under byggnadstiden, hur stor andel av projektet ska då täckas? Men nu finns ramverket på plats, säger Tom Erixon.

Och där kommer ni också diskutera hur stor risk Industrikrafts medlemsföretag ska ta?

– Ja, då blir frågan hur stor risk man lägger på de olika delarna. Har vi lite högre belåning, så har vi kanske lägre risk, och har vi lite högre prisnivå har vi också kanske lite mindre risk. Så det blir en avvägning mellan hur man vill balansera de här olika variablerna.

En stor fördel är att Industrikraft och Vattenfall kommer att kunna låna till statens ränta.

– Räntan utgör mer än hälften av projektkostnaden över en tioårsperiod, så att hålla den på två procent i stället för fyra procent innebär en enorm skillnad. Det sänker så klart risken avsevärt och ökar chansen att få in privat kapital.

– Men det handlar heller inte bara om pengar. Man måste också kunna driva sådana här komplicerade megaprojekt och det kräver resurser. Sådana resurser har vi inom industrin, fortsätter han.

Intensivt samarbete med politiken

Klart är att Industrikraft gått hand i hand med politiken för att komma framåt med kärnkraften.

I december 2023 tillsatte regeringen utredningen om hur ny kärnkraft kan finansieras. Senare samma år, i juni 2024 bildades Industrikraft AB vid ungefär samma tidpunkt som utredaren Mats Dillén lämnade över sin utredning till regeringen.

Här fanns grunden för det finansiella ramverk som nu ska diskuteras. Finansieringen har nämligen hela tiden varit en avgörande fråga och att lämna den till marknaden har inte varit en framkomlig väg.

”Det finns ingen som kan bygga ny produktion av 100 TWh el baserat på 35 öre/kWh. Det kommer inte att hända. Vi kommer inte under 70 öre. Obalanserna är så stora att vi inte kommer undan att staten måste in i det här och att också vi som storförbrukare kommer att behöva ta en del av ansvaret”, uppgav Tom Erixon på en riksdagshearing förra hösten.

TN har tittat närmare på regeringskansliets kommunikation och kan konstatera att samarbetet mellan Industrikraft och regeringen intensifierades under våren. Den 31 januari kontaktade regeringen Industrikrafts kommunikationschef Patricia Kempff.

”Statssekreterare Maja Lundbäck skulle vilja bjuda in dig till ett möte på departementet. Det vore värdefullt om du kunde ta med dig några medlemsföretag från Industrikraft så att vi får träffa er tillsammans.”

Patricia Kempff svarar:

”Tack för frågan och det vill vi självklart medverka till. Just 7 februari samlas delägarna på VD-nivå för genomgång av första resultaten av vår energisystemanalys samt diskussion om kärnkraftsfrågan.”

Det bokas ett möte den 18 februari.

”Vi ser fram emot att besöka statssekreterare Lundbäck. Det blir Johan Ahlgren, vd Industrikraft samt representanter från SSAB och Volvokoncernen, samt undertecknad. Vi hade mycket bra samtal med franske energiministern igår som uttrycker en stor entusiasm över hur vi samarbetar i Sverige för ny kärnkraft.”

Dialogen fortsätter.

”Beroende på önskemål och förväntningar från statssekreterare Lundbäck på Industrikraft så skulle vi gärna vilja föreslå att det blir ett litet team från oss som jobbar operativt med initiativet. Vi behöver en månad drygt att landa i gemensamma slutsatser och förankring med bolagen och föreslår därför vi att vi kommer utan delägare till mötet på tisdag. I ett nästa steg då vi har syntesrapporten på plats (mars/april) kommer våra bolag vilja kommentera.”

Tom Erixon ger politiken beröm för hur den hanterat frågan.

– Vi är vana att driva snabba processer inom industrin, men här har politiken varit lika snabb.

Den största utmaningen som nu ligger framför dem är själva byggnadsprocessen, menar han.

– Det kommer att vara en utmaning att bemanna upp de här projekten. Vi pratar om sajter där kanske 1 000 personer är delaktiga samtidigt, så självklart är det en utmaning att få ihop det här teamet av ingenjörer, svetsare, betonggjutare etcetera och vi behöver också ha den bästa kompetensen av de slagen.