FRAMTIDENS ARBETSMARKNAD

Nytt avtal: Nu ska etableringsjobben bli verklighet

Alla långtidsarbetslösa ska få en ny chans att kliva in på arbetsmarknaden. Det efter att LO, Unionen och Svenskt Näringsliv har skrivit avtal om etableringsjobb. ”Nu återstår det att se hur många av LO:s förbund som ställer sig bakom”, säger Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl.

Efter mer än fem års väntan är etableringsjobben på gång. En principöverenskommelse mellan LO, Unionen och Svenskt Näringsliv gjordes redan 2017 med ambitionen att bland annat minska långtidsarbetslösheten och hjälpa de som kom till Sverige under flyktingkrisen 2015 in på arbetsmarknaden.

Tanken var att satsningen skulle införas under andra halvåret 2019 men ända fram tills i somras maldes förslaget runt i de politiska kvarnarna både i Sverige och Bryssel. En proposition var klar 2020 och den 16 i år maj i år kom godkännandet från EU-kommissionen. Och medan politiken tog sin tid ökade antalet långtidsarbetslösa under pandemin.

Men nu tas ett nytt steg för att komma i gång med arbetet. LO:s, Unionens och Svenskt Näringslivs nya överenskommelse om etableringsjobben innebär att jobben kommer att erbjudas till två grupper av arbetslösa: nyanlända som varit i Sverige upp till tre år samt långtidsarbetslösa.

Sätter press på LO-förbunden

Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl är nöjd.

− Vi är i mål. Det innebär att vi har tecknat ett kollektivavtal med LO. Nu återstår det att se hur många av LO:s förbund som ställer sig bakom. Från Svenskt Näringsliv sida kommer samtliga förbund att vara intresserade och vilja ingå avtal. Och så har vi också avtal med Unionen. Där är det inte hela PTK, säger han.

− Att det bara är vi som är med från tjänstemannaförbunden beror på att det bara är vi som har lägstalöner, säger Martin Wästfelt.

Mattias Dahl menar att överenskommelsen sänker risken och kostnaden för företag att anställa långtidsarbetslösa samtidigt som den öppnar dörren in till arbetsmarknaden för Sveriges långtidsarbetslösa.

− Överenskommelsen innebär att vi lägger en viktig och ny pusselbit i integrationspusslet. För att uppgörelsen ska bli verkstad krävs nu att LO:s förbund antar uppgörelsen, säger han.

Enligt Torbjörn Johansson har en enig LO-styrelse ställt sig bakom avtalet. Det är dock inte detsamma som att alla förbund i slutändan gör detsamma.

− Varje förbund kommer att pröva om det passar in i deras struktur, så det kommer nog att vara varierande, säger han.

Genom etableringsjobb får arbetstagaren en kombination av lön från arbetsgivaren och ersättning från staten, så att den sammanlagda inkomsten motsvarar lägstalönen i ordinarie kollektivavtal. Kostnaden delas ungefärligt lika mellan staten och arbetsgivaren.

− Från arbetsgivarperspektiv hanterar vi risken och kostnaden, säger Mattias Dahl.

Han förklarar att riskhanteringen handlar om att etableringsperioden, som kan uppgå i max två år, fungerar ungefär som en provanställning och att det går att avsluta anställningen om den inte skulle fungera. Under den tiden tar staten en del av kostnaden.

− Vi kan inte idag säga exakt hur mycket, för det måste vi diskutera med regeringen och det måste räknas upp på ett visst sätt.

− I övrigt är det i princip gällande kollektivavtal som ska gälla för de här individerna, säger Mattias Dahl.

Under förhandlingarna har parterna lagt ett stort fokus på risken för missbruk av systemet. Lösningen har blivit att det nu inrättas en nämnd för att hantera sådana frågor.

Ska leda till tillsvidareanställning

Just nu är det ungefär 100 000 långtidsarbetslösa i Sverige. Samtidigt saknas det kompetens inom många yrkesområden, påpekar LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson, som menar att genom etableringsjobben kan långtidsarbetslösa skaffa sig kunskaper och erfarenheter som krävs på arbetsmarknaden.

− Etableringsjobb ska som huvudregel leda till en tillsvidareanställning på heltid där den etableringsanställde arbetat, säger han.

"Det är skönt att vi äntligen kan knyta ihop säcken. Det är många spelare som har varit i den här grytan, men det är extremt lång tid.”

Men det har tagit tid att få avtalet till stånd, konstaterar Torbjörn Johansson.

− Det är skönt att vi äntligen kan knyta ihop säcken. Det är många spelare som har varit i den här grytan, men det är extremt lång tid, så när vi skulle börja om nu var det nästan så att vi hade glömt bort vad vi hade gjort.

− Det är viktigt för svensk arbetsmarknad att få de här människorna som är svårintegrerade i jobb.

Enligt Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt kan flyktingar från Ukraina, som har uppehållstillstånd i Sverige enligt massflyktsdirektivet, också få en väg in på arbetsmarknaden tack vare etableringsjobben.

Ni hade tidigare en principöverenskommelse. Vad är det ni har gjort nu?

− Efter att den statliga regleringen blev färdig i somras har parterna förhandlat fram det som nu ska bli regleringen, säger Martin Wästfelt.

− Överenskommelsen om etableringsjobb är en positiv nyhet för alla de som idag står utan tryggheten som ett arbete innebär och ännu ett bevis på att den svenska modellen levererar effektiva lösningar på samhällsproblemen, säger han.

Hur stor är risken att det kommer att dra ut på tiden igen?

− Den är inte överhängande. Det behövs ju inga lagändringar, utan det är bara förordningar. Det borde gå fort nu, säger Torbjörn Johansson.

− Det finns ju alltid en risk när man inte äger frågan själv. Nu får regeringen hantera frågan. Jag har svårt att se något annat än att den kommer att göra sitt yttersta för att få förändringarna till stånd. Jag kan inte säga exakt när det kommer att ske, men min bedömning är att det blir någon gång under våren 2023, säger Mattias Dahl och fortsätter:

− Det är första gången som parterna i Sverige kommer överens om en sån här sak och det är ingen liten grej.

− Vi är övertygade om att regeringen kommer att genomföra de här förändringarna. När vi ingick principöverenskommelsen för fem år sedan var det kanske 100 frågor på bordet. Nu är det en eller två, så vi har löst många saker i ett väldigt gott samspel, säger Martin Wästfelt.

Vad är det bästa med det här avtalet?

− Att vi parter tar ett ansvar och att vi har hittat ett enklare system än de andra åtgärder som samhället tillhandahåller, säger Martin Wästfelt.

− Nu har vi en modell som vi tycker fungerar bra allihop och det gör ju också att det blir lättare att få ut fler människor i anställning. Arbetsgivarna får en lägre kostnad, men de anställda får en skälig lön och vi får kollektivavtalade villkor i övrigt, samtidigt får vi en kontroll genom att det är full insyn för facket. Vi tror på det här, säger Torbjörn Johansson.

Det är ungefär 100 000 som är långtidsarbetslösa, men hur många av dem tror ni kommer att omfattas av etableringsjobben?

− Det går inte att spekulera i, men varje människa som kommer i jobb från långtidsarbetslöshet är en framgång, så vi får hoppas att det blir många, säger Torbjörn Johansson.

− Det finns goda förutsättningar för det, säger Martin Wästfelt.

Mattias Dahl instämmer och konstaterar att det inte går att sätta någon siffra.

− Nu är det upp till förbunden att acceptera det här och få det att fungera och sedan är det ytterst upp till arbetsgivare lokalt att säga att de är beredda att ta ett ansvar, säger han.

Johan Pehrson välkomnar

Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L) välkomnar parternas besked. I ett pressmeddelande konstaterar han att etableringsjobben kan bli en viktig del i arbetet för att få fler långtidsarbetslösa och nyanlända i jobb.

− Vägen från nyanländ till nyanställd är idag på tok för lång och långtidsarbetslösheten måste tryckas tillbaka, säger han och fortsätter:

– Jag kommer nu ta emot avtalet och får återkomma om hur vi tar parternas överenskommelse vidare.