FRIHANDELNS FRAMTID

Därför kan nästa tullkrig handla om internet

En fråga som handelsexperter trodde låg tryggt i malpåse börjar nu visa tecken på nytt momentum. IT-stormakten Indien driver, tillsammans med en grupp länder inom WTO, frågan om digitala tullar. I världshandelns förhandlingsrum ökar därmed pressen på fler att stå upp för tullfriheten. ”Det är viktigt att näringslivet, i Indien men även alla andra länder, kommer ut i debatten och försvarar tullfriheten på digital handel”, säger Mikael Anzén, Sveriges ambassadör i WTO, till TN.

Digitala tullar har diskuterats inom WTO allt sedan 1998. Det var då som WTO:s medlemsländer beslutade att införa ett s.k moratorium (ett undantag) från möjligheten att införa tullar på digitala transaktioner. Sedan 1998 har detta undantag och arbetsprogram förnyats vid varje ministermöte i WTO. Med tiden har dock motståndet från ett antal utvecklingsländer ökat för varje gång.

Detta var före internets stora genomslag och det var svårt att se vilken revolutionerande kraft den nya tekniken egentligen utgjorde. Det menar Mikael Anzén, Sveriges ambassadör i WTO, som också säger att vi idag är i ett delvis nytt läge eftersom frågan om digitala tullar nu lyfts igen på ett helt annat sätt.

Indien är ett av de länder som vill se digitala tullar på återkommande dataöverföringar som finns i allas vår vardag och de har stöd av ett antal andra utvecklingsländer.

De områden som skulle kunna bli aktuella att belägga med tull, vilket Indien tillsammans med Sydafrika, Sri Lanka, Indonesien och Pakistan driver på om, skulle kunna spänna över produkter och tjänster som kan innefatta bland annat digital mjukvara, sociala medier, streamingtjänster, musik, dataspel och litterära texter.

Under senare tid har Indien blivit mer högljudda och gått ganska hårt fram inom förhandlingarna inom WTO och argumenterar för att man ska ta bort undantaget för digitala tullar då det egentligen, enligt dem, bara ökar det digitala gapet istället för att minska skillnaderna mellan industri- och utvecklingsländer.

Studier som gjorts på området pekar på att värdet av det som hade kunnat belastas med tullar då motsvarade 8-10 miljarder dollar för dessa länder.

– För Indien handlar detta om regleringsutrymme, att indierna själva vill bestämma var och hur man inför tullar. Om Indien inför tullar på digitala överföringar skulle en ny och betydande skattebas öppnas upp, ett argument som kan locka en regering, förklarar Mikael Anzén.

Det som är särskilt intressant med exemplet Indien är att landet har en betydande IT-sektor med stor digital handel. Mikael Anzén menar att det är sannolikt att Indien har sneglat på Kina som i kraft av den inhemska marknaden, trots negativa regleringar inom inte minst tech-sektorn ändå utvecklat en mycket stark nationell industri på området.

Han tillägger dock att bara för att Indiens regering driver på kring tullarna så finns det tecken på att landets näringsliv inte skulle vara lika positivt inställda till digitala tullar.

Mer moms om inte tullar?

Mikael Anzén menar att det är svårt att säga exakt vilka konsekvenser sådana tullar skulle få, men spår att det i praktiken troligtvis skulle få ganska allvarliga följder på systemet.

– Detta skulle bli ett avsteg från den rådande tullfriheten som gällt i snart 25 år. Det sker samtidigt som den digitala handeln växer sig allt starkare.

Anzén beskriver vidare att om ett antal länder skulle bryta sig ur den befintliga överenskommelsen så måste övriga länder enas om ett plutilateralt avtal, det vill säga ett avtal där ett antal villiga medlemsländer i WTO går samman och förhandlar på egen hand.

– I ett sådant läge så blir frågan om de som vill stå utanför ska få tillgång till den tullfrihet som råder till övriga länder, eller inte.

Det finns med andra ord flera olika sätt för majoriteten som motsätter sig att moratoriet på digitala tullar hävs, att agera och samverka. Och även om moratoriet skulle upphävas vid nästa ministerkonferens är det fortfarande upp till varje land självt huruvida man vill införa tullar eller inte. Som det ser ut just nu hade de flesta med största sannolikhet avstått, resonerar experter.

– Ett mycket enklare sätt att gå till väga vore att de länder som argumenterar för tullar, inför moms på digital handel. Men där brister tyvärr många utvecklingsländer i sin kapacitet att kunna införa moms, varför de väljer det enklare spåret med tullar, säger Mikael Anzén.

John Neuffer, ordförande för Semiconductor Industry Association (SIA), en amerikansk intresseorganisation för företag som utvecklar halvledare, varnar för att om inte WTO lyckas få till ett förnyat moratorium öppnar det upp för tullar på vitt skilda dataformer som korsar gränser: sociala medier och finansiella transaktioner inkluderade.

I ett inlägg på organisationens hemsida citeras rapporter från internationella samarbetsorganisationen OECD och forskningsinstitutet ECIPE som pekar på att det värde som de länder som idag anser sig gå miste om i intäkter på dataöverföringar vida understiger de värden som kommer att gå förlorade i form av bland annat minskad exportattraktivitet om tullarna införs.

En del menar att frågan om tullar i praktiken redan förflyttats i och med det att den nu får allt större utrymme inom WTO-förhandlingarna. Det vill dock inte Mikael Anzén hålla med om.

– Nej, det skulle jag inte säga. Frågan har som sagt legat på bordet sen 1998 men det är delvis en växande frustration från vissa utvecklingsländer att de inte känner sig lyssnade på och att de ser en reell möjlighet till nya skatteintäkter på den växande elektronisk handeln i ett läge där varuhandeln utvecklas långsammare.

Han pekar på att frågan om digitala tullar kan ses som ett sätt att komma längre inom andra områden.

– Vad som händer i en förhandlingsorganisation som WTO är att en fråga kan tas i gisslan för att driva igenom krav på andra områden så som jordbruk och utvecklingsfrågor, det är delvis med denna logik man ska se det indiska agerandet. I detta läge är det viktigt att näringslivet, i Indien men även alla andra länder, kommer ut i debatten och försvarar tullfriheten på digital handel.

Frihandelssamtal kan öka förståelsen

Samtal om frihandelsavtal mellan EU och Indien har återuppväckts, finns det någon relation till detta och den stärkta positionen kring tullarna? Mikael Anzén tror att frihandelsförhandlingarna mellan EU och Indien förhoppningsvis kan hjälpa till att öka förståelsen för att inte införa digitala tullar.

Ingrid Serup, handelspolitisk expert Svenskt Näringsliv, menar att det vore negativt för näringslivet om man på något sätt öppnade upp för digitala tullar.

– Från näringslivets håll vore det negativt om moratoriet upphävs. Möjligheten för länder att införa tullar på digitala överföringar skapar oförutsägbarhet för företag. Det viktigaste för företag som handlar över gränserna är tydliga och förutsägbara regler.

Ett införande av digitala tullar ökar inte bara kostnaden för digitala överföringar, beskriver Serup, men riskerar också att skapa ytterligare administrativ börda för företagen.

– Digitaliseringen ökar i en otrolig snabb takt, så risken finns att tullar införs på alla möjliga digitala överföringar som både företag och konsumenter idag är vana att kunna göra utan tullkostnader eller extra administration i form av inrapportering.

Hon menar också att det nu är hög tid för näringsliv länder emellan att samordna sig mer:

– Det är viktigt att ha en dialog med näringslivet i andra länder. Ofta är näringsliv från olika delar av världen mer enade än de nationella regeringarna. Därför behöver vi prata med näringsliv från andra länder för att få dem att upplysa sin egen regering om nackdelarna med ett upphävande av moratoriet.

FN: Digitala produkter och tullar

SIA: Blogg: Därför är tullar på digitala flöden en riktigt dålig idé

OECD: Policy översikt om moratorium

ECIPE: Publicerat om moratorium

Friends of Multilaterism: Studie om digitala tullar och intäkter