TULLKRISEN

Rättsexperten: Därför är Trumps agerande olagligt: ”Föreligger ett latent hot”

Tystnad är ett godkännande. När Donald Trump hotar Europa för att sätta press i Grönlandsfrågan måste EU säga ifrån – annars riskerar USA:s agerande att bli ny internationell norm, varnar Mikael Baaz, professor i internationell rätt vid Göteborgs universitet. "Om man är tyst eller möjligtvis otydlig så godkänner man det som sker”, säger han till TN.

Om inte USA får köpa Grönland väntar tilläggstullar på 10 procent från den 1 februari och 25 procent från den 1 juni för en rad europeiska länder, hotade USA:s president Donald Trump i helgen efter att flera länder, däribland Sverige, uttalat sitt stöd för Danmarks position i frågan.

Sent i går kväll skrev dock Trump på Truth Social att han drar tillbaka sitt tullhot efter ett möte med Natos generalsekreterare Mark Rutte under Världsekonomiskt forum i Davos. Enligt Trump har man kommit överens om ett ”ramverk till ett framtida avtal” gällande Grönland.

Men grundfrågan kvarstår – är det verkligen förenligt med internationell rätt att använda sig av den typen av påtryckningar för att komma över ett annat lands territorium?

Ja, enligt Mikael Baaz, professor i internationell rätt samt docent i statsvetenskap samt freds- och konfliktvetenskap vid Göteborgs universitet.

– Ja, det är det. Men man får inte lov att använda militärt våld. Det regleras i FN-stadgan, så det går bort. Och man får inte heller hota om att använda militärt våld, vilket man indirekt gör i dag när man gör uttalanden i stil med att man inte utesluter någonting och så vidare. Så där är man troligen inne och bryter mot våldsförbudet i FN-stadgans artikel 2.4, säger han till Tidningen Näringslivet.

”Helt klart ett gränsfall”

Den senaste tiden har Donald Trump även sagt att USA kommer att få Grönland ”på ett eller annat sätt”. Minst sagt tveksamma uttalanden ur ett internationellt-rättsligt perspektiv, menar Mikael Baaz.

– Jag tycker nog att man kan säga att det klart tangerar gränsen för vad som är acceptabelt eftersom det föreligger ett latent hot om att använda våld. Det har förstås också att göra med hur mottagaren, det vill säga Danmark i det här fallet, uppfattar det. Men det är helt klart ett gränsfall.

Enligt Mikael Baaz finns det inga regelverk som hindrar att ett land köper territorium av ett annat land men det kräver att de inblandade parterna är överens. Och eftersom både Danmark och Grönland har sagt tydligt nej till en försäljning så finns det ingen grund för en affär.

Kan man rubricera Donald Trumps agerande som utpressning?

– Då är vi inne på användandet av hot av våld. Sen behöver inte det med nödvändighet vara militärt våld men det är främst det som regleras i FN-stadgan. Där avser man primärt fysiskt militärt våld. Men allt det här är ju kategorier som kan tänjas.

– Om vi gör jämförelser med den nationella rätten, där det är relativt tydligt vad som är tillåtet och inte, blir den internationella rätten betydligt mer otydlig. Men om vi tittar på den internationella rätten så får man i princip göra det som de andra staterna i det internationella samfundet accepterar. Därför är det väldigt viktigt att Europa med flera är väldigt tydliga med att säga att det här är inte acceptabelt.

”Att vara tyst i de här sammanhangen är lika med ett godkännande.”

De senaste dagarna har Europas ledare unisont gått ut och kritiserat USA:s och Donald Trumps agerande. Enligt Mikael Baaz är det av yttersta vikt att länder fördömer eller tydligt säger ifrån när de anser att ett annat land har brutit mot internationell rätt.

– Det är extremt viktigt att man gör det för om man är tyst eller möjligtvis otydlig, ja då godkänner man det som sker. Att vara tyst i de här sammanhangen är lika med ett godkännande. Så därför får man vara tydlig i att artikulera att det här är inte acceptabelt.

Mikael Baaz påpekar att det är viktigt att skilja mellan nationell rätt, som består av lagar och regler inom det aktuella landets gränser, och internationell rätt, som i första hand bygger på överenskommelser mellan olika stater. Det sistnämnda är det som kallas folkrätten.

– Den internationella rätten är i hög grad sedvanerättsligt baserad. För att förändra den krävs därför att en stat bryter mot en etablerad sedvänja. Om andra stater inte protesterar mot detta agerande betraktas det som ett godkännande, vilket i förlängningen kan leda till att den nya praktiken etableras som sedvanerätt.

”Den enda möjligheten att omförhandla ett avtal är om förutsättningarna sedan avtalet ingicks dramatiskt har förändrats.”

Men att använda handelspåtryckningar är alltså inte förbjudet enligt folkrätten. Det är också fullt tillåtet för EU att svara med egna handelspåtryckningar, till exempel genom att använda den så kallade ”handelsbazookan” som har diskuterats flitigt de senaste dagarna.

Däremot skulle Donalds Trumps agerande kunna räknas som ett avtalsbrott inom ramen för WTO:s regelverk, eftersom det frångår det handelsavtal som USA och EU gjorde upp om i somras.

– Det finns en generell princip som går tillbaka till 1600-talet om att de avtal man har ingått ska hållas. Den enda möjligheten att omförhandla ett avtal är om förutsättningarna sedan avtalet ingicks dramatiskt har förändrats. Men det här avtalet tecknades ju så sent som förra året och det har inte hänt så mycket sedan dess.

Kan undvika domstol

Eftersom WTO:s tvistlösningsmekanism i praktiken blockeras av USA sedan flera år tillbaka är det dock inte så troligt att avtalsbrottet skulle följas av några repressalier.

Om EU tydligt fördömer och beteendet ändå fortsätter, vad finns att göra då?

– Det man skulle kunna göra är i teorin, men då får jag understryka teorin, är att ta ärendet till den internationella domstolen eller på engelska International Court of Justice, ICJ. Det är den domstolen som hanterar tvister mellan stater. Men det bygger på ett antal förutsättningar, bland annat att USA i det här fallet är intresserade av att slita tvisten i den domstolen.

– Det är inte som i en svensk domstol, om jag är beskylld för att ha begått någonting felaktigt så kan jag inte välja att inte dyka upp i domstolen. Men det kan man i den internationella domstolen.

”Du kan inte sätta en stat i fängelse och du kan inte i praktiken tvinga dem att betala böter.”

ICJ kan också göra uttalanden utan att en domstolsförhandling har ägt rum, men då är uttalandet rådgivande och saknar egentlig juridisk tyngd.

Men om båda länder går med på att komma till domstolen och delta i förhandlingarna. Måste man följa utfallet då?

– Ja, då har domen en juridiskt bindande kraft. Men man kan fortfarande säga att vi tycker att domstolen resonerade fel så vi struntar i det. Och då får man ett dåligt rykte och kritik från andra länder, men inte mer än så. Du kan inte sätta en stat i fängelse och du kan inte i praktiken tvinga dem att betala böter. Man måste hela tiden ha den här tanken att internationell rätt eller folkrätt inte är samma sak som nationell rätt.

Det EU kan göra utöver att kritisera USA:s agerande och ta till egna handelsåtgärder är exempelvis att sälja av amerikanska statspapper, vilket skulle slå mot USA:s ekonomi. Det skulle också vara möjligt att säga upp avtal som gör det möjligt för USA att ha militärbaser i Europa.

– Det finns saker att göra, men det är inte så att det kommer utan kostnad för Europa. För Europa har ett intresse av att behålla statspapper och att ha de amerikanska militärbaserna här. Varje motåtgärd kommer med en prislapp och man får göra en bedömning om vad man tycker att det är värt.