EU:S FRAMTID

Så laddar Frankrike – och Sverige – inför EU-ordförandeskap

Frankrike känner medvind. Nu kommer Europa att översköljas av en fransk syn på hur EU ska stärkas. Åtminstone för det närmaste halvåret när landet tar över EU:s ordförandeskap. Det kan betyda mer statlig inblandning och mer protektionism. Men inte om Sverige och näringslivet får säga sitt. "De tror på statliga interventioner och vi tror på marknaden, på att skapa bra förutsättningar för företag", säger Charlotte Andersdotter, chef för Svenskt Näringslivs EU-kontor.

Från januari och sex månader framåt kommer Frankrike att ta över som ordförandeland i EU.

Ett EU-land i taget är ordförande i ministerrådet, forumet där EU-ländernas ministrar träffas, enligt ett roterande schema. Två gånger om året, den 1 januari och den 1 juli, lämnas ordförandeskapet över till nästa land. Under denna sexmånadersperiod leder ministern från ordförandelandet rådsmötet. Tjänstemän från samma land leder arbetsgruppsmöten. Det betyder att ordförandelandet leder möten på alla nivåer i ’rådet’ och bidrar till kontinuitet i EU:s arbete.

Den som leder kan styra innehållet

Maria Blässar, informationschef vid EU-kommissionens kontor i Sverige, beskriver ordförandeuppdraget som ett på många sätt praktiskt uppdrag för att styra upp mötena, skissa på alla utkast, hålla koll på alla parter kring mötesbordet och hålla ordning överlag.

Under ordförandetiden kan ett land styra EU:s riktning en viss utsträckning, menar experter. Men fransmännen tycks övertygade också om att medvinden de hoppas på kommer att räcka långt bortom det formella halvår de har på sig.

Det franska självförtroendet beror dels på brexit och dels på erfarenheterna från coronapandemin, menar Elvire Fabry, senior forskare på den inflytelserika tankesmedjan Jacques Delorsinstitutet i Paris.

Marknadsvänliga och frihandelsvänliga Storbritannien har ofta agerat som motvikt mot Frankrike inom EU. Nu är britterna borta.

Maria Blässar pekar på att det finns möjligheter att betona och driva sina egna frågor under den tid man är ordförande:

–En EU-medlemsstat som innehar ordförandeskapet kan – i linje med sina prioriteringar – påverka vilka lagstiftningsärenden som ska drivas framåt. Den kan också besluta att inte ta vidare initiativ som den inte anser vara prioriterade, säger Maria Blässar.

Mats Engström, näringspolitisk analytiker vid Sieps (Svenska institutet för europapolitiska studier) har studerat ordförandeskapets betydelse och kartlagt vad forskningen visar.

Han pekar på inflytandet som följer med att leda ett stort antal ministermöten och arbetsgrupper.

–Ordförandelandet får också mer uppmärksamhet än annars, man finns i händelsernas centrum. Det ökar även kunskapen om EU-frågor på hemmaplan och förbättrar nätverken inom EU.

Frankrike vill sätta hårt mot hårt mot Kina

Som ordförande kommer Frankrike bland annat att prioritera flera handelspolitiska förslag. Där finns försök att begränsa utländskastatsstöd som snedvrider konkurrensen globalt,”klimattullar” för koldioxidtunga produkter (CBAM) och möjlighet för EU att införa strafftullar mot länder som utövar påtryckning mot EU-länder. Samtidigt har Frankrike konstaterat att man inte kommer godkänna några nya frihandelsavtal eller prioritera förhandlingar av dessa.

Viktiga principer i handel för fransmän, är liksom för många andra, rättvis konkurrens och reciprocitet. Men synen på vad som är ”rättvist” skiljer sig mellan länderna. Fransmännen resonerar att om inte EU-företag tillåts delta i upphandlingar i Kina så ska inte kinesiska företag släppas in i europeiska upphandlingar.

Protektionism menar en del. Men Elvire Fabry vill nyansera:

–Det är inte protektionism. Det är instrument som gör det möjligt för européer att gå på offensiven för rättvis konkurrens. Syftet är inte att stänga EU:s marknad utan att öka förhandlingsstyrkan mot andra länder för att få dem att öppna sina marknader, beskriver Elvire Fabry.

–Kina är ett uppenbart fall. Men kraft behövs också mot USA där president Biden vill förstärka Buy American Act för offentlig upphandling, fortsätter hon.

På samma sätt anser Frankrike att tiden har kommit för fransk industripolitik och konkurrenspolitik i Europa.

Krav ställs på att den tillfälliga uppmjukningen av statsstödsreglerna under pandemin ska permanentas. Och EU bör satsa offentliga pengar på stora industriprojekt för att bli mindre beroende av omvärlden på strategiska områden. Halvledare och batterier är exempel.

”Sverige måste utveckla relationen med Frankrike”

Ibland ses Sverige som Frankrikes motpol i EU på många områden.

–Det finns en fundamental skillnad mellan Frankrike och Sverige i synen på hur man skapar konkurrenskraft. De tror på statliga interventioner och vi på marknaden, på att skapa bra förutsättningar för företag, säger Charlotte Andersdotter, chef för Svenskt Näringslivs EU-kontor.

Italien är ett land som alltid har drivit en linje som liknar Frankrikes. Nu vacklar Tyskland.

–Det är oroväckande. En jättestor utmaning är hur Sverige ska förhålla sig till interventionistisk EU-politik, då man från politiskt håll vill pick winners vid nästa stora teknikskifte.

Charlotte Andersdotter menar att Sverige måste utveckla relationen med fransmännen och föra en nära dialog. Och även vara mer proaktiva genom att komma med förslag på lösningar för EU istället för att bara förhålla sig till andras förslag.

”Vi ska inte ge dem övertaget i handelspolitiken”

En person som förhandlar med Frankrike dagligen för svensk räkning är EU-ambassadör Lars Danielsson. Som den diplomat han är påpekar han att Sverige och Frankrike är mer likasinnade än vad man kan tro. Utrikespolitiken är ett område.

–Vi försöker påverka Frankrike i en mer alleuropeisk riktning. Frankrike, precis som vi, vill göra ett gott jobb för någon slags gemensammas bästa, säger han.

–Sedan har de profilfrågor som är viktiga för dem. Vi ska inte ge dem övertaget i exempelvis handelspolitiken, som är ett område där vi har väldigt olika uppfattning.

Lars Danielsson betonar att EU-arbetet ändå är konsensusinriktat. Man vill ta hänsyn till ett lands starka nationella intressen om det går. Frankrike, som driver på om minimilöner med syfte att komma tillrätta med social dumping av arbetskraft på den inre marknaden, har ändock varit konstruktivt i förhandlingarna mellan EU-länderna, säger han.

Nu hoppas Sverige att Frankrike som ordförandeland ska försvara den svenska kollektivavtalsmodellen i vårens förhandlingar med Europaparlamentet om slutversionen av lagen. Även om utsikterna ser grumliga ut.

– Det är skört, minsta lilla förändring riskerar att göra så att det tippar över, kommenterade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) till TT efter samtal i Paris med sin franska ministerkollega Elisabeth Borne inför slutförhandlingarna tidigare i veckan. Nordmark har tidigare beskrivit ministerrådets position som röstades fram 6 december som ”gränsen för vad vi kan acceptera”.

Minimilönerna – en valfråga i Frankrike

Charlotte Andersdotter menar att det franska presidentvalet ligger mycket olägligt, mitt i halvåret, den 10 och 24 april. Därför väntas Frankrike sätta högsta fart de tre första månaderna för att komma i mål.

–Helt klart finns då en risk att Frankrike vill trycka igenom minimilöner före valet för sin egen opinions skull, på Sveriges bekostnad om så behövs, säger hon.

Efter år av social oro, med uppmärksammade fenomen som Gula Västarna och stora folkliga demonstrationer är sociala frågor viktiga i fransk debatt. EU ska inte bara vara till för företag, utan också för arbetstagare och medborgare lyder argumentet.

Snart tar Sverige över EU:s roterande ordförandeskap

Först när Sverige tog över ordförandeskapet våren 2001, sex år efter medlemskapet, trädde Sverige verkligen in i unionen.

Först då kände nykomlingen sig som medlem fullt ut.

–Ordförandeskapet var en slags mognadsexamen. Efter sex års medlemskap fick vi visa vad vi hade lärt oss, säger Lars Danielsson.

Nu är han Sveriges EU-ambassadör. Då var han EU-ansvarig statssekreterare hos statsminister Göran Persson.

Varje halvår tar ett nytt EU-land över och får leda arbetet på alla nivåer mellan medlemsländerna i ministerrådet. Landet ska även representera medlemsländerna i förhandlingar med Europaparlamentet och EU-kommissionen. Denna sprintstafett pressar länderna att prestera så bra som möjligt under en kort tid.

Specialträning inför övertaget

Perspektivet från ordförandestolen är också ett annat. Man måste se helheten. Rollen handlar om att nå gemensamma resultat, säger Lars Danielsson.

–Som ordförande lär man sig att ta hänsyn till vad exempelvis Bulgarien och Irland tycker, inte bara vad Tyskland och Frankrike tycker. Det är en nyttig process om man tror på det europeiska samarbetet, fortsätter han.

Andra gången Sverige var ordförande var hösten 2009 under Fredrik Reinfeldt.

Tredje gången blir om ett år, från första januari fram till den sista juni 2023.

Ordförandeskapet blir ett jätteprojekt för Regeringskansliet. Sverige ska då leda omkring 50 möten för ministrar, 80 möten för ambassadörer och 2000 möten för 200 arbetsgrupper. Ämnesområdena spänner från klimatlagstiftning och näringslivsfrågor till fiske och utrikeshandel.

Redan i november 2021 startade specialträning för svenskar som ska bli ordföranden, bisittare och experter på dessa möten.

Sveriges EU-representation i Bryssel är Sveriges största utlandsmyndighet med 120 medarbetare. Från augusti 2022 och ett år framåt utökas personalstyrkan till 200 personer.

– För ett relativt litet land som Sverige ger det inflytande och insyn, menar Mats Engström, analytiker vid Sieps (Svenska institutet för europapolitiska studier).

Tidpunkten påverkar också fokuset

I nuläget räknar Sverige med att klimatpaketet och migrationspakten blir de viktigaste frågorna under Sveriges halvår.

–Men är det något som präglar EU-arbetet de senaste åren så är det mycket krishantering, säger Lars Danielsson.

I Stockholm kommer därför ett krisrum inrättas, ett war room, om man så vill. Ordförandelandet måste kunna reagera blixtsnabbt och samordna EU.

Tidpunkten för ett lands ordförandeskap påverkar också vilket fokus som är möjligt, beskriver Mats Engström.

–Det är stor skillnad mellan att vara ordförande i början av EU:s mandatperiod, då en ny kommission ännu inte hunnit lägga så många förslag, jämfört med längre fram i en period som Sverige kommer att vara med många regler som ska förhandlas klart. Oförutsedda kriser som till exempel pandemin kan också få stor betydelse.

Mats Engström pekar på att det denna gång kommer sammanfalla i tid kort efter det att Sverige haft riksdagsval, vilket kan bli problematiskt om regeringsbildningen tar tid.

På frågan om det finns något särskilt medskick inför ett kommande ordförandeskap som är bra att tänka på, svarar Mats Engström att en aspekt är att besluten i ministerrådet ofta innehåller åtaganden för framtiden.

–Man behöver tänka inte bara på kompromissen i just det man förhandlar om, utan också hur det leder vidare till avstämningar några år fram i tiden. På hemmaplan bör man vara beredd på att regeringen, departementen och många myndigheter kommer att ha så mycket EU-arbete att de nationella frågorna tillfälligt kan hamna i skymundan.