Det syns en viss ljusning i kommunernas ekonomi, men den globala osäkerheten gör att lågkonjunkturen biter sig fast. Det konstaterar Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) i den senaste upplagan av Ekonomirapporten.

Det stämmer inte att mängder av försök med arbetstidsförkortning visar att det skulle fungera väl, skriver Mattias Dahl, vice vd och chef för arbetsgivarfrågor på Svenskt Näringsliv, på Aftonbladet Debatt.

Att frågan om lagstadgad arbetstidsförkortning med bibehållen lön drivs just nu är både förvånande och närmast ansvarslöst, skriver Mattias Dahl, vice vd på Svenskt Näringsliv, i en replik på Expressens debattsida.

SKR, Sobona och Vårdförbundet har enats om ett nytt kollektivavtal för 110 000 medarbetare i kommuner, regioner och kommunala företag.

I takt med att regeringen arbetar för att minska invandringen kommer det att skapa stora problem för välfärden, konstaterar SKR. Kayhan Utkutug, vd för hemtjänstföretaget Eveo, är bekymrad. ”Ofta har politiker och styrande en bild av hur de vill att det ska vara i en perfekt värld – utan att tänka på konsekvenserna”, säger han.

Sjukvården är beroende av arbetskraftsinvandring. Det konstaterar SKR, som varnar för hur regeringens höga lönegolv och så kallade undantag kan drabba svensk välfärd. ”I storstadskommunerna är drygt 60 procent av undersköterskorna utrikesfödda”, säger utredaren Anders Barane till TN.

Det nya lönegolvet för arbetskraftsinvandring kan särskilt drabba kvinnor eftersom de har en lägre medianlön än män, varnar Louise Corrigan-Konow, Lunds universitet. ”Vad kommer det då att innebära när man lägger krav på ett arbetstillstånd på en medianlön som höjs för varje år?” säger hon.

Ungefär 5 000 personer inom Sveriges kommuner och regioner har en lägre lön än regeringens nya golv för arbetskraftsinvandring.

Nästan ingen kommun eller region höjer skatten nästa år, visar TT:s enkät.