DEBATTEN OM OFFENTLIGT SLÖSERI

Expert krossar myt: Mer pengar till kommuner ger inte högre kvalitet

Regeringens förslag om en skattebroms för att öka kommunernas effektivitet har fått kritik för att innebära nedskärningar. Helt fel, menar välfärdsexperten Lena Furmark, som konstaterar att ökad effektivitet innebär att pengar frigörs. ”Kommunerna själva är väl medvetna om och vill också jobba med de här möjligheterna” säger hon till TN.

Efter att kommunalskatten ökat trendmässigt i 20 års tid valde regeringen i höstas att tillsätta en utredning i syfte att införa en så kallad skattebroms. Idén med skattebromsen är att kommunerna ska hushålla bättre med resurserna om det finns incitament som gör dem mer ovilliga att höja skatten.

Nu har utredningen presenterat sina förslag, som i korthet går ut på att kommuner som höjer skatten ska få en avgift medan kommuner som sänker skatten ska få ett ekonomiskt incitament.

Effektiviseringspotential på 90 miljarder

Initiativet välkomnas av bland andra Svenskt Näringsliv, som anser att skattetrycket generellt sett behöver ses över och att det finns anledning att titta på kommunernas förutsättningar på det området.

– Det är otroligt viktigt att skattehöjningar är en sista utväg och motiveras väldigt väl för det har så många samhällsekonomiskt ogynnsamma effekter om skattetrycket är för högt, säger Lena Furmark, välfärdsexpert på Svenskt Näringsliv, till TN.

Svenskt Näringsliv har gått igenom alla 290 kommuner och kommit fram till att den samlade effektiviseringspotentialen ligger på cirka 90 miljarder kronor, om alla kommuner vore lika effektiva som den mest effektiva kommunen.

– Kommunerna själva är också väl medvetna om och vill också jobba med de här effektiviseringsmöjligheterna. Så vi ser det här förslaget om en skattebroms som en kompletterande möjlighet att verkligen jobba med skatteuttagen i kommunerna och ge ytterligare stimulans till en sådan diskussion.

”Effektivisering handlar i grund och botten om att använda de resurser som faktiskt står till buds på ett så bra sätt som möjligt.”

Men förslaget om en skattebroms har också mötts av kritik, bland annat från Sveriges kommuner och regioner, SKR. En farhåga som lyfts fram är att effektivisering i själva verket handlar om besparing, och att det skulle resultera i till exempel färre tjänster.

Men då har man inte fått hela bilden klar för sig, menar Lena Furmark.

– Det är väl kanske någon slags ryggmärgsreflex och man kan på ett sätt förstå den ifall man upplever att man sitter i en väldigt tuff jobbsituation och har resursbrist och utmaningar av olika slag. Men effektivisering handlar ju inte alls om att springa fortare eller jobba jättemycket övertid. Effektivisering handlar i grund och botten om att använda de resurser som faktiskt står till buds på ett så bra sätt som möjligt.

Om resursanvändningen optimeras kan det snarare innebära att antalet tjänster ökar om det finns behov av det.

”Det är därför det här är så viktigt”.

Men det handlar om att prioritera, och det viktiga är att skatteintäkterna används där de gör mest nytta, förklarar Lena Furmark.

– Sverige står inför många typer av utmaningar, bland annat hur man ska finansiera framtida försvar. Om man har en effektiviseringspotential i välfärdssektorn som går att ta tillvara så frigörs ju potentiellt utrymme för andra reformer som kan vara väldigt viktiga för Sverige att göra, det är därför det är så viktigt.

– Vi menar ju på att man kan göra det utan att kvaliteten i tjänsterna går ner eftersom det handlar om en ren potential. Och vi är inte ensamma om att tycka att det är viktigt att resursanvändningen optimeras, utan det är en gemensam hållning för de som är i den här debatten.

Det är en vanlig missuppfattning att tro att mer resurser automatiskt ska leda till ökad effektivitet, menar Lena Furmark.

– Men det finns inget sådant omedelbart samband, utan det handlar om hur man använder de resurser man får. Bara för att man anställer tio personer till så blir man inte tio gånger mer effektiv, utan det handlar om hur arbetsprocesserna är upplagda, hur ledningen fungerar, om man tar tillvara människors kompetens och en mängd andra saker.

– Jag kan förstå ur ett mänskligt perspektiv att det kanske känns så om man står i en verksamhet där man upplever att man går på knäna, men mer pengar löser inte alla utmaningar.

Demografiska utmaningar

Faktum är att den demografiska utvecklingen med största sannolikhet kommer att leda till att resurserna måste användas mer effektivt, oavsett vad kritikerna anser.

När allt färre kommer att tvingas försörja allt fler finns det helt enkelt inget alternativ till att effektivisera, menar Lena Furmark.

– Vi kommer verkligen att behöva vara rädda om de människor som jobbar i välfärdstjänster och se till att det råder god effektivitet, en bra arbetsmiljö och en bättre arbetshälsa. Ineffektivitet i en organisation urholkar också en hel del av arbetsglädjen, det är ytterligare ett väldigt viktigt skäl att jobba med effektivitet i välfärdstjänsterna i kommunala verksamheter.

Förslagen från utredningen är nu ute på remiss. Lena Furmark tror att ett lagförslag kan komma tidigast till hösten.

– Vi räknar väl inte med att det ska bli någon lagstiftning innan valet. Men vi hoppas på att det ska bli en proposition av det här när remissinstanserna har sagt sitt.