DEBATTEN OM FRISKOLORNA

Idag fyller friskolereformen 30 år

Folkpartiets partiledare Bengt Westerberg i sandlådan på alternativdagiset Pysslingen på Södermalm i Stockholm inför valet 1988. Pysslingen var en av pionjärerna inför att friskolereformen infördes 1992. Bild: Anders Holmström / TT

Friskolereformen firar 30 år. I samband med det släpper Friskolornas riksförbund en ny bok om svensk skola. ”Faktum är att det offentliga skolmonopolet bara är en 25-årig parentes i den svenska skolhistorien”, säger en av författarna, Anders Johnsson.

Den 9 juni är det exakt 30 år sedan riksdagen beslutade att att införa friskolereformen. En viktig reform enligt Anders Johnsson.

– Dels därför att den har varit viktig för den svenska skolans utveckling, dels därför friskolorna under senare år har utsatts för en omfattande, och osaklig kritik. Det är viktigt att vi som tror på betydelsen av friskolor blir mer aktiva i debatten, säger han.

I boken ”Ett fönster öppnades…- från enhetsskola till valfrihet och mångfald” skriver han tillsammans med Nils Johan Tjärnlund, om den svenska skolan från den första folkskolestadgan 1842 till friskolereformen 1992.

– Jag har följt och skrivit om frågan om valfrihet i välfärden sedan mitten på 1980-talet och blev glad att få frågan om att medverka i en bok kring friskolejubileet. Mitt bidrag i boken handlar om de viktiga privatskolor som fanns långt före friskolreformen. Faktum är att det offentliga skolmonopolet bara är en 25-årig parentes i den svenska skolhistorien, säger Anders Johnsson.

På vilket sätt har privata skolkrafter drivit mycket av skolans utveckling?

– I det första skedet – från cirka 1890 till 1950 – stod de privata flick- och samskolorna för en stor del av den pedagogiska förnyelsen i Sverige – och deras tankar anammades sedan av det offentliga skolväsendet. Under de senaste 30 åren har friskolorna givit elever och föräldrar ökad valfrihet, och dessutom visat på betydelsen av tydligt ledarskap, kunskapsfokus samt ordning och reda i skolan.

Boken går att beställa här.